Advanced

Privatekonomisk avkastning på svensk universitetsutbildning och hur den påverkar etableringsåldern på arbetsmarknaden

Öhman, Carl LU (2011) NEKK01 20111
Department of Economics
Abstract (Swedish)
Abstract

Den svenska staten har länge spenderat betydande resurser på utvecklingen av högskolor
och universitet. Enligt humankapitalteoretiska modeller innebär ökade
utbildningsinvesteringar en höjd produktivitet och en privatekonomisk avkastning i form av
en framtida högre lön i arbetslivet. Då högre utbildning ämnar förbereda individer för
inträdet på arbetsmarknaden är det därför anmärkningsvärt att svenskar börjar arbeta allt
senare. Etableringsåldern, den ålder vid vilken 75 % av en årskull är sysselsatt på
arbetsmarknaden, är i Sverige enligt färska siffror den högsta i världen idag. Av denna
anledning är det intressant att undersöka hur en uppskattad privatekonomisk avkastning på
universitetsutbildning, i form av en... (More)
Abstract

Den svenska staten har länge spenderat betydande resurser på utvecklingen av högskolor
och universitet. Enligt humankapitalteoretiska modeller innebär ökade
utbildningsinvesteringar en höjd produktivitet och en privatekonomisk avkastning i form av
en framtida högre lön i arbetslivet. Då högre utbildning ämnar förbereda individer för
inträdet på arbetsmarknaden är det därför anmärkningsvärt att svenskar börjar arbeta allt
senare. Etableringsåldern, den ålder vid vilken 75 % av en årskull är sysselsatt på
arbetsmarknaden, är i Sverige enligt färska siffror den högsta i världen idag. Av denna
anledning är det intressant att undersöka hur en uppskattad privatekonomisk avkastning på
universitetsutbildning, i form av en lönepremie, påverkar den genomsnittliga ålder vid vilken
befolkningen i landet börjar arbeta. Ambitionen i denna uppsats är att via en kvantitativ
uppskattning försöka klarlägga detta orsakssamband samt redogöra kortfattat för de
marknadsinfluenser som kan tänkas påverka utfallet. Resultatet visar på ett svagt positivt
samband mellan en observerad löneeffekt av en treårig eftergymnasial
universitetsutbildning och den genomsnittliga nivån för etableringsåldern tre år senare, där
brist på tillförlitlig data dessvärre gjorde att sambandet inte helt kunde säkerställas
statistiskt. Förhållandet som råder mellan dessa faktorer är dock viktigt att fastställa då det
kan fungera som underlag för hur fortsatta offentliga utbildningssatsningar bör prioriteras
samt underlätta beslutssituationen för individer som står i valet mellan fortsatt utbildning
och inträde i arbetslivet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Öhman, Carl LU
supervisor
organization
course
NEKK01 20111
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Humankapitalteori, universitetslönepremie, etableringsålder, marknadsinfluenser
language
Swedish
id
1973875
date added to LUP
2011-06-16 13:24:49
date last changed
2011-06-16 13:24:49
@misc{1973875,
  abstract     = {Abstract

Den svenska staten har länge spenderat betydande resurser på utvecklingen av högskolor
och universitet. Enligt humankapitalteoretiska modeller innebär ökade
utbildningsinvesteringar en höjd produktivitet och en privatekonomisk avkastning i form av
en framtida högre lön i arbetslivet. Då högre utbildning ämnar förbereda individer för
inträdet på arbetsmarknaden är det därför anmärkningsvärt att svenskar börjar arbeta allt
senare. Etableringsåldern, den ålder vid vilken 75 % av en årskull är sysselsatt på
arbetsmarknaden, är i Sverige enligt färska siffror den högsta i världen idag. Av denna
anledning är det intressant att undersöka hur en uppskattad privatekonomisk avkastning på
universitetsutbildning, i form av en lönepremie, påverkar den genomsnittliga ålder vid vilken
befolkningen i landet börjar arbeta. Ambitionen i denna uppsats är att via en kvantitativ
uppskattning försöka klarlägga detta orsakssamband samt redogöra kortfattat för de
marknadsinfluenser som kan tänkas påverka utfallet. Resultatet visar på ett svagt positivt
samband mellan en observerad löneeffekt av en treårig eftergymnasial
universitetsutbildning och den genomsnittliga nivån för etableringsåldern tre år senare, där
brist på tillförlitlig data dessvärre gjorde att sambandet inte helt kunde säkerställas
statistiskt. Förhållandet som råder mellan dessa faktorer är dock viktigt att fastställa då det
kan fungera som underlag för hur fortsatta offentliga utbildningssatsningar bör prioriteras
samt underlätta beslutssituationen för individer som står i valet mellan fortsatt utbildning
och inträde i arbetslivet.},
  author       = {Öhman, Carl},
  keyword      = {Humankapitalteori,universitetslönepremie,etableringsålder,marknadsinfluenser},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Privatekonomisk avkastning på svensk universitetsutbildning och hur den påverkar etableringsåldern på arbetsmarknaden},
  year         = {2011},
}