Advanced

Effekter av näringstillförsel på CO2-utbytet på Fäjemyr

Persson, Sandra LU (2011) FYSK01 20111
Department of Physics
Abstract
During the last century the carbon dioxide, CO2, concentration in our atmosphere has increased because of anthropogenic emissions, mainly from fossil fuel burning. This release of carbon dioxide has caused an increase of the greenhouse effect. During millennia’s peatlands have acted as a carbon sink, taking up the carbon dioxide from the atmosphere. One third of the world´s total soil carbon is stored in peatlands. In this study I measured, using the closed chamber technique, the Net Ecosystem Exchange, NEE, and ecosystem respiration, R, in a fertilization experiment at an ombrotrophic bog Fäjemyr in southern Sweden to see if fertilization would affect the CO2 exchange in peatlands. The fertilization experiment consisted of four... (More)
During the last century the carbon dioxide, CO2, concentration in our atmosphere has increased because of anthropogenic emissions, mainly from fossil fuel burning. This release of carbon dioxide has caused an increase of the greenhouse effect. During millennia’s peatlands have acted as a carbon sink, taking up the carbon dioxide from the atmosphere. One third of the world´s total soil carbon is stored in peatlands. In this study I measured, using the closed chamber technique, the Net Ecosystem Exchange, NEE, and ecosystem respiration, R, in a fertilization experiment at an ombrotrophic bog Fäjemyr in southern Sweden to see if fertilization would affect the CO2 exchange in peatlands. The fertilization experiment consisted of four treatments; fertilization with phosphorous, P, nitrogen, N, nitrogen+phosphourus, NP and no fertilization at all, C (control). The study was done in late spring, 28:th of March to 27:th of April in the year 2011. Vegetation during this time consisted mainly of Sphagnum mosses, but some sedges and dwarf shrubs were also present. The results showed a significant increase in gross primary production, GPP (photosynthesis on the ecosystem scale), in the NP and P fertilized plots in comparison to control. If the temperature should increase in the future a greater uptake of carbon by photosynthesis could be offset by an increase in respiration (which releases carbon dioxide to the atmosphere) from decomposition. (Less)
Abstract (Swedish)
Populärvetenskaplig sammanfattning

Torvmossen - vår räddare undan klimathotet?

Att vår jord just nu genomgår en dramatisk klimatförändring har knappast kunnat undgå någon. Förbränning av fossila bränslen tillsammans med en rad andra mänskliga aktiviteter har ökat koncentrationen av koldioxid, CO2, i atmosfären med ungefär 36% sedan början av 1700-talet. Denna ökning anses vara en viktig orsak till den globala uppvärmning vi upplever idag. Vad ska vi då göra för att minska koldioxidutsläppen? Slopa bilen och börja cykla är en bra idé, men kanske kan naturen hjälpa oss lite grann på traven?

De senaste åren har olika gödslingsexperiment utförts på torvmossar runtom i världen. Orsaken till detta är att man vill ta reda på om... (More)
Populärvetenskaplig sammanfattning

Torvmossen - vår räddare undan klimathotet?

Att vår jord just nu genomgår en dramatisk klimatförändring har knappast kunnat undgå någon. Förbränning av fossila bränslen tillsammans med en rad andra mänskliga aktiviteter har ökat koncentrationen av koldioxid, CO2, i atmosfären med ungefär 36% sedan början av 1700-talet. Denna ökning anses vara en viktig orsak till den globala uppvärmning vi upplever idag. Vad ska vi då göra för att minska koldioxidutsläppen? Slopa bilen och börja cykla är en bra idé, men kanske kan naturen hjälpa oss lite grann på traven?

De senaste åren har olika gödslingsexperiment utförts på torvmossar runtom i världen. Orsaken till detta är att man vill ta reda på om torvmossen på grund av gödslingen kan öka sitt upptag av koldioxid från atmosfären. Torvmossar har under de senaste millennierna ansamlat stora mängder kol. Så mycket som en tredjedel av hela världens mängd kol i mark och jord finns i torvmossar. Anledningen till att torvmossen är en kolsänka är att i den går upptaget av koldioxid från atmosfären via växternas fotosyntes snabbare än nedbrytningen av organiskt material. Vid nedbrytning bildas CO2 via nedbrytarnas respiration (cellandning) och den avges till atmosfären. Nedbrytningen går långsamt på grund av de kalla, syre- och närings-fattiga förhållandena som råder på torvmossen.

Under våren 2011 utfördes mätningar av CO2-utbytet i ett gödslingsexperiment på Fäjemyren i Skåne, Sverige. Samtliga fem dagar då mätningarna gjordes visade att medelvärdena för fotosyntesen var större i de fosforgödslade provytorna i jämförelse med kontrollytorna (som inte var gödslade alls). Fosforgödsling verkar alltså öka torvmossens förmåga att ta upp CO2 och därmed kunna motverka den ökande koncentrationen av CO2 i atmosfären.
Det skall tilläggas att ovanstående studie gjordes under fem dagar på våren och den säger inget om hur det blir under resten av året. En tidigare studie som utförts på Fäjemyren visar dock samma sak- att fotosyntesen ökade av fosforgödslingen. I en annan studie fann man att respirationen ökade efter åtta års gödsling.

Vad som kommer hända i framtiden kan man bara spekulera om. Den globala uppvärmningen skulle kunna leda till ökande respiration eftersom nedbrytarna stimuleras av högre temperatur. Med tanke på att torvmossarna innehåller en tredjedel av hela världens totala mängd kol i jord och mark skulle det kunna innebära att stora mängder CO2 släpps ut i atmosfären och bidrar till ytterligare temperaturhöjning. Därför kanske det är bäst att ta cykeln i alla fall. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Persson, Sandra LU
supervisor
organization
course
FYSK01 20111
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
language
Swedish
id
2027365
date added to LUP
2011-07-15 09:31:29
date last changed
2015-12-14 13:33:10
@misc{2027365,
  abstract     = {During the last century the carbon dioxide, CO2, concentration in our atmosphere has increased because of anthropogenic emissions, mainly from fossil fuel burning. This release of carbon dioxide has caused an increase of the greenhouse effect. During millennia’s peatlands have acted as a carbon sink, taking up the carbon dioxide from the atmosphere. One third of the world´s total soil carbon is stored in peatlands. In this study I measured, using the closed chamber technique, the Net Ecosystem Exchange, NEE, and ecosystem respiration, R, in a fertilization experiment at an ombrotrophic bog Fäjemyr in southern Sweden to see if fertilization would affect the CO2 exchange in peatlands. The fertilization experiment consisted of four treatments; fertilization with phosphorous, P, nitrogen, N, nitrogen+phosphourus, NP and no fertilization at all, C (control). The study was done in late spring, 28:th of March to 27:th of April in the year 2011. Vegetation during this time consisted mainly of Sphagnum mosses, but some sedges and dwarf shrubs were also present. The results showed a significant increase in gross primary production, GPP (photosynthesis on the ecosystem scale), in the NP and P fertilized plots in comparison to control. If the temperature should increase in the future a greater uptake of carbon by photosynthesis could be offset by an increase in respiration (which releases carbon dioxide to the atmosphere) from decomposition.},
  author       = {Persson, Sandra},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Effekter av näringstillförsel på CO2-utbytet på Fäjemyr},
  year         = {2011},
}