Svenskt anställningsskydd och turordningsregler vid uppsägning. Styrka, effekter och kvalitativ flexibilisering
(2011) HARH16 20112Department of Business Law
- Abstract (Swedish)
- Vid uppsägning på grund av arbetsbrist åligger det arbetsgivaren att enligt huvudregeln i 22 § fjärde stycket LAS upprätta en turordningslista för berörda arbetstagare. På listan ges arbetstagare med lång anställningstid företräde till fortsatt anställning framför arbetstagare med kortare anställningstid. Med anledning av lagens dispositivitet finns dock möjligheten att även avtala om andra kriterier. En intressekonflikt uppstår här mellan arbetsmarknadens två parter. Tvisten grundar sig i vilja att genom ett starkt anställningsskydd skapa en trygg och säker situation för arbetstagarna. Detta vägs emot intresset att kunna bedriva en konkurrenskraftig och lönsam verksamhet.
Med anledning av en allt mer internationaliserad och... (More) - Vid uppsägning på grund av arbetsbrist åligger det arbetsgivaren att enligt huvudregeln i 22 § fjärde stycket LAS upprätta en turordningslista för berörda arbetstagare. På listan ges arbetstagare med lång anställningstid företräde till fortsatt anställning framför arbetstagare med kortare anställningstid. Med anledning av lagens dispositivitet finns dock möjligheten att även avtala om andra kriterier. En intressekonflikt uppstår här mellan arbetsmarknadens två parter. Tvisten grundar sig i vilja att genom ett starkt anställningsskydd skapa en trygg och säker situation för arbetstagarna. Detta vägs emot intresset att kunna bedriva en konkurrenskraftig och lönsam verksamhet.
Med anledning av en allt mer internationaliserad och kunskapsinriktad arbetsmarknad, där gränserna minskar och kompetens får allt större relevans för att kunna konkurrera, ses en utveckling där arbetsgivare får större anledning att kunna tillgodose kompetens vid uppsägning, som en möjlig utveckling. Detta leder bland annat till större ställda krav på arbetstagare samt en diskussion om anställningstid ska vara det enda kravet vid upprättande av turordningslista. Idag görs redan på vissa delar av arbetsmarknaden ”kryphål” i turordningslistan vilket leder till att kompetens vägs in som kriterium vid arbetsbristuppsägningssituationer. Resultat visar att kravet på anställningstid medför att vissa marginalgrupper blir mer utsatta på arbetsmarknaden. En annan konsekvens är att tidsbegränsade anställningar utgörs av allt fler anställningar, som i sin tur leder en osäkrare situation för den anställde arbetstagaren.
Materialet som behandlas belyser också situationen utifrån en kvalitativ flexibilitetsstrategi, som visar att Sverige har god potential att införa en sådan. Ett införande skulle innebära att förändringar behövs göras kring arbetstagares arbetsskyldighet. Även arbetsgivares omplaceringsskyldighet och arbetsledningsrätt skulle behöva förlängas. Strategin bygger bland annat på att skapandet av fler internutbildningar och kompetensutvecklingsprogram inom företag, skulle ge en utveckling där arbetsgivare vid verksamhetsförändringar skulle få större möjlighet att tillgodose personalbehovet genom den interna arbetskraften på grund av arbetstagarnas breda kompetens och rörelsemöjlighet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2203323
- author
- Bagewitz, Hampus LU
- supervisor
- organization
- course
- HARH16 20112
- year
- 2011
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- language
- Swedish
- id
- 2203323
- date added to LUP
- 2011-11-16 15:07:11
- date last changed
- 2011-11-16 15:07:11
@misc{2203323,
abstract = {{Vid uppsägning på grund av arbetsbrist åligger det arbetsgivaren att enligt huvudregeln i 22 § fjärde stycket LAS upprätta en turordningslista för berörda arbetstagare. På listan ges arbetstagare med lång anställningstid företräde till fortsatt anställning framför arbetstagare med kortare anställningstid. Med anledning av lagens dispositivitet finns dock möjligheten att även avtala om andra kriterier. En intressekonflikt uppstår här mellan arbetsmarknadens två parter. Tvisten grundar sig i vilja att genom ett starkt anställningsskydd skapa en trygg och säker situation för arbetstagarna. Detta vägs emot intresset att kunna bedriva en konkurrenskraftig och lönsam verksamhet.
Med anledning av en allt mer internationaliserad och kunskapsinriktad arbetsmarknad, där gränserna minskar och kompetens får allt större relevans för att kunna konkurrera, ses en utveckling där arbetsgivare får större anledning att kunna tillgodose kompetens vid uppsägning, som en möjlig utveckling. Detta leder bland annat till större ställda krav på arbetstagare samt en diskussion om anställningstid ska vara det enda kravet vid upprättande av turordningslista. Idag görs redan på vissa delar av arbetsmarknaden ”kryphål” i turordningslistan vilket leder till att kompetens vägs in som kriterium vid arbetsbristuppsägningssituationer. Resultat visar att kravet på anställningstid medför att vissa marginalgrupper blir mer utsatta på arbetsmarknaden. En annan konsekvens är att tidsbegränsade anställningar utgörs av allt fler anställningar, som i sin tur leder en osäkrare situation för den anställde arbetstagaren.
Materialet som behandlas belyser också situationen utifrån en kvalitativ flexibilitetsstrategi, som visar att Sverige har god potential att införa en sådan. Ett införande skulle innebära att förändringar behövs göras kring arbetstagares arbetsskyldighet. Även arbetsgivares omplaceringsskyldighet och arbetsledningsrätt skulle behöva förlängas. Strategin bygger bland annat på att skapandet av fler internutbildningar och kompetensutvecklingsprogram inom företag, skulle ge en utveckling där arbetsgivare vid verksamhetsförändringar skulle få större möjlighet att tillgodose personalbehovet genom den interna arbetskraften på grund av arbetstagarnas breda kompetens och rörelsemöjlighet.}},
author = {{Bagewitz, Hampus}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Svenskt anställningsskydd och turordningsregler vid uppsägning. Styrka, effekter och kvalitativ flexibilisering}},
year = {{2011}},
}