Advanced

Industriavtalet och lönebildningen

Olsson, Lisa LU (2011) HARK13 20102
Department of Business Law
Abstract (Swedish)
Lönebildningen är en central samhällsprocess med avgörande betydelse för såväl den enskilde löntagaren, arbetsgivarna, arbetsmarknadens parter och staten. Den genererar förutsättningarna för bland annat sysselsättningen och den internationella konkurrenskraften. I en tvärvetenskaplig kontext av arbetsrätt med inslag av statsvetenskap, ekonomisk historia och arbetsmarknadsekonomi åskådliggörs en komplex bild av lönebildningsprocessen som dynamiskt samhällsfenomen. Den karakteriseras av en inbyggd konflikt mellan arbetsgivare och arbetstagare, vilken såväl berikar som problematiserar förloppet. Makten över lönebildningen är eftertraktad, men den medför även ett samhällsekonomiskt ansvar.

Historiskt sett har lönebildningssystemet... (More)
Lönebildningen är en central samhällsprocess med avgörande betydelse för såväl den enskilde löntagaren, arbetsgivarna, arbetsmarknadens parter och staten. Den genererar förutsättningarna för bland annat sysselsättningen och den internationella konkurrenskraften. I en tvärvetenskaplig kontext av arbetsrätt med inslag av statsvetenskap, ekonomisk historia och arbetsmarknadsekonomi åskådliggörs en komplex bild av lönebildningsprocessen som dynamiskt samhällsfenomen. Den karakteriseras av en inbyggd konflikt mellan arbetsgivare och arbetstagare, vilken såväl berikar som problematiserar förloppet. Makten över lönebildningen är eftertraktad, men den medför även ett samhällsekonomiskt ansvar.

Historiskt sett har lönebildningssystemet ombildats i takt med samhällsutvecklingen, rådande teorier och institutionella förhållanden. System har avlöst varandra, men utmärkande för svensk lönebildning är avsaknaden av lagstiftning på området. Relationen mellan arbetsmarknadens parter står i fokus då de förhandlar fram löneökningar i kollektivavtal.

Sedan 1997 har Industriavtalet, ett partssamarbete inom industrisektorn, varit grundbulten i svensk lönebildning. Avtalet växte fram efter en kaotisk tid i svensk lönebildning och skapade stabilitet, samförstånd och reallöneökningar. Arbetsmarknaden har förändrats sedan avtalets tillkomst och de senaste åren har avtalet kritiserats både internt och utifrån. Industriavtalet har ansetts vara oflexibelt och därmed olämpligt som lönenormerare. Det har även uppstått motsättningar mellan och inom arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna och 2010 lämnade en av de mest betydelsefulla aktörerna samarbetet. Tjänstesektorn har expanderat de senaste decennierna och delar av den har motsatt sig Industriavtalets dominans i avtalsrörelserna. Dess ställning som lönenormerare är hotat och i dagsläget är det ovisst vad som kommer att ske med Industriavtalet och den svenska lönebildningen.

Uppsatsen belyser historien och de teorier avtalet vilar på, i kombination med den påverkan det haft på svensk lönebildning samt den kritik som idag riktas mot avtalet. Min uppfattning är att det nuvarande avtalet inte kommer att överleva, men att dess fundamentala delar kvarstår i ett reviderat Industriavtal. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Olsson, Lisa LU
supervisor
organization
course
HARK13 20102
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Nyckelord: Industriavtalet, lönebildning, avtalsrörelse, kollektivavtal, arbetsmarknadsekonomi  
language
Swedish
id
2173446
date added to LUP
2011-10-25 08:46:20
date last changed
2011-10-25 08:46:20
@misc{2173446,
  abstract     = {Lönebildningen är en central samhällsprocess med avgörande betydelse för såväl den enskilde löntagaren, arbetsgivarna, arbetsmarknadens parter och staten. Den genererar förutsättningarna för bland annat sysselsättningen och den internationella konkurrenskraften. I en tvärvetenskaplig kontext av arbetsrätt med inslag av statsvetenskap, ekonomisk historia och arbetsmarknadsekonomi åskådliggörs en komplex bild av lönebildningsprocessen som dynamiskt samhällsfenomen. Den karakteriseras av en inbyggd konflikt mellan arbetsgivare och arbetstagare, vilken såväl berikar som problematiserar förloppet. Makten över lönebildningen är eftertraktad, men den medför även ett samhällsekonomiskt ansvar. 

Historiskt sett har lönebildningssystemet ombildats i takt med samhällsutvecklingen, rådande teorier och institutionella förhållanden. System har avlöst varandra, men utmärkande för svensk lönebildning är avsaknaden av lagstiftning på området. Relationen mellan arbetsmarknadens parter står i fokus då de förhandlar fram löneökningar i kollektivavtal. 

Sedan 1997 har Industriavtalet, ett partssamarbete inom industrisektorn, varit grundbulten i svensk lönebildning. Avtalet växte fram efter en kaotisk tid i svensk lönebildning och skapade stabilitet, samförstånd och reallöneökningar. Arbetsmarknaden har förändrats sedan avtalets tillkomst och de senaste åren har avtalet kritiserats både internt och utifrån. Industriavtalet har ansetts vara oflexibelt och därmed olämpligt som lönenormerare. Det har även uppstått motsättningar mellan och inom arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna och 2010 lämnade en av de mest betydelsefulla aktörerna samarbetet. Tjänstesektorn har expanderat de senaste decennierna och delar av den har motsatt sig Industriavtalets dominans i avtalsrörelserna. Dess ställning som lönenormerare är hotat och i dagsläget är det ovisst vad som kommer att ske med Industriavtalet och den svenska lönebildningen.

Uppsatsen belyser historien och de teorier avtalet vilar på, i kombination med den påverkan det haft på svensk lönebildning samt den kritik som idag riktas mot avtalet. Min uppfattning är att det nuvarande avtalet inte kommer att överleva, men att dess fundamentala delar kvarstår i ett reviderat Industriavtal.},
  author       = {Olsson, Lisa},
  keyword      = {Nyckelord: Industriavtalet,lönebildning,avtalsrörelse,kollektivavtal,arbetsmarknadsekonomi 
 
},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Industriavtalet och lönebildningen},
  year         = {2011},
}