Advanced

Att hålla sig på sin plats - Makt och utanförskap i Kurt Salomonsons roman Mannen utanför

Lundqvist, Malin LU (2011) LIVK10 20102
Comparative Literature
Abstract (Swedish)
I min uppsats har jag studerat hur makt och utanförskap skildras i Kurt Salomonsons roman Mannen utanför, såväl språkligt som innehållsmässigt. Jag har först definierat maktbegreppet, utifrån de teorier som Fredrik Engelstad presenterar i boken Maktens uttrykk. Jag har sedan försökt peka på hur de olika former av makt som Engelstad diskuterar skildras i romanen. Alla typer av makt som teorin diskuterar återfanns inte i romanen men jag lyckades istället urskilja en hierarki mellan de som fanns. Möjligheten till en sådan rangordning är inte något som Engelstad nämner och jag menar att det är för att hierarkin skiljer sig åt från situation till situation. I Mannen utanför är det det traditionella, legitima herradömet, som baseras på vanor och... (More)
I min uppsats har jag studerat hur makt och utanförskap skildras i Kurt Salomonsons roman Mannen utanför, såväl språkligt som innehållsmässigt. Jag har först definierat maktbegreppet, utifrån de teorier som Fredrik Engelstad presenterar i boken Maktens uttrykk. Jag har sedan försökt peka på hur de olika former av makt som Engelstad diskuterar skildras i romanen. Alla typer av makt som teorin diskuterar återfanns inte i romanen men jag lyckades istället urskilja en hierarki mellan de som fanns. Möjligheten till en sådan rangordning är inte något som Engelstad nämner och jag menar att det är för att hierarkin skiljer sig åt från situation till situation. I Mannen utanför är det det traditionella, legitima herradömet, som baseras på vanor och traditioner, som tillskrivs störst makt. Att makthavaren behöver distansera sig från sina underordnade är en nyckelidé i romanen och distansen ses som en viktigare maktfaktor än till exempel kunskap.

Problematiken som denna distans utgör personifieras i romanens huvudsakliga fokalisator, platschefen. Platschefen vill inte vara avskiljd från arbetarna, vilket gör att de inte kan erkänna honom som makthavare, men i och med att han står över dem i bolagets hierarki kan han inte heller bli en av dem. Platschefens motvilja till den traditionella, distanserade makten resulterar i att han hamnar utanför samhällets alla grupper. Detta utanförskap speglas i språket genom att de avsnitt där platschefen figurerar har ett annorlunda tempus än de passager som skildrar arbetarna, och en annan anföringsmarkör än i de delar som skildrar samhällets övriga makthavare. Utanförskapet skildras även på ett symboliskt plan, där vinter och sommar utgör en bakgrund till platschefens ambivalenta syn på sin situation. Utanförskapet han upplever blir således avhängigt det maktförhållande som skildras i romanen. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Lundqvist, Malin LU
supervisor
organization
course
LIVK10 20102
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Salomonson, Engelstad, makt, utanförskap, klass, språk, arbetare, arbetarlitteratur
language
Swedish
id
2028787
date added to LUP
2011-08-16 11:31:56
date last changed
2011-08-16 11:31:56
@misc{2028787,
  abstract     = {I min uppsats har jag studerat hur makt och utanförskap skildras i Kurt Salomonsons roman Mannen utanför, såväl språkligt som innehållsmässigt. Jag har först definierat maktbegreppet, utifrån de teorier som Fredrik Engelstad presenterar i boken Maktens uttrykk. Jag har sedan försökt peka på hur de olika former av makt som Engelstad diskuterar skildras i romanen. Alla typer av makt som teorin diskuterar återfanns inte i romanen men jag lyckades istället urskilja en hierarki mellan de som fanns. Möjligheten till en sådan rangordning är inte något som Engelstad nämner och jag menar att det är för att hierarkin skiljer sig åt från situation till situation. I Mannen utanför är det det traditionella, legitima herradömet, som baseras på vanor och traditioner, som tillskrivs störst makt. Att makthavaren behöver distansera sig från sina underordnade är en nyckelidé i romanen och distansen ses som en viktigare maktfaktor än till exempel kunskap.

Problematiken som denna distans utgör personifieras i romanens huvudsakliga fokalisator, platschefen. Platschefen vill inte vara avskiljd från arbetarna, vilket gör att de inte kan erkänna honom som makthavare, men i och med att han står över dem i bolagets hierarki kan han inte heller bli en av dem. Platschefens motvilja till den traditionella, distanserade makten resulterar i att han hamnar utanför samhällets alla grupper. Detta utanförskap speglas i språket genom att de avsnitt där platschefen figurerar har ett annorlunda tempus än de passager som skildrar arbetarna, och en annan anföringsmarkör än i de delar som skildrar samhällets övriga makthavare. Utanförskapet skildras även på ett symboliskt plan, där vinter och sommar utgör en bakgrund till platschefens ambivalenta syn på sin situation. Utanförskapet han upplever blir således avhängigt det maktförhållande som skildras i romanen.},
  author       = {Lundqvist, Malin},
  keyword      = {Salomonson,Engelstad,makt,utanförskap,klass,språk,arbetare,arbetarlitteratur},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Att hålla sig på sin plats - Makt och utanförskap i Kurt Salomonsons roman Mannen utanför},
  year         = {2011},
}