Sänkt minimikrav på aktiekapital för privata aktiebolag- Ett skatterättsligt perspektiv

Abstract (Swedish)

Den i april 2010 genomförda lagändringen avseende en minskning av aktiebolagslagens krav för hur mycket aktiekapital som krävs för att starta uppe ett privat aktiebolag aktualiserar en stor mängd frågeställningar. Detta då aktiekapitalet historiskt sett har varit ett av lagstiftarens medel för att förhindra att aktieägarna till ett aktiebolag, med ett begränsat personligt betalningsansvar för delägare till bolaget som främsta kännetecken, på olika sätt skall dra ej avsedd fördel av detta.

Farhågorna har i detta sammanhang främst rört risken för oseriöst företagande men även olika typer av skatteundandragande åtgärder. I ljuset av detta är det anmärkningsvärt att propositionen till lagändringen enbart fokuserar på just vikten av att minskningen genomförs för att Sverige inte skall hamna i kölvattnet för andra Europeiska länder med låga krav på aktiekapital, utan att behandla de eventuella skatterättsliga konsekvenser en sådan minskning kan tänkas få.

Vikten av att i lagstiftningsarbetet ha förståelse för kopplingen mellan civil- och skatterätt har i arbetet visats genom att pröva en konstruktion av utdelningsbolag inom ramen för fåmansaktiebolagsreglerna. Utdelningsbolagen, d.v.s. bolag som har till syfte att möjliggöra låg kapitalbeskattad utdelning istället för tjänstebeskattning, har visat sig vara både enkla att sätta på plats och är dessutom billigare än tidigare. Konstruktionen som sådan är, så länge reglerna för värdeöverföringar i enlighet med ABL, inte i strid med någon civilrättslig lagstiftning.

Det har dock visat sig finnas ett flertal skatterättsliga regler, såsom exempelvis skalbolagsreglerna och Lundinregeln, vilka kan ställa till problem för att använda sig av en struktur med utdelningsbolag. De nyss nämnda reglerna är dock av sådan karaktär att de kan undvikas, i fallet med skalbolag så sker så genom att exempelvis lämna in en skalbolagsdeklaration. Den skatterättsliga lagstiftning som därför (eventuellt) kan komma att bli tillämplig på en struktur med utdelningsbolag är istället SFL. SFL, som tar sikte på transaktioner som står i strid med lagstiftningens syfte och ett antal andra kumulativa kriterier, har i Högsta Förvaltningsdomstolens praxis visat sig vara svår att förutspå i det enskilda fallet. Det är således inte möjligt att med säkerhet uttala sig om en struktur med utdelningsbolag kommer att godtas vid en eventuell prövning mot SFL.

Lagstiftaren har förvisso uppmärksammat problematiken med utdelningsbolag i samband med 2012 års budgetproposition, sanktionen med att begränsa användandet av förenklingsregeln till att enbart vara möjligt för ett bolag per person är dock både sen och otillräcklig. Sen då utnyttjandet av regeln hade kunnat förutses vid det tidigare lagstiftningsarbetet, otillräckligt då den föreslagna ändringen inte hindrar närstående att bidra till att start upp en utdelningsbolagsstruktur. Lärdomen att dra är således att det är av största vikt att vid lagstiftningsarbetet inte bara se till det aktuella rättsområdet utan med ett helhetsperspektiv se bortom detta.

Abstract

The legislative amendment to the Swedish Companies Act whereby the requirements for the amount of issued capital needed in order to start up a private limited company (Sw;Aktiebolag) was reduced, brings forth a wide range of different problems. The issued share capital has historically been one of the legislature means to prevent the share holders in limited liability companies, with a limited personal liability for the shareholder to the company as chief characteristics, from being misused in different ways.

The primary concern in this part has been related to the risk of frivolous enterprise but also various types of tax avoidance measures. Having this in mind makes it quite remarkable that the bill to the amendment only focuses on the importance of not having Sweden ending up in the wake of other European countries that currently has a low or non existing demand on initial issue capital, and not the potential taxation effects that amendment might have.

The importance of truly understanding the connection between the civil- and taxation law has been shown in the essay by presenting an construction of dividend companies (Sw;Utdelningsbolag) within the framework of the special rules regarding close companies (Sw;Fåmansföretag). To put the dividend companies, i.e. companies with the sole purpose of enabling low capital taxation instead of income taxation, in place have proven to be simple and such a construction is also less costly than before. Nor does the construction violate any civil law legislation as long as the rules regarding value transfers, within the Swedish Companies Act, are observed.

There are nevertheless some taxation regulations that can present some problems when setting up a construction of dividend companies. Some of these can be evaded by taking some smaller action, such as handing in a shell company declaration, whilst the Tax Evasion Act, if applicable, might be a major concern in regards to a construction of dividend companies. The application of the Tax Evasion Act, which aims at transactions that are in violation with the purpose of the legislation in question, has proven to be hard to foresee when looking at the Supreme Administration Court´s practice. It is therefore not possible to predict the outcome of a future dispute where a structure of dividend companies is being tried.

Although the legislator has noticed the problems with dividend companies in connection with the 2012 finance bill, the amendments therein concerning the “förenklingsregeln” are not only late, but also insufficient. Late due to the fact that the problems should have been foreseen in the legislative work in connection with the amendment of the Companies Act, and insufficient since the proposed limitation, i.e. one usage of the “förenklingsregel” per capita, doesn’t exclude any kin from helping to start up a construction of dividend companies. The lesson to be taught is therefore that it is of great importance to see beyond the legal area being assessed and consequently taking the whole picture into consideration within the legislative framework.

• author: Svensson, Jörgen
• supervisor: Mats Tjernberg
• organization: Department of Law
• alternative title: Reduced demand on issued capital for private limitied liability companies- From a tax law perspective
• course: JURM01 20112
• year: 2011
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Skatterätt, Associationsrätt, Civilrätt.
• language: Swedish
• id: 2174952
• date added to LUP: 2011-10-31 13:29:05
• date last changed: 2011-10-31 13:29:05