Advanced

Svensk kod för bolagsstyrning – kan överträdelser grunda skadeståndsansvar?

Malicbegovic, Dijana LU (2011) JURM01 20112
Department of Law
Abstract
During the early years of the 21st century, after the revealing of various corporate scandals, several public reports were published in Sweden concerning corporate governance issues. These reports became the framework for the Swedish Corporate Governance Code, a soft law instrument established by the market. “Comply or explain” is the regulatory approach for the Code, meaning that a company, in its corporate governance report, is to state clearly which Code rules it has not complied with, explain the reasons for each case of non-compliance and describe the solution it has adopted instead.
A case of non-compliance with a code provision can lead to market sanctions. Companies known to have poor corporate governance will have a harder... (More)
During the early years of the 21st century, after the revealing of various corporate scandals, several public reports were published in Sweden concerning corporate governance issues. These reports became the framework for the Swedish Corporate Governance Code, a soft law instrument established by the market. “Comply or explain” is the regulatory approach for the Code, meaning that a company, in its corporate governance report, is to state clearly which Code rules it has not complied with, explain the reasons for each case of non-compliance and describe the solution it has adopted instead.
A case of non-compliance with a code provision can lead to market sanctions. Companies known to have poor corporate governance will have a harder time attracting potential investors; refraining from investing capital states scepticism and leads to drop of stock prices. Furthermore, all listed companies have a contract with the stock exchange, in which a provision on compliance of the Code is included. The marketplaces have committees for supervision, which may impose measures on companies that diverge from the Code without an explanation. Such measures include monetary penalties. These sanctions will however affect the company and not the managers.
The question is if a violation of the Code can constitute liability for a negligent board member or CEO in accordance with 29:1 of the Swedish Companies Act (2005:551). The provision 29:1 of the Swedish Companies Act states that a founder, board member or CEO is liable for damages caused by his or her negligence. The question whether the Code can be considered in a courts assessment of negligence is answered somewhat differently in doctrine. However, the answer cannot be found in case law as the question has not been raised before a court. Therefore one can only consider different scholars arguments.
In doctrine there is general opinion that a negligent management can be held liable for damages when monetary penalties have been imposed by the marketplaces for breaches of contract, such as non-compliance of the Code. However liability in this case will be established on a breach of contract and not on the soft law instrument itself.
The question whether the Code, or a provision of the Code, in general, can serve as a yardstick in the negligence assessment of 29:1 of the Swedish Companies Act, has been answered differently in doctrine. Some legal scholars believe that the Code can serve as a yardstick just like any other relevant regulation concerning the company’s obligations. Other legal scholars argue that liability cannot be based on a soft law instrument, as it is not legally binding. However the Code, as a soft law instrument, can serve as a source of interpretation for judges. In principle, this means that courts could seek clarification of a hard law rule by using the Code in the same manner as courts may use doctrine to seek guidance on a specific question. How courts would evaluate liability regarding a certain damage deriving from non-compliance of the Code is still uncertain.

Under tidigt 2000-tal, efter att olika företagsskandaler uppdagats både i Sverige och internationellt, kom flera betänkanden som alla behandlade bolagsstyrningsfrågor. Resultatet av dessa utredningar blev regelverket “Svensk kod för bolagsstyrning”. Den svenska Koden för bolagsstyrning är marknadens självreglering på bolagsstyrningsområdet och bygger på principen ”följa eller förklara”. Denna princip innebär att kodtillämpande bolag kan välja att frångå enskilda materiella regler i Koden om skälen till avvikelsen och den alternativa lösningen anges.
En tänkbar påföljd vid kodöverträdelser, det vill säga avvikelser utan vederbörlig förklaring, är marknadssanktioner i form av kursfall. Därutöver kan ett börsbolag som bryter mot börsens emittentregler, bland annat att följa Svensk kod för bolagsstyrning, drabbas av börssanktioner i form av vite eller avnotering.
Dessa sanktioner drabbar bolaget och därigenom dess ägare. Frågan uppkommer huruvida Svensk kod för bolagsstyrning kan användas till skydd för bolaget i förhållande till bolagsledningen, det vill säga om Koden kan utgöra måttstock för culpabedömningen vid tillämpningen ABL:s skadeståndsregler.
Enligt 29:1 1 st. ABL ska en stiftare, styrelseledamot eller verkställande direktör som i uppdraget åsamkar bolaget skada genom uppsåt eller oaktsamhet, ersätta bolaget skadan. Frågan huruvida Koden kan utgöra måttstock för culpabedömningen enligt 29:1 1 st. ABL besvaras olika beroende på var man söker svaret på frågan. Svaret kan emellertid inte sökas i praxis eftersom frågan inte har varit föremål för offentlig domstolsprövning. Ledning får istället sökas i doktrin.
I doktrin kan man skönja en gemensam uppfattning om att bolaget kan kräva ersättning av en culpös bolagsledning för ett vite som drabbat bolaget på grund av bristfällig kodtillämpning. I ett sådant fall torde kontraktsbrottet, det vill säga åsidosättande av emittentreglerna, utgöra grunden för culpabedömningen.
Frågan huruvida Koden, eller en kodregel, generellt sett kan utgöra måttstock för culpabedömning när en förmögenhetsskada har drabbat bolaget besvaras olika i doktrin. Vissa författare på området menar att Koden kan tillmätas betydelse vid culpabedömningen precis som vilka andra föreskrifter som helst som bolaget har att följa. Andra författare menar att Koden enbart kan tillmätas betydelse som tolkningskälla i de fall en kodregel konkretiserar en lagregel. I princip innebär detta att domstolen skulle kunna söka klarhet i lagen genom att använda Koden som tolkningsunderlag på samma sätt som domstolen kan använda sig av doktrin för att söka ledning i en specifik fråga. Vad som ytterst gäller är svårt att fastställa med beaktande av att frågan inte har prövats i domstol. (Less)
Abstract (Swedish)
Under tidigt 2000-tal, efter att olika företagsskandaler uppdagats både i Sverige och internationellt, kom flera betänkanden som alla behandlade bolagsstyrningsfrågor. Resultatet av dessa utredningar blev regelverket “Svensk kod för bolagsstyrning”. Den svenska Koden för bolagsstyrning är marknadens självreglering på bolagsstyrningsområdet och bygger på principen ”följa eller förklara”. Denna princip innebär att kodtillämpande bolag kan välja att frångå enskilda materiella regler i Koden om skälen till avvikelsen och den alternativa lösningen anges.
En tänkbar påföljd vid kodöverträdelser, det vill säga avvikelser utan vederbörlig förklaring, är marknadssanktioner i form av kursfall. Därutöver kan ett börsbolag som bryter mot börsens... (More)
Under tidigt 2000-tal, efter att olika företagsskandaler uppdagats både i Sverige och internationellt, kom flera betänkanden som alla behandlade bolagsstyrningsfrågor. Resultatet av dessa utredningar blev regelverket “Svensk kod för bolagsstyrning”. Den svenska Koden för bolagsstyrning är marknadens självreglering på bolagsstyrningsområdet och bygger på principen ”följa eller förklara”. Denna princip innebär att kodtillämpande bolag kan välja att frångå enskilda materiella regler i Koden om skälen till avvikelsen och den alternativa lösningen anges.
En tänkbar påföljd vid kodöverträdelser, det vill säga avvikelser utan vederbörlig förklaring, är marknadssanktioner i form av kursfall. Därutöver kan ett börsbolag som bryter mot börsens emittentregler, bland annat att följa Svensk kod för bolagsstyrning, drabbas av börssanktioner i form av vite eller avnotering.
Dessa sanktioner drabbar bolaget och därigenom dess ägare. Frågan uppkommer huruvida Svensk kod för bolagsstyrning kan användas till skydd för bolaget i förhållande till bolagsledningen, det vill säga om Koden kan utgöra måttstock för culpabedömningen vid tillämpningen ABL:s skadeståndsregler.
Enligt 29:1 1 st. ABL ska en stiftare, styrelseledamot eller verkställande direktör som i uppdraget åsamkar bolaget skada genom uppsåt eller oaktsamhet, ersätta bolaget skadan. Frågan huruvida Koden kan utgöra måttstock för culpabedömningen enligt 29:1 1 st. ABL besvaras olika beroende på var man söker svaret på frågan. Svaret kan emellertid inte sökas i praxis eftersom frågan inte har varit föremål för offentlig domstolsprövning. Ledning får istället sökas i doktrin.
I doktrin kan man skönja en gemensam uppfattning om att bolaget kan kräva ersättning av en culpös bolagsledning för ett vite som drabbat bolaget på grund av bristfällig kodtillämpning. I ett sådant fall torde kontraktsbrottet, det vill säga åsidosättande av emittentreglerna, utgöra grunden för culpabedömningen.
Frågan huruvida Koden, eller en kodregel, generellt sett kan utgöra måttstock för culpabedömning när en förmögenhetsskada har drabbat bolaget besvaras olika i doktrin. Vissa författare på området menar att Koden kan tillmätas betydelse vid culpabedömningen precis som vilka andra föreskrifter som helst som bolaget har att följa. Andra författare menar att Koden enbart kan tillmätas betydelse som tolkningskälla i de fall en kodregel konkretiserar en lagregel. I princip innebär detta att domstolen skulle kunna söka klarhet i lagen genom att använda Koden som tolkningsunderlag på samma sätt som domstolen kan använda sig av doktrin för att söka ledning i en specifik fråga. Vad som ytterst gäller är svårt att fastställa med beaktande av att frågan inte har prövats i domstol. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Malicbegovic, Dijana LU
supervisor
organization
alternative title
The Swedish Corporate Governance Code - can a breach of the Code constitute liability?
course
JURM01 20112
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Associationsrätt Bolagsstyrning Corporate governance
language
Swedish
id
2227059
date added to LUP
2011-12-29 13:52:54
date last changed
2011-12-29 13:52:54
@misc{2227059,
  abstract     = {During the early years of the 21st century, after the revealing of various corporate scandals, several public reports were published in Sweden concerning corporate governance issues. These reports became the framework for the Swedish Corporate Governance Code, a soft law instrument established by the market. “Comply or explain” is the regulatory approach for the Code, meaning that a company, in its corporate governance report, is to state clearly which Code rules it has not complied with, explain the reasons for each case of non-compliance and describe the solution it has adopted instead. 
   A case of non-compliance with a code provision can lead to market sanctions. Companies known to have poor corporate governance will have a harder time attracting potential investors; refraining from investing capital states scepticism and leads to drop of stock prices. Furthermore, all listed companies have a contract with the stock exchange, in which a provision on compliance of the Code is included. The marketplaces have committees for supervision, which may impose measures on companies that diverge from the Code without an explanation. Such measures include monetary penalties. These sanctions will however affect the company and not the managers.
   The question is if a violation of the Code can constitute liability for a negligent board member or CEO in accordance with 29:1 of the Swedish Companies Act (2005:551). The provision 29:1 of the Swedish Companies Act states that a founder, board member or CEO is liable for damages caused by his or her negligence. The question whether the Code can be considered in a courts assessment of negligence is answered somewhat differently in doctrine. However, the answer cannot be found in case law as the question has not been raised before a court. Therefore one can only consider different scholars arguments.
   In doctrine there is general opinion that a negligent management can be held liable for damages when monetary penalties have been imposed by the marketplaces for breaches of contract, such as non-compliance of the Code. However liability in this case will be established on a breach of contract and not on the soft law instrument itself.
   The question whether the Code, or a provision of the Code, in general, can serve as a yardstick in the negligence assessment of 29:1 of the Swedish Companies Act, has been answered differently in doctrine. Some legal scholars believe that the Code can serve as a yardstick just like any other relevant regulation concerning the company’s obligations. Other legal scholars argue that liability cannot be based on a soft law instrument, as it is not legally binding. However the Code, as a soft law instrument, can serve as a source of interpretation for judges. In principle, this means that courts could seek clarification of a hard law rule by using the Code in the same manner as courts may use doctrine to seek guidance on a specific question. How courts would evaluate liability regarding a certain damage deriving from non-compliance of the Code is still uncertain. 

Under tidigt 2000-tal, efter att olika företagsskandaler uppdagats både i Sverige och internationellt, kom flera betänkanden som alla behandlade bolagsstyrningsfrågor. Resultatet av dessa utredningar blev regelverket “Svensk kod för bolagsstyrning”. Den svenska Koden för bolagsstyrning är marknadens självreglering på bolagsstyrningsområdet och bygger på principen ”följa eller förklara”. Denna princip innebär att kodtillämpande bolag kan välja att frångå enskilda materiella regler i Koden om skälen till avvikelsen och den alternativa lösningen anges. 
   En tänkbar påföljd vid kodöverträdelser, det vill säga avvikelser utan vederbörlig förklaring, är marknadssanktioner i form av kursfall. Därutöver kan ett börsbolag som bryter mot börsens emittentregler, bland annat att följa Svensk kod för bolagsstyrning, drabbas av börssanktioner i form av vite eller avnotering.
   Dessa sanktioner drabbar bolaget och därigenom dess ägare. Frågan uppkommer huruvida Svensk kod för bolagsstyrning kan användas till skydd för bolaget i förhållande till bolagsledningen, det vill säga om Koden kan utgöra måttstock för culpabedömningen vid tillämpningen ABL:s skadeståndsregler. 
   Enligt 29:1 1 st. ABL ska en stiftare, styrelseledamot eller verkställande direktör som i uppdraget åsamkar bolaget skada genom uppsåt eller oaktsamhet, ersätta bolaget skadan. Frågan huruvida Koden kan utgöra måttstock för culpabedömningen enligt 29:1 1 st. ABL besvaras olika beroende på var man söker svaret på frågan. Svaret kan emellertid inte sökas i praxis eftersom frågan inte har varit föremål för offentlig domstolsprövning. Ledning får istället sökas i doktrin. 
   I doktrin kan man skönja en gemensam uppfattning om att bolaget kan kräva ersättning av en culpös bolagsledning för ett vite som drabbat bolaget på grund av bristfällig kodtillämpning. I ett sådant fall torde kontraktsbrottet, det vill säga åsidosättande av emittentreglerna, utgöra grunden för culpabedömningen.
   Frågan huruvida Koden, eller en kodregel, generellt sett kan utgöra måttstock för culpabedömning när en förmögenhetsskada har drabbat bolaget besvaras olika i doktrin. Vissa författare på området menar att Koden kan tillmätas betydelse vid culpabedömningen precis som vilka andra föreskrifter som helst som bolaget har att följa. Andra författare menar att Koden enbart kan tillmätas betydelse som tolkningskälla i de fall en kodregel konkretiserar en lagregel. I princip innebär detta att domstolen skulle kunna söka klarhet i lagen genom att använda Koden som tolkningsunderlag på samma sätt som domstolen kan använda sig av doktrin för att söka ledning i en specifik fråga. Vad som ytterst gäller är svårt att fastställa med beaktande av att frågan inte har prövats i domstol.},
  author       = {Malicbegovic, Dijana},
  keyword      = {Associationsrätt 
Bolagsstyrning
Corporate governance},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Svensk kod för bolagsstyrning – kan överträdelser grunda skadeståndsansvar?},
  year         = {2011},
}