Kalkylering i den svenska finanssektorn – en undersökning av spridning, användning och utformning av ABC-kalkylering
(2003) MIO920Production Management
- Abstract (Swedish)
- Bakgrund
Nehler (2001) är en tvärsnittsstudie kring ABC, med fokus på företag inom svensk
verkstadsindustri. I denna fanns ett förslag på framtida forskning att genomföra en liknande
undersökning men inriktad på den svenska finansiella sektorn. Anledningen till att just den
svenska finansiella sektorn är intressant är att det finns två anglosaxiska studier, Krumweide
(1998) och Innes & Mitchell (2000), som visar på att företag inom service- och den finansiella
sektorn har implementerat och använder ABC i större utsträckning än tillverkande företag.
Problemformulering
Vid utformningen av denna undersöknings forskningsfrågor har huvudsakligen Nehler (2001)
samt Innes & Mitchell (1997) använts. Den förstnämnda behandlar, som redan... (More) - Bakgrund
Nehler (2001) är en tvärsnittsstudie kring ABC, med fokus på företag inom svensk
verkstadsindustri. I denna fanns ett förslag på framtida forskning att genomföra en liknande
undersökning men inriktad på den svenska finansiella sektorn. Anledningen till att just den
svenska finansiella sektorn är intressant är att det finns två anglosaxiska studier, Krumweide
(1998) och Innes & Mitchell (2000), som visar på att företag inom service- och den finansiella
sektorn har implementerat och använder ABC i större utsträckning än tillverkande företag.
Problemformulering
Vid utformningen av denna undersöknings forskningsfrågor har huvudsakligen Nehler (2001)
samt Innes & Mitchell (1997) använts. Den förstnämnda behandlar, som redan nämnts, ABC i
svensk verkstadsindustri och den senare behandlar ABC i den brittiska finanssektorn. Dessa
två jämförelseperspektiv är intressanta att utgå ifrån vid en studie som denna, som behandlar
ABC i den svenska finanssektorn. Därigenom har ett antal forskningsfrågor kring spridning,
användning samt utformning av ABC uppstått.
Syfte
Syftet med denna studie är sammanfattningsvis att undersöka ABC i den svenska
finanssektorn utifrån tre perspektiv, närmare bestämt spridning, användning samt utformning,
och svara på de forskningsfrågor som kretsar kring detta.
Resultat
Spridning
ABC används i finansföretagen i Sverige, dock relativt begränsat då bredden på spridningen
av metoden sammanfattas med att 23 % av den finansiella sektorn är användare eller
potentiella användare av ABC, medan 77 % för tillfället inte är intresserade av metoden.
Djupet på spridningen är inte stor då de flesta ABC-användarna (59 %) har ett parallellt ABCsystem,
det vill säga inte integrerat med övriga kostnadssystemen i företaget.
Användning
De flesta ABC-användare har implementerat ABC för att de gamla kalkylerna inte gav
tillräcklig information. Sammantaget är införandet av ABC klart efterfrågestyrt inom de
finansiella företagen, då konsulter och andra utbudsstyrda anledningar var ovanliga.
De vanligaste användningsområdena för ABC i den finansiella sektorn sammanfattas i tur och
ordning i kategorierna lönsamhets- och resultatanalys, prissättning, kostnadskontroll och
slutligen aktivitets- och processtyrning. Därmed används ABC i den finansiella sektorn
primärt som ett rent kalkylverktyg och relativt lite för styrning och ABM-liknande syften.
Storlek avseende antal anställda på företagen har, till skillnad från antal kunder, stor
betydelse huruvida ett företag implementerat ABC eller inte. Kalkylens strategiska betydelse i
företagen betyder på samma sätt, till skillnad från kalkylens betydelse för budgetstyrning,
mycket i förklaringen till vilka företag som använder ABC.
Utformning
Med medianvärden vad gäller antal aktiviteter och kostnadsdrivare på 37 respektive 19 har
företagen i den finansiella sektorn väldigt stora och komplicerade ABC-system. Troliga
förklaringsfaktorer för detta är exempelvis att de har mer komplexa och mindre homogena
produkter. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2007512
- author
- Nilsson, Johan
- supervisor
- organization
- course
- MIO920
- year
- 2003
- type
- M1 - University Diploma
- subject
- other publication id
- 03/5185
- language
- Swedish
- id
- 2007512
- date added to LUP
- 2011-06-30 16:17:54
- date last changed
- 2011-06-30 16:17:54
@misc{2007512, abstract = {{Bakgrund Nehler (2001) är en tvärsnittsstudie kring ABC, med fokus på företag inom svensk verkstadsindustri. I denna fanns ett förslag på framtida forskning att genomföra en liknande undersökning men inriktad på den svenska finansiella sektorn. Anledningen till att just den svenska finansiella sektorn är intressant är att det finns två anglosaxiska studier, Krumweide (1998) och Innes & Mitchell (2000), som visar på att företag inom service- och den finansiella sektorn har implementerat och använder ABC i större utsträckning än tillverkande företag. Problemformulering Vid utformningen av denna undersöknings forskningsfrågor har huvudsakligen Nehler (2001) samt Innes & Mitchell (1997) använts. Den förstnämnda behandlar, som redan nämnts, ABC i svensk verkstadsindustri och den senare behandlar ABC i den brittiska finanssektorn. Dessa två jämförelseperspektiv är intressanta att utgå ifrån vid en studie som denna, som behandlar ABC i den svenska finanssektorn. Därigenom har ett antal forskningsfrågor kring spridning, användning samt utformning av ABC uppstått. Syfte Syftet med denna studie är sammanfattningsvis att undersöka ABC i den svenska finanssektorn utifrån tre perspektiv, närmare bestämt spridning, användning samt utformning, och svara på de forskningsfrågor som kretsar kring detta. Resultat Spridning ABC används i finansföretagen i Sverige, dock relativt begränsat då bredden på spridningen av metoden sammanfattas med att 23 % av den finansiella sektorn är användare eller potentiella användare av ABC, medan 77 % för tillfället inte är intresserade av metoden. Djupet på spridningen är inte stor då de flesta ABC-användarna (59 %) har ett parallellt ABCsystem, det vill säga inte integrerat med övriga kostnadssystemen i företaget. Användning De flesta ABC-användare har implementerat ABC för att de gamla kalkylerna inte gav tillräcklig information. Sammantaget är införandet av ABC klart efterfrågestyrt inom de finansiella företagen, då konsulter och andra utbudsstyrda anledningar var ovanliga. De vanligaste användningsområdena för ABC i den finansiella sektorn sammanfattas i tur och ordning i kategorierna lönsamhets- och resultatanalys, prissättning, kostnadskontroll och slutligen aktivitets- och processtyrning. Därmed används ABC i den finansiella sektorn primärt som ett rent kalkylverktyg och relativt lite för styrning och ABM-liknande syften. Storlek avseende antal anställda på företagen har, till skillnad från antal kunder, stor betydelse huruvida ett företag implementerat ABC eller inte. Kalkylens strategiska betydelse i företagen betyder på samma sätt, till skillnad från kalkylens betydelse för budgetstyrning, mycket i förklaringen till vilka företag som använder ABC. Utformning Med medianvärden vad gäller antal aktiviteter och kostnadsdrivare på 37 respektive 19 har företagen i den finansiella sektorn väldigt stora och komplicerade ABC-system. Troliga förklaringsfaktorer för detta är exempelvis att de har mer komplexa och mindre homogena produkter.}}, author = {{Nilsson, Johan}}, language = {{swe}}, note = {{Student Paper}}, title = {{Kalkylering i den svenska finanssektorn – en undersökning av spridning, användning och utformning av ABC-kalkylering}}, year = {{2003}}, }