Advanced

GIS-användning i katastrofdrabbade utvecklingsländer

Öberg, Hanna (2009) In Lunds universitets Naturgeografiska institution - Seminarieuppsatser
Dept of Physical Geography and Ecosystem Science
Abstract (Swedish)
Populärvetenskaplig sammanfattning: Nytt hjälpmedel för effektivare krishantering i
utvecklingsländer. Naturliga faror som jordbävningar, översvämningar, jordskred eller torka med mera
har i alla tider förfärat och förundrat människor. Större naturliga faror har till och med
tillintetgjort hela städer. När en naturrisk drabbar människor och natur kallas det
istället för en naturkatastrof. Tidigare har dessa oförklarliga fenomen kunnat skyllas
på gudars vrede. I dagens samhälle förstår vi mer av de naturliga orsakerna till
naturkatastrofer och kan ibland till och med förutse inträffandet. Trots detta så har
naturkatastroferna ökat drastiskt i antal. Detta har sin förklaring i att vi människor
sedan den industriella revolutionen... (More)
Populärvetenskaplig sammanfattning: Nytt hjälpmedel för effektivare krishantering i
utvecklingsländer. Naturliga faror som jordbävningar, översvämningar, jordskred eller torka med mera
har i alla tider förfärat och förundrat människor. Större naturliga faror har till och med
tillintetgjort hela städer. När en naturrisk drabbar människor och natur kallas det
istället för en naturkatastrof. Tidigare har dessa oförklarliga fenomen kunnat skyllas
på gudars vrede. I dagens samhälle förstår vi mer av de naturliga orsakerna till
naturkatastrofer och kan ibland till och med förutse inträffandet. Trots detta så har
naturkatastroferna ökat drastiskt i antal. Detta har sin förklaring i att vi människor
sedan den industriella revolutionen bidragit till en klimatförändring, ökat stort i antal
och i stor utsträckning exploaterar jordens alla resurser. Flest katastrofer inträffar i
utvecklingsländer. Varför vissa länder drabbas mer än andra avgörs av fyra faktorer:
ekonomi, sociala omständigheter, fysiska omständigheter och utarmning av resurser.
Naturliga faror kommer alltid att inträffa men vi kan förhindra att de slutar i katastrof
genom effektiv krishantering. Med krishantering menas alla metoder och
tillvägagångssätt som kan mildra resultaten av en katastrof. Krishanteringen fem faser
är: planering, preventiva åtgärder, beredskap, respons och återhämtning. Planering,
preventiva åtgärder och beredskap bör åtgärdas innan en katastrof inträffar. Respons
och återhämtning sker under och efter en katastrof inträffat. Ett hjälpmedel som på
senare år uppmärksammats inom krishantering är Geografiskt information system
(GIS).
GIS har ett brett användningsområde och kan därmed användas i alla fem faserna i
krishanteringen. I utvecklingsländer, där behovet av effektiv krishantering är som
störst, har GIS använts i krishantering av hjälporganisationer, främst FN. Att jobba i
utvecklingsländer med ett så avancerat system som GIS innebär nya utmaningar för
GIS-experter eftersom de inte har samma resurser som i industriländer. Det kan vara
problem som tidspress, att få ner utrustning, datavirus, överhettade datorer,
strömavbrott och begränsade resurser. Andra utmaningar kan vara att försöka
samarbeta med lokalbefolkningen där kulturella skillnader och språkbarriärer kan
utgöra problem. Här har GIS en fördel eftersom informationen presenteras i kartor och
bilder vilket lätt kan läsas av personer med olika språk och olika utbildningsbakgrund.
Framtiden för GIS i krishantering ser ljus ut och användningen av systemet har ökat,
vilket tyder på att GIS har visat sig vara ett användbart system i krishantering. Genom
att sprida information om problem och utmaningar kan GIS-experter lära sig av andras
erfarenheter och effektivisera användningen av GIS. (Less)
Abstract
Natural hazards can occur anywhere. Natural hazards become natural disasters when
they have great impact on people and environment. Developing countries are more
affected than industrial countries. Natural disasters have increased in number the last
century, mainly due to the following reasons: climate change, population increase,
urbanisation as well as degradation of the environment.
Crisis management includes methods to prevent a disaster or to mitigate the effects of
a disaster. Effective crisis management is very important so the number of people
affected by natural disasters every year can decrease. Geographical information
systems (GIS) can be an effective tool in crisis management.
For this research project, five... (More)
Natural hazards can occur anywhere. Natural hazards become natural disasters when
they have great impact on people and environment. Developing countries are more
affected than industrial countries. Natural disasters have increased in number the last
century, mainly due to the following reasons: climate change, population increase,
urbanisation as well as degradation of the environment.
Crisis management includes methods to prevent a disaster or to mitigate the effects of
a disaster. Effective crisis management is very important so the number of people
affected by natural disasters every year can decrease. Geographical information
systems (GIS) can be an effective tool in crisis management.
For this research project, five GIS-experts were interviewed. Question were posed in
order to gain insight into the use of GIS in natural disaster management, ranging from
the challenges involved in implementing GIS projects in developing countries, to the
issues surrounding cooperation between organizations and the local people. A total
number of twelve assignments were considered (a single GIS expert may have been
committed to more than one assignment).
All assignments were different and this is borne out by the results, which show that
GIS can be useful in crisis management, but also that working with GIS in developing
countries can pose big challenges due to lack of resources. (Less)
Abstract (Swedish)
Naturliga faror kan inträffa överallt på jorden. När en naturrisk inträffar kan detta leda
till en stor inverkan på människor, miljö och samhälle för lång tid framöver. Naturliga
faror klassas då som naturkatastrofer. Värst drabbade är utvecklingsländer, där
ekonomin, infrastrukturen och de sociala skyddsnäten är sämre än i industriländer.
Naturkatastrofer har ökat markant det senaste århundradet på grund av tre anledningar:
klimatförändringarna, jordens ökande befolkningsmängd och människans försämrade
inverkan på miljön.
Med krishantering menas alla metoder och tillvägagångssätt som kan mildra
omständigheterna runt en katastrof eller förhindra en katastrof. En effektiv
krishantering är viktigt för utvecklingsländers fortsatta... (More)
Naturliga faror kan inträffa överallt på jorden. När en naturrisk inträffar kan detta leda
till en stor inverkan på människor, miljö och samhälle för lång tid framöver. Naturliga
faror klassas då som naturkatastrofer. Värst drabbade är utvecklingsländer, där
ekonomin, infrastrukturen och de sociala skyddsnäten är sämre än i industriländer.
Naturkatastrofer har ökat markant det senaste århundradet på grund av tre anledningar:
klimatförändringarna, jordens ökande befolkningsmängd och människans försämrade
inverkan på miljön.
Med krishantering menas alla metoder och tillvägagångssätt som kan mildra
omständigheterna runt en katastrof eller förhindra en katastrof. En effektiv
krishantering är viktigt för utvecklingsländers fortsatta utveckling. Geografiska
informationssystem (GIS) har blivit alltmer uppmärksammat som ett effektivt
hjälpmedel i krishantering.
Inför uppsatsen har GIS-experter som varit på utlandsuppdrag i utvecklingsländer
intervjuats. De har alla fått svara på samma frågor. Intervjufrågorna har utformats för
att få information om vad GIS använts till, utmaningar i utvecklingsländer samt
samarbete mellan organisationer och lokalbefolkning. Totalt intervjuades fem personer
som tillsammans varit på tolv olika uppdrag.
De olika uppdragens syften och utmaningar skiljde sig åt. Resultaten visar att GIS kan
vara användbart i krishanteringens alla fem steg men det framgår även att jobbet i
utvecklingsländer innebär utmaningar eftersom de inte har samma resurser som
industriländer. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Öberg, Hanna
supervisor
organization
alternative title
GIS for natural disaster management in developing countries
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
utvecklingsländer, krishantering, naturkatastrofer, geografi, naturgeografi, GIS
publication/series
Lunds universitets Naturgeografiska institution - Seminarieuppsatser
report number
157
language
Swedish
id
1887812
date added to LUP
2011-04-05 11:14:31
date last changed
2011-12-19 10:49:32
@misc{1887812,
  abstract     = {Natural hazards can occur anywhere. Natural hazards become natural disasters when
they have great impact on people and environment. Developing countries are more
affected than industrial countries. Natural disasters have increased in number the last
century, mainly due to the following reasons: climate change, population increase,
urbanisation as well as degradation of the environment.
Crisis management includes methods to prevent a disaster or to mitigate the effects of
a disaster. Effective crisis management is very important so the number of people
affected by natural disasters every year can decrease. Geographical information
systems (GIS) can be an effective tool in crisis management.
For this research project, five GIS-experts were interviewed. Question were posed in
order to gain insight into the use of GIS in natural disaster management, ranging from
the challenges involved in implementing GIS projects in developing countries, to the
issues surrounding cooperation between organizations and the local people. A total
number of twelve assignments were considered (a single GIS expert may have been
committed to more than one assignment).
All assignments were different and this is borne out by the results, which show that
GIS can be useful in crisis management, but also that working with GIS in developing
countries can pose big challenges due to lack of resources.},
  author       = {Öberg, Hanna},
  keyword      = {utvecklingsländer,krishantering,naturkatastrofer,geografi,naturgeografi,GIS},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  series       = {Lunds universitets Naturgeografiska institution - Seminarieuppsatser},
  title        = {GIS-användning i katastrofdrabbade utvecklingsländer},
  year         = {2009},
}