Analysing climate effect of agriculture and forestry in southern Sweden at Högestad & Christinehof Estate

Abstract

The Intergovernmental Panel of Climate Change (IPCC) estimates global warming caused by
anthropogenic emissions of greenhouse gases (GHG) to 1.1-6.4 º C in the year 2100.
Agriculture is the source of 10-12 % of the global GHG emissions. Forests and other
terrestrial ecosystems estimated to provide a sink affected by land use management. In this
study, I estimate the sources and sinks in agriculture and forestry by using the methodology in
the Swedish National Inventory Report of emissions made under the Kyoto protocol.
Companies in these trades have an increasing demand for emission inventories of their
businesses. Analysis of the Högestad & Christinehof Estate, situated in Scania in southern
Sweden, serves as an example. The estate consists of some 6000 ha of agricultural land and
some 7000 ha of forest. Within the business, there are also over 350 cattle and game.
Estimates cover emissions from agriculture and removals in land use and forestry. The
analysis shows that the most affecting part is the livestock and especially the manure
management which stands for 90 % of the 45 000 TonCO2-equivalents of GHG that is emitted
annually. When forest harvest is not treated as a sink, data from Swedish forest carbon
monitoring indicates a removal in the forest of only about 400 TonCO2-eq/yr despite a
substantial growth. Because some of the harvest is sequestered, I suggest a method where all
saw log is considered an uptake and everything harvested for paper assumed oxidised within a
year. This way of counting gives a removal of some 16 000 TonCO2-eq/yr. Important sources
are e.g. the use of synthetic fertilizer and animal manure that emit about 1000 TonCO2-eq/yr,
carbon loss from cropland that is almost 2000 TonCO2-eq/yr. The removal in grassland is
about 1600 TonCO2-eq/yr.
The inventory provides the landowner with a good picture and an opportunity to take action
despite estimated uncertainties in the analysis of 25-100%. Changed manure management,
possibly through biogas production, could reduce emissions significantly. Late thinning,
minimized disturbance and fertilization of the forest could increase the net uptake. The
inclusion of harvested wood products, and especially long-term products, in the national
inventory could be a way of affecting forest management toward more carbon storage. In the
agriculture, about 90 % of the GHG emissions are CH4 and N2O and including them in the
emission trading system could have positive effects.

Abstract (Swedish)

Klimatanalysen av ett av Skånes största företag inom jord- och skogsbruk visade att kor är
klimatbovar och att skogen kan hjälpa oss att sätta dit dem.
Under många år har forskarna förutspått att uppvärmningen till följd av människans utsläpp
av växthusgaser kan få dramatiska konsekvenser. En global ökning av temperaturen ökar
förekomsten av extrema väderfenomen som stormar, skyfall och torka. I Sverige kommer
ungefär 13 % av växthusgasutsläppen från jordbruket medan skogen tar upp ca 6 % av de
samlade utsläppen. Företag med verksamhet inom jord- och skogsbruk är intresserade av
åtgärder för att minska utsläppen och eventuellt öka upptaget. I den här studien analyseras ett
av Skånes största företag i branschen, Högestad & Christinehof Egendoms AB. Det här
examensarbetet ingår som en del i samarbetet inom hållbar utveckling mellan Lunds
universitet och Högestad. Med hjälp av resultaten kan företagets verksamhet bedrivas på ett
mer klimatvänligt sätt. Av de totalt 13 000 hektar som ägs av Högestad är ca 7000 ha skog
och 6000 ha jordbruksmark. I verksamheten ingår över 350 nötkreatur för köttproduktion och
viltuppfödning för jaktverksamhet.
Sverige och andra länder har åtagit sig att minska sina utsläpp enligt Kyoto-protokollet och
gör varje år en uppskattning av utsläppen inom olika branscher. Siffrorna för olika branscher
sammanställs av Naturvårdsverket till en årlig rapport. Uppskattningarna av Högestads
utsläpp och upptag baseras på samma metod som används i den rapporten. Analysen av
Högestads verksamhet är begränsad till de tre viktigaste växthusgaserna, koldioxid, metan och
lustgas. Metan (CH4) och lustgas (N2O) är det som släpps ut mest i jordbruket. Metan kommer
till stor del från kors matsmältning och från nedbrytning av gödsel. Lustgas bildas när
kemiska föreningar som innehåller kväve bryts ner under speciella förhållanden t.ex. vid
gödselhantering och tillförsel av kväve till jorden. Kväve tillförs jorden genom konstgödsel
och stallgödsel, men också genom att växter som binder kväve från luften odlas.
Undersökningen visar att 90 % av utsläppen kommer från gödselhanteringen. Andra stora
källor är lustgas från konstgödsling och koldioxid från nedbrytningen av organiskt material i
jordbruksmarken. Skogens upptag är mindre än 1 % av de totala utsläppen, vilket är
förhållandevis litet. Förändrad gödselhantering eventuellt i form av biogasproduktion kan
minska utsläppen. Minskad gallring och eventuell tillförsel av mineraler kan öka upptaget i
skogen. Det mesta av tillväxten i skogen avverkas och räknas därför inte in i upptaget med
den nuvarande metoden. De avverkade träden blir både kortlivade produkter som papper och
långlivade produkter som byggnadsmaterial. Kol som är bundet i långlivade produkter anses
vara borta från atmosfären i hundra år och därför inte bidra till växthuseffekten inom de
närmaste decennierna. Därför föreslås de kunna räknas in i upptaget.

• author: Paulsson, Robert
• supervisor: Thomas Hickler
• organization: Dept of Physical Geography and Ecosystem Science
• year: 2008
• type: H1 - Master's Degree (One Year)
• subject: Earth and Environmental Sciences
• keywords: climate effect, geography. physical geography, agriculture, forestry, southern Sweden, Högestad & Christinehof Estate
• publication/series: Lunds universitets Naturgeografiska institution - Seminarieuppsatser
• report number: 143
• language: English
• id: 1895520
• date added to LUP: 2011-12-14 11:02:42
• date last changed: 2011-12-14 11:02:42