Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Konkurrensbegränsande horisontella samarbeten - sanktionssystemets funktion och framgång

Eriksson, Helena LU (2011) HARK11 20111
Department of Business Law
Abstract (Swedish)
Karteller uppstår när företag som agerar i samma led i distributions- eller produktionskedjan samverkar genom konkurrensbegränsande överenskommelser för att hindra eller begränsa den effektiva konkurrensen på en marknad. I hemlighet bestäms exempelvis hur priser ska sättas eller hur marknader och kunder ska delas upp mellan deltagarna. Detta ger företagen en monopolliknande ställning som gör att kunder och konkurrenter inte behöver beaktas under agerande på marknaden.
De stora skadorna på marknaden som karteller medför understryker vikten av hög upptäcktsrisk och ett fungerande sanktionssystem. Deltagare i en kartell kan drabbas av både offentligrättsliga och civilrättsliga sanktioner; åläggande och vitesföreläggande,... (More)
Karteller uppstår när företag som agerar i samma led i distributions- eller produktionskedjan samverkar genom konkurrensbegränsande överenskommelser för att hindra eller begränsa den effektiva konkurrensen på en marknad. I hemlighet bestäms exempelvis hur priser ska sättas eller hur marknader och kunder ska delas upp mellan deltagarna. Detta ger företagen en monopolliknande ställning som gör att kunder och konkurrenter inte behöver beaktas under agerande på marknaden.
De stora skadorna på marknaden som karteller medför understryker vikten av hög upptäcktsrisk och ett fungerande sanktionssystem. Deltagare i en kartell kan drabbas av både offentligrättsliga och civilrättsliga sanktioner; åläggande och vitesföreläggande, konkurrensskadeavgift, eftergift, ogiltighet, skadestånd och näringsförbud. Dagens sanktionssystem, framför allt konkurrensskadeavgiften, har dock kritiserats för att vara alltför ineffektiv, bland annat på grund av svårigheter att bestämma en lämplig sanktionsstorlek. Det har därför diskuterats kring huruvida kriminalisering kunde vara ett alternativ för att komplettera och effektivisera den svenska konkurrensrätten, då det visat sig vara framgångsrikt i bland annat USA.
Kriminalisering bör öka den avskräckande effekten på företag. Då svensk lag inte tillåter nedsättning av straff i utbyte mot information kan dock risken att ådömas fängelsestraff medföra att funktionen för eftergift helt går förlorad. Det torde således vara problematiskt att kriminalisera kartellsamverkan utan att justera svenska process- och straffrättsliga principer, något som kräver omfattande arbete och sannolikt medför andra, i denna uppsats ej beaktade, konsekvenser. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Eriksson, Helena LU
supervisor
organization
course
HARK11 20111
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
sanktionssystem, konkurrenslag, kartell, kriminalisering
language
Swedish
id
1977368
date added to LUP
2011-06-14 08:59:45
date last changed
2011-06-14 08:59:45
@misc{1977368,
  abstract     = {{Karteller uppstår när företag som agerar i samma led i distributions- eller produktionskedjan samverkar genom konkurrensbegränsande överenskommelser för att hindra eller begränsa den effektiva konkurrensen på en marknad. I hemlighet bestäms exempelvis hur priser ska sättas eller hur marknader och kunder ska delas upp mellan deltagarna. Detta ger företagen en monopolliknande ställning som gör att kunder och konkurrenter inte behöver beaktas under agerande på marknaden.
De stora skadorna på marknaden som karteller medför understryker vikten av hög upptäcktsrisk och ett fungerande sanktionssystem. Deltagare i en kartell kan drabbas av både offentligrättsliga och civilrättsliga sanktioner; åläggande och vitesföreläggande, konkurrensskadeavgift, eftergift, ogiltighet, skadestånd och näringsförbud. Dagens sanktionssystem, framför allt konkurrensskadeavgiften, har dock kritiserats för att vara alltför ineffektiv, bland annat på grund av svårigheter att bestämma en lämplig sanktionsstorlek. Det har därför diskuterats kring huruvida kriminalisering kunde vara ett alternativ för att komplettera och effektivisera den svenska konkurrensrätten, då det visat sig vara framgångsrikt i bland annat USA.
Kriminalisering bör öka den avskräckande effekten på företag. Då svensk lag inte tillåter nedsättning av straff i utbyte mot information kan dock risken att ådömas fängelsestraff medföra att funktionen för eftergift helt går förlorad. Det torde således vara problematiskt att kriminalisera kartellsamverkan utan att justera svenska process- och straffrättsliga principer, något som kräver omfattande arbete och sannolikt medför andra, i denna uppsats ej beaktade, konsekvenser.}},
  author       = {{Eriksson, Helena}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Konkurrensbegränsande horisontella samarbeten - sanktionssystemets funktion och framgång}},
  year         = {{2011}},
}