Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

United States extraterritorial application of economic sanctions and the new international sanctions against Iran

Larsson, Kristina LU (2011) JURM01 20111
Department of Law
Abstract
Economic sanctions are defined as the exercise of pressure by one state to produce a change in the political behaviour of another state. Traditional economic sanctions are directed at the entire population of a state whilst targeted sanctions are directed at a state’s individuals. This thesis discusses the application of economic sanctions against Iran by the UN, the EU and the United States. Economic sanctions are used frequently by the United States since economic sanctions are important tools of the country’s foreign policy. The Office of Foreign Assets Control (OFAC) is the agency responsible for economic sanctions programmes in the United States.

The concept of jurisdiction in international law has to be considered when deciding... (More)
Economic sanctions are defined as the exercise of pressure by one state to produce a change in the political behaviour of another state. Traditional economic sanctions are directed at the entire population of a state whilst targeted sanctions are directed at a state’s individuals. This thesis discusses the application of economic sanctions against Iran by the UN, the EU and the United States. Economic sanctions are used frequently by the United States since economic sanctions are important tools of the country’s foreign policy. The Office of Foreign Assets Control (OFAC) is the agency responsible for economic sanctions programmes in the United States.

The concept of jurisdiction in international law has to be considered when deciding the limitations of a state’s sanctions programme. Most states recognize five principles of jurisdiction in international law but the United States has interpreted its jurisdictional authority much wider, especially regarding extraterritoriality. By interpreting its jurisdictional authority more widely than other states the United States can stretch its jurisdiction extraterritoriality to third state parties and make them subject to United States economic sanctions laws.

The United States uses economic sanctions to pressure Iran into changing its political behaviour regarding its development of nuclear weapons and the support of terrorism. The United States secondary sanctions under The Iran Sanctions Act (ISA) of 1996 are highly controversial and questionable under international law since the secondary sanctions under ISA apply extraterritorially to third state parties involved in business activities with Iran. The international community and the EU in particular harshly criticized the extraterritoriality of ISA claiming that secondary sanctions violate principles of international law regarding sovereignty and jurisdiction.

The knowledge and the concern that Iran is developing nuclear weapons and supporting terrorism has increased in recent years and as a result the UN Security Council adopted UN Security Council Resolution 1929 in June 2010. Furthermore the United States amended ISA into the Comprehensive Iran Sanctions and Accountability Act (CISADA) of 2010. Shortly thereafter the EU also imposed economic sanctions by its Decision of 26 July 2010. The new international sanctions target certain activities related to the Iranian petroleum industry. The possibility that Iran is financing its nuclear programme and terrorism through funds deriving from its petroleum industry has become apparent. By regulating Iran’s petroleum industry it might be possible to diminish the flow of resources that fund the illegal activities. Responsible companies around the world are terminating their business engagements with Iran. As a result Iran is becoming isolated from international trade. Iran is clearly viewed as an outcast of the international community.

The new EU sanctions are very similar to the United States sanctions and as a result no discussion of extraterritoriality has arisen regarding CISADA. The new international economic sanctions are the toughest and broadest, which have ever been imposed against Iran and the sanctions highly influence international trade.

The thesis has predominantly focused on the United States extraterritorial application of economic sanctions under ISA and CISADA and whether they violate principles relating to sovereignty and jurisdiction in international law. The thesis shows that there are serious legal and political issues attached to secondary sanctions and that international law does not provide a clear answer. Perhaps political and diplomatic measures are the only means that can solve this legal uncertainty.


Ekonomiska sanktioner definieras som utövande av påtryckningar från en stat för att förändra en annan stats politiska beteende. Traditionella ekonomiska sanktioner är riktade mot en stats hela befolking medan riktade sanktioner drabbar en stats enskilda individer. I examensarbetet diskuteras FNs, EUs och USAs tillämpning av ekonomiska sanktioner mot Iran. USA använder ekonomiska sanktioner ofta eftersom ekonomiska sanktioner är viktiga redskap i landets utrikespolitik. The Office of Foreign Assets Control (OFAC) är den myndighet i USA som ansvarar för programmen som reglerar ekonomiska sanktioner.

Då man bestämmer begränsningarna för en stats program som reglerar ekonomiska sanktioner måste man ta hänsyn till begreppet jurisdiktion i internationell rätt. De flesta stater erkänner fem principer för jurisdiktion i internationell rätt men USA har tolkat sin jurisdiktionella auktoritet mycket vidare, speciellt avseende extraterritorialitet. Genom att tolka sin jurisdiktionella auktoritet mycket vidare än andra länder förlänger USA sin jurisdiktion extraterritoriellt till parter i en tredje stat och gör på så vis dem underställda USAs ekonomiska sanktioner.

USA använder ekonomiska sanktioner för att pressa fram en förändring hos Iran när det gäller landets politiska hållning till utveckling av kärnvapen och stödjande av terrorism. USAs sekundära sanktioner som återfinns i The Iran Sanctions Act (ISA) från 1996 är högst kontroversiella samt tvivelaktiga ur internationell rättssynpunkt eftersom sekundära sanktioner i ISA appliceras extraterritoriellt mot parter i en tredje stat som är inblandade i affärsaktiviteter med Iran. Det internationella samfundet och speciellt EU har med kraft kritiserat ISAs extraterritorialitet genom att hävda att sekundära sanktioner kränker de principer i internationell rätt som avser suveränitet och jurisdiktion.

Oron för och vetskapen om Irans utveckling av kärnvapen och landets stödjande av terrorism har ökat under de senaste åren och därför har FNs säkerhetsråd infört FNs säkerhetsråds resolution 1929 i juni 2010. Dessutom förändrade USA ISA genom Comprehensive Iran Sanctions and Accountability Act (CISADA) från 2010. Strax därefter införde EU också sanktioner genom sitt beslut från 26 Juli 2010. De nya internationella sanktionerna är riktade mot speciellt utvalda aktiviteter som är kopplade till Irans oljeindustri. Möjligheten att Iran finansierar sitt kärnvapenprogram och terrorism genom medel erhållna från landets oljeindustri har blivit uppenbar. Ett sätt att reducera resurserna som finansierar de olagliga aktiviteterna är att reglera Irans oljeindustri. Fler och fler ansvarsfulla företag runt om i världen avslutar sina affärsåtaganden med Iran. Detta leder till att Iran isoleras från internationell handel. Tydligt är att Iran betraktas som ett land utstött av nästan hela det internationella samfundet.

De nya EU sanktionerna är snarlika de amerikanska sanktionerna och därför har det inte uppstått någon diskussion om extraterritorialitet gällande CISADA. De nya internationella sanktionerna är de striktaste och mest omfattande sanktioner som någonsin har införts mot Iran och sanktionerna påverkar i allra högsta grad den internationella handeln.

Examensarbetet har till övervägande del fokuserat på USAs extraterritoriella tillämpning av ekonomiska sanktioner mot Iran i ISA och CISADA och huruvida dessa kränker principer vad avser suveränitet och jurisdiktion i internationell rätt. Examensarbetet påvisar att det finns påtagliga juridiska och politiska spörsmål knutna till sekundära sanktioner och att internationell rätt inte kan ge ett klart och tydligt svar. Kanske är det så att politiska och diplomatiska åtgärder är de enda redskap som kan lösa denna juridiska osäkerhet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Larsson, Kristina LU
supervisor
organization
course
JURM01 20111
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Maritime law, economic sanctions, Iran, OFAC, secondary sanctions, CISADA, extraterritorial jurisdiction, ISA
language
English
id
1969940
date added to LUP
2011-06-09 12:00:53
date last changed
2011-07-09 14:07:49
@misc{1969940,
  abstract     = {{Economic sanctions are defined as the exercise of pressure by one state to produce a change in the political behaviour of another state. Traditional economic sanctions are directed at the entire population of a state whilst targeted sanctions are directed at a state’s individuals. This thesis discusses the application of economic sanctions against Iran by the UN, the EU and the United States. Economic sanctions are used frequently by the United States since economic sanctions are important tools of the country’s foreign policy. The Office of Foreign Assets Control (OFAC) is the agency responsible for economic sanctions programmes in the United States.

The concept of jurisdiction in international law has to be considered when deciding the limitations of a state’s sanctions programme. Most states recognize five principles of jurisdiction in international law but the United States has interpreted its jurisdictional authority much wider, especially regarding extraterritoriality. By interpreting its jurisdictional authority more widely than other states the United States can stretch its jurisdiction extraterritoriality to third state parties and make them subject to United States economic sanctions laws.

The United States uses economic sanctions to pressure Iran into changing its political behaviour regarding its development of nuclear weapons and the support of terrorism. The United States secondary sanctions under The Iran Sanctions Act (ISA) of 1996 are highly controversial and questionable under international law since the secondary sanctions under ISA apply extraterritorially to third state parties involved in business activities with Iran. The international community and the EU in particular harshly criticized the extraterritoriality of ISA claiming that secondary sanctions violate principles of international law regarding sovereignty and jurisdiction. 

The knowledge and the concern that Iran is developing nuclear weapons and supporting terrorism has increased in recent years and as a result the UN Security Council adopted UN Security Council Resolution 1929 in June 2010. Furthermore the United States amended ISA into the Comprehensive Iran Sanctions and Accountability Act (CISADA) of 2010. Shortly thereafter the EU also imposed economic sanctions by its Decision of 26 July 2010. The new international sanctions target certain activities related to the Iranian petroleum industry. The possibility that Iran is financing its nuclear programme and terrorism through funds deriving from its petroleum industry has become apparent. By regulating Iran’s petroleum industry it might be possible to diminish the flow of resources that fund the illegal activities. Responsible companies around the world are terminating their business engagements with Iran. As a result Iran is becoming isolated from international trade. Iran is clearly viewed as an outcast of the international community.

The new EU sanctions are very similar to the United States sanctions and as a result no discussion of extraterritoriality has arisen regarding CISADA. The new international economic sanctions are the toughest and broadest, which have ever been imposed against Iran and the sanctions highly influence international trade.

The thesis has predominantly focused on the United States extraterritorial application of economic sanctions under ISA and CISADA and whether they violate principles relating to sovereignty and jurisdiction in international law. The thesis shows that there are serious legal and political issues attached to secondary sanctions and that international law does not provide a clear answer. Perhaps political and diplomatic measures are the only means that can solve this legal uncertainty. 


Ekonomiska sanktioner definieras som utövande av påtryckningar från en stat för att förändra en annan stats politiska beteende. Traditionella ekonomiska sanktioner är riktade mot en stats hela befolking medan riktade sanktioner drabbar en stats enskilda individer. I examensarbetet diskuteras FNs, EUs och USAs tillämpning av ekonomiska sanktioner mot Iran. USA använder ekonomiska sanktioner ofta eftersom ekonomiska sanktioner är viktiga redskap i landets utrikespolitik. The Office of Foreign Assets Control (OFAC) är den myndighet i USA som ansvarar för programmen som reglerar ekonomiska sanktioner.

Då man bestämmer begränsningarna för en stats program som reglerar ekonomiska sanktioner måste man ta hänsyn till begreppet jurisdiktion i internationell rätt. De flesta stater erkänner fem principer för jurisdiktion i internationell rätt men USA har tolkat sin jurisdiktionella auktoritet mycket vidare, speciellt avseende extraterritorialitet. Genom att tolka sin jurisdiktionella auktoritet mycket vidare än andra länder förlänger USA sin jurisdiktion extraterritoriellt till parter i en tredje stat och gör på så vis dem underställda USAs ekonomiska sanktioner.

USA använder ekonomiska sanktioner för att pressa fram en förändring hos Iran när det gäller landets politiska hållning till utveckling av kärnvapen och stödjande av terrorism. USAs sekundära sanktioner som återfinns i The Iran Sanctions Act (ISA) från 1996 är högst kontroversiella samt tvivelaktiga ur internationell rättssynpunkt eftersom sekundära sanktioner i ISA appliceras extraterritoriellt mot parter i en tredje stat som är inblandade i affärsaktiviteter med Iran. Det internationella samfundet och speciellt EU har med kraft kritiserat ISAs extraterritorialitet genom att hävda att sekundära sanktioner kränker de principer i internationell rätt som avser suveränitet och jurisdiktion.

Oron för och vetskapen om Irans utveckling av kärnvapen och landets stödjande av terrorism har ökat under de senaste åren och därför har FNs säkerhetsråd infört FNs säkerhetsråds resolution 1929 i juni 2010. Dessutom förändrade USA ISA genom Comprehensive Iran Sanctions and Accountability Act (CISADA) från 2010. Strax därefter införde EU också sanktioner genom sitt beslut från 26 Juli 2010. De nya internationella sanktionerna är riktade mot speciellt utvalda aktiviteter som är kopplade till Irans oljeindustri. Möjligheten att Iran finansierar sitt kärnvapenprogram och terrorism genom medel erhållna från landets oljeindustri har blivit uppenbar. Ett sätt att reducera resurserna som finansierar de olagliga aktiviteterna är att reglera Irans oljeindustri. Fler och fler ansvarsfulla företag runt om i världen avslutar sina affärsåtaganden med Iran. Detta leder till att Iran isoleras från internationell handel. Tydligt är att Iran betraktas som ett land utstött av nästan hela det internationella samfundet.

De nya EU sanktionerna är snarlika de amerikanska sanktionerna och därför har det inte uppstått någon diskussion om extraterritorialitet gällande CISADA. De nya internationella sanktionerna är de striktaste och mest omfattande sanktioner som någonsin har införts mot Iran och sanktionerna påverkar i allra högsta grad den internationella handeln.

Examensarbetet har till övervägande del fokuserat på USAs extraterritoriella tillämpning av ekonomiska sanktioner mot Iran i ISA och CISADA och huruvida dessa kränker principer vad avser suveränitet och jurisdiktion i internationell rätt. Examensarbetet påvisar att det finns påtagliga juridiska och politiska spörsmål knutna till sekundära sanktioner och att internationell rätt inte kan ge ett klart och tydligt svar. Kanske är det så att politiska och diplomatiska åtgärder är de enda redskap som kan lösa denna juridiska osäkerhet.}},
  author       = {{Larsson, Kristina}},
  language     = {{eng}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{United States extraterritorial application of economic sanctions and the new international sanctions against Iran}},
  year         = {{2011}},
}