Är ett generellt förbud mot bärandet av ansiktstäckande klädesplagg förenligt med Europakonventionen?

Abstract

The introduction of a general ban on the use of face-covering clothing has raised the question of a ban implies limitations of the right to manifest a religion. In this regard, it is clear that the meaning and scope of the right to freedom of religion, stated in Article 9 of the European Convention for the Protection of Human Rights and Fundamental Freedoms (ECHR), plays an important role. For Article 9 to be applicable in this instance requires the use of face-covering clothing to be considered as an expression for, or a way to, practice a religion.

The approach of the European Court on Human Rights (ECtHR) has previously been that the manifestation has to have some real connection with the belief and be considered as normal or generally accepted for the specific religion, to enjoy the protection of Article 9. In recent practice, however, a new pattern in which the ECtHR instead put emphasis on whether the complainant's subjective attitude to the issue can be discerned. This means that the individual perception of what is an expression of a religion now can be the basis for the assessment of what should constitute the exercise of a religion. In the case where the individual perception is used, wearing the clothing is considered to be a manifestation of a religion and therefore shall enjoy the protection of Article 9.

This new individual-oriented approach means that there is a shift in the assessment of Article 9(1) to Article 9(2). This shift means that the ECtHR accepts that the clothing are religious and instead of examining what is to be regarded as a religious act or what is to be regarded as a manifestation of a religion, examines the extent to which a State is entitled to make restrictions on an individual's right to practice religion. Given that the wearing of face-covering garments in the future is likely to be regarded as a manifestation of a religion, the main emphasis is on assessing the ability to restrict the right to religious practice.

The ECtHR has already tried cases regarding a ban on the use of Islamic headscarves. The difference between these cases and the present analysis is that the cases the ECtHR tried considered the traditional Muslim headscarves that do not cover the face and the ban applied only to certain specific localities. In these cases the ECtHR considered that a ban was called for in some specific circumstances, including the fact that the ban applied to a school. The current situation is therefore different. A general ban on the use of face-covering clothing in public places poses a greater interference in an individual's life and in his ability to practice his religion.

The focus of the thesis has therefore been on the extent to which a state may impose measures which limit the right to freedom of religion. The main argument for a ban is that a restrictive measure is introduced to protect other people's rights and freedoms, thereby attempting to strike a balance between the positive and negative part of the freedom of religion. A problem with the wearing of face-covering religious clothing is that doing so ends up in the middle of the positive and negative freedom of religion, since both the right for a person to practice their religion and another's right not to be subjected to religious manifestations needs to be considered. It is a delicate balance.

When compared to the case where the ECtHR accepted a ban on the use of religious clothing, it is necessary to point out the fact that the ban dealt with the case of doing so at a school and this is a crucial fact in the assessment of its merits. The effect an authoritarian teacher's use of religious clothing may have on young receptive students is not comparable to the effect the use of the garments have in the general community.

In the case of a ban that applies to all public places, the ECtHR's previous reasoning is not applicable because the specific conditions prevailing in a school are not the same as they are in all public places. The result is that it is possible to introduce a ban on the use of face-covering clothing, only to the extent that the ban applies on certain specific locations such as school areas. As for a general ban regarding all public places, is a far too drastic measure in an individual's life. This thesis therefore sets out to show that a general ban on the use of face-covering clothing in public places would thus constitute a violation of the right to freedom of religion stated in Article 9 ECHR.

The main issue of this thesis relates to the freedom of religion, even if the rules prohibiting discrimination in Article 14 ECHR are discussed in the introduction of a ban on the use of face-covering clothing in public areas. Given that Article 14 is subsidiary to Article 9, the ECtHR is most unlikely to consider whether there is also a violation of Article 14.

The conclusion reached is that the ECtHR would likely find that a general ban on the wearing of face-covering clothing in public areas is not consistent with the ECHR. By focusing on the assessment of Article 9(2), conditions are created so the scope of the article is not narrowed down. It is then not an assessment on what should be regarded as a manifestation of a religion, but focus instead on what restrictions would be considered legitimate. The shift made in the assessment means that the ECHR protection and flexibility of Article 9 increases, since no manifestation is likely to fall outside the protection of Article 9.

Abstract (Swedish)

Vid införandet av ett generellt förbud mot användandet av ansiktstäckande klädesplagg aktualiseras frågan om ett förbud inskränker rätten att utöva en religion. I detta avseende kan det konstateras att innebörden och omfattningen av religionsfriheten i artikel 9, i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen), spelar en viktig roll. För att artikel 9 ska vara tillämplig krävs att användandet av ansiktstäckande klädesplagg bedöms vara ett uttryck för en religion eller ett sätt att utöva en religion på.

Inställningen hos den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen) har tidigare varit att utövandet av en religion måste ha en nära koppling till samt vara normal eller allmänt vedertagen för en specifik religion, för att åtnjuta skyddet i artikel 9. I senare praxis kan emellertid skönjas ett nytt mönster där Europadomstolen istället lägger större vikt vid individens subjektiva inställning i frågan. Detta innebär att en individs personliga uppfattning av vad som är ett uttryck för en religion numera kan ligga till grund för bedömningen av vad som ska anses utgöra utövande av en religion. För det fall den individuella uppfattningen skulle vara att klädesplaggen är ett uttryck för en religion, ska klädseln åtnjuta skyddet i artikel 9.

Det nya individorienterade tillvägagångssättet medför att det skett en förskjutning i bedömningen från artikel 9(1) till artikel 9(2). Denna förskjutning innebär att Europadomstolen accepterar att klädesplaggen är religiöst betingade och istället för att undersöka vad som är att anse som en religiös handling eller vad som är att anse som ett uttryck för en religion, undersöker Europadomstolen i vilken utsträckning en stat är berättigad att göra inskränkningar i en individs rätt att utöva religionen. Med tanke på att bärandet av ansiktstäckande klädesplagg i framtiden sannolikt kommer att betraktas som ett uttryck för en religion, ligger tyngdpunkten för bedömningen i möjligheten att inskränka rätten till religionsutövning.

Europadomstolen har tidigare behandlat mål där det varit fråga om ett förbud mot användandet av muslimska huvuddukar. Skillnaden mellan dessa fall och förevarande utredning är att de fall som Europadomstolen behandlat har rört de traditionella muslimska huvuddukarna som inte täcker ansiktet, det vill säga slöja, och dessa förbud har endast omfattat vissa specifika platser. I fallen ansåg Europadomstolen att ett förbud var påkallat med tanke på vissa, för målen, specifika omständigheter. Bland annat har det faktum att förbudet gällde på ett läroverk haft avgörande betydelse för förbudets rättfärdigande. Den nuvarande situationen ser dock väldigt annorlunda ut. Ett generellt förbud mot användandet av ansiktstäckande klädesplagg på offentliga platser innebär ett större ingrepp i den enskildes liv och i dennes möjlighet att utöva sin religion.

Examensarbetets utgångspunkt har därför legat i den diskussion, om i vilken utsträckning en stat kan införa åtgärder som innebär att religionsfriheten begränsas, som just nu är aktuell runt om i Europa. Det främsta argumentet för ett förbud, är att de inskränkande åtgärderna införs till skydd för andra personers fri- och rättigheter, där avsikten är att skapa en balans mellan den positiva och den negativa religionsfriheten. Problematiken med bärandet av ansiktstäckande religiösa klädesplagg hamnar således i gränslandet mellan den positiva och den negativa religionsfriheten, eftersom såväl rätten för en person att utöva sin religion och en annan persons rätt att slippa utsättas för religiösa manifestationer aktualiseras. Genom att införa ett förbud skulle de personer med en annan religiös uppfattning eller ingen religiös uppfattning alls, skyddas från att utsättas för religiösa påtryckningar.

Vid en jämförelse med de fall där Europadomstolen tidigare accepterat ett förbud mot användandet av religiösa klädesplagg, är det nödvändigt att framhålla att det faktum att förbudet gällde på en skola spelade en avgörande roll för bedömningen. Den effekt en auktoritär lärares användande av religiösa klädesplagg får på unga receptiva elever är inte jämförbar med den effekt som användandet av klädesplaggen har ute i samhället. När det gäller ett förbud som avser alla offentliga platser, är Europadomstolens resonemang inte applicerbart eftersom de specifika förhållanden som råder på en skola inte är desamma som på offentliga platser. Följden blir att det är möjligt att införa ett förbud mot användandet av ansiktstäckande klädesplagg, i den mån förbudet gäller vissa specifika platser. Vad gäller ett generellt förbud avseende alla offentliga platser är detta en alldeles för ingripande åtgärd i den enskildes personliga integritet. Ett generellt förbud mot användandet av ansiktstäckande klädesplagg på offentliga platser skulle således utgöra en kränkning av religionsfriheten i artikel 9 Europakonventionen.

Arbetets centrala delar avser religionsfrihet, även om reglerna om förbud mot diskriminering i artikel 14 diskuteras vid införandet av ett förbud mot användandet av ansiktstäckande klädesplagg på offentliga platser. Med tanke på att artikel 14 är subsidiär i förhållande till artikel 9 kommer Europadomstolen med största sannolikhet inte att pröva om det också skett en kränkning av artikel 14.

Avslutningsvis konstateras att Europadomstolen sannolikt skulle finna att ett generellt förbud mot brukandet av ansiktstäckande klädesplagg på allmän plats strider mot Europakonventionen. Genom att fokusera på en bedömning utifrån artikel 9(2), skapas förutsättningar för att inte tolka artikelns omfattning alltför snävt. Det blir därför inte en bedömning angående vad som ska anses utgöra ett uttryck för en religion utan fokus läggs istället på vilka inskränkningar som kan anses vara legitima. Den förskjutning som har skett vad gäller bedömningen om ett klädesplaggs religiösa betingelse innebär att Europakonventionens skydd och flexibilitet ökar, eftersom ingen manifestation riskerar att falla utanför skyddet i artikel 9.

• author: Bädicker, Emma
• supervisor: Karol Nowak
• organization: Department of Law
• alternative title: Is a general ban on the wearing of face-covering clothing consistent with the European Convention on Human Rights?
• course: JURM01 20111
• year: 2011
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Internationell rätt, Europakonventionen, Mänskliga rättigheter, Religionsfrihet, Religiös klädsel
• language: Swedish
• id: 1975414
• date added to LUP: 2011-06-09 12:02:00
• date last changed: 2011-06-09 12:02:00