DEPORTERBART ARBETE: Hur hotet om geografisk exkludering producerar foglig arbetskraft
(2012) SGEK01 20112Department of Human Geography
- Abstract (Swedish)
- Den svenska migrationspolitiken som grundar sig på FN:s flyktingkonvention har sedan 1990-talet blivit allt mer restriktiv. Klassificeringen av immigranter som icke skyddsbehövande har stramat åt de reguljära immigrationsvägarna, för att ta sig in till och vistas inom det svenska territoriet. Den defensiva hållningen är en del av den alleuropeiska politik, som med militaristiska och juridiska medel avser att begränsa immigrationen, vilket resulterar i att en del av immigranterna antar irreguljära strategier. Irregulariteten och det ständigt närvarande hotet om geografisk exkludering får konsekvenser för immigranternas liv och aktiviteter.
Det är denna grupp, i uppsatsen benämnda som deporterbara, som är uppsatsens huvudsakliga... (More) - Den svenska migrationspolitiken som grundar sig på FN:s flyktingkonvention har sedan 1990-talet blivit allt mer restriktiv. Klassificeringen av immigranter som icke skyddsbehövande har stramat åt de reguljära immigrationsvägarna, för att ta sig in till och vistas inom det svenska territoriet. Den defensiva hållningen är en del av den alleuropeiska politik, som med militaristiska och juridiska medel avser att begränsa immigrationen, vilket resulterar i att en del av immigranterna antar irreguljära strategier. Irregulariteten och det ständigt närvarande hotet om geografisk exkludering får konsekvenser för immigranternas liv och aktiviteter.
Det är denna grupp, i uppsatsen benämnda som deporterbara, som är uppsatsens huvudsakliga studieobjekt. Studien riktar in sig på de deporterbaras situation på arbetsmarknaden och analyserar den roll som gruppen spelar i den postindustriella ekonomin.
Uppsatsen är intensiv och till viss del normativ. Den använder sig av en kvalitativ metod. I första hand används intervjumaterial och en uppsättning av offentliga dokument som analyseras utifrån teorier som behandlar deporterbaras exkludering och den post-fordistiska arbetsmarknaden. Intervjuer med deporterbara, fackföreningar och gränspolisen genomfördes i Malmö, samt med en riksdagspolitiker.
Migrationspolitiken exkluderar och disciplinerar immigranter med sin lagstiftande, diskursiva övervakande och våldsutövande makt. Ansträngningarna för att geografiskt exkludera migranter kan inte stoppa immigrationen, istället producerar staten deporterbarhet. De deporterbaras dagliga aktiviteter utsätter dem för en ständigt närvarande risk att arresteras och geografiskt exkluderas. Statens övervakning och kriminalisering disciplinerar de deporterbara i sitt dagliga liv. Myndigheterna har inriktat övervakningen på arbetsplatserna, vilket utsätter de deporterbara för större risker på arbetsmarknaden. Denna övervakning skapar en foglig arbetskraft.
Exkluderingen från det reguljära samhället, driver de deporterbara mot irreguljära samhällsinstitutioner. De tvingas arbeta informellt och utsätts där för djup exploatering på grund av avsaknaden av effektiva reglerande krafter. Statens repression tvingar de deporterbara djupare ner i informalitet vilket arbetsgivarna kan utnyttja till att hålla nere kostnaderna för och öka flexibiliteten hos arbetskraften. Möjligheterna att byta ut arbetarna utan någon kostnad möjliggör för arbetsgivarna att undvika att betala för arbetets reproduktionskostnad. Reproduktionskostnaderna betalas av de deporterbara, liksom omsättningskostnaderna som betalas till flyktingsmugglare och administreras av staten via deportationer och reproduktion av deporterbarhet.
Den postindustriella ekonomin har polariserat arbetsmarknaden och ställt krav på ökad flexibilitet bland de undre skikten av arbetskraften. Exploateringen av de
deporterbaras arbete fungerar som en flexibilitetshöjande och kostnadsreducerande informaliseringsstrategi. Den recommodifierar, återknyter de sociala och ekonomiska rättigheterna och förmånerna till arbetskraftens marknadsvärde.
Även den kontrollerade arbetskraftsinvandringen, som legitimeras genom att illegalisera den okontrollerade immigrationen, är en informaliseringsstrategi. Den villkorar rätten till att vistas på det svenska territoriet med commodification av individernas arbete.
Migrationspolitiken och dess verkställande formar en utbytbar underklass på den informella arbetsmarknaden, som erbjuder näringslivet maximal flexibilitet och kostnadsreduktion.
För att kontra segmenteringen av arbetsmarknaden måste fackföreningsrörelsen försvara enigheten bland arbetarklassen. För att motverka commodificationen bör det ekonomiska trycket på de deporterbara mildras via sociala och ekonomiska förmåner, samt möjligheten att organisera sig. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2278395
- author
- Korshed, Ammar LU
- supervisor
-
- Guy Baeten LU
- organization
- course
- SGEK01 20112
- year
- 2012
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- migrationspolitik, irreguljär immigration
- language
- Swedish
- id
- 2278395
- date added to LUP
- 2012-01-20 17:02:34
- date last changed
- 2012-01-20 17:02:34
@misc{2278395,
abstract = {{Den svenska migrationspolitiken som grundar sig på FN:s flyktingkonvention har sedan 1990-talet blivit allt mer restriktiv. Klassificeringen av immigranter som icke skyddsbehövande har stramat åt de reguljära immigrationsvägarna, för att ta sig in till och vistas inom det svenska territoriet. Den defensiva hållningen är en del av den alleuropeiska politik, som med militaristiska och juridiska medel avser att begränsa immigrationen, vilket resulterar i att en del av immigranterna antar irreguljära strategier. Irregulariteten och det ständigt närvarande hotet om geografisk exkludering får konsekvenser för immigranternas liv och aktiviteter.
Det är denna grupp, i uppsatsen benämnda som deporterbara, som är uppsatsens huvudsakliga studieobjekt. Studien riktar in sig på de deporterbaras situation på arbetsmarknaden och analyserar den roll som gruppen spelar i den postindustriella ekonomin.
Uppsatsen är intensiv och till viss del normativ. Den använder sig av en kvalitativ metod. I första hand används intervjumaterial och en uppsättning av offentliga dokument som analyseras utifrån teorier som behandlar deporterbaras exkludering och den post-fordistiska arbetsmarknaden. Intervjuer med deporterbara, fackföreningar och gränspolisen genomfördes i Malmö, samt med en riksdagspolitiker.
Migrationspolitiken exkluderar och disciplinerar immigranter med sin lagstiftande, diskursiva övervakande och våldsutövande makt. Ansträngningarna för att geografiskt exkludera migranter kan inte stoppa immigrationen, istället producerar staten deporterbarhet. De deporterbaras dagliga aktiviteter utsätter dem för en ständigt närvarande risk att arresteras och geografiskt exkluderas. Statens övervakning och kriminalisering disciplinerar de deporterbara i sitt dagliga liv. Myndigheterna har inriktat övervakningen på arbetsplatserna, vilket utsätter de deporterbara för större risker på arbetsmarknaden. Denna övervakning skapar en foglig arbetskraft.
Exkluderingen från det reguljära samhället, driver de deporterbara mot irreguljära samhällsinstitutioner. De tvingas arbeta informellt och utsätts där för djup exploatering på grund av avsaknaden av effektiva reglerande krafter. Statens repression tvingar de deporterbara djupare ner i informalitet vilket arbetsgivarna kan utnyttja till att hålla nere kostnaderna för och öka flexibiliteten hos arbetskraften. Möjligheterna att byta ut arbetarna utan någon kostnad möjliggör för arbetsgivarna att undvika att betala för arbetets reproduktionskostnad. Reproduktionskostnaderna betalas av de deporterbara, liksom omsättningskostnaderna som betalas till flyktingsmugglare och administreras av staten via deportationer och reproduktion av deporterbarhet.
Den postindustriella ekonomin har polariserat arbetsmarknaden och ställt krav på ökad flexibilitet bland de undre skikten av arbetskraften. Exploateringen av de
deporterbaras arbete fungerar som en flexibilitetshöjande och kostnadsreducerande informaliseringsstrategi. Den recommodifierar, återknyter de sociala och ekonomiska rättigheterna och förmånerna till arbetskraftens marknadsvärde.
Även den kontrollerade arbetskraftsinvandringen, som legitimeras genom att illegalisera den okontrollerade immigrationen, är en informaliseringsstrategi. Den villkorar rätten till att vistas på det svenska territoriet med commodification av individernas arbete.
Migrationspolitiken och dess verkställande formar en utbytbar underklass på den informella arbetsmarknaden, som erbjuder näringslivet maximal flexibilitet och kostnadsreduktion.
För att kontra segmenteringen av arbetsmarknaden måste fackföreningsrörelsen försvara enigheten bland arbetarklassen. För att motverka commodificationen bör det ekonomiska trycket på de deporterbara mildras via sociala och ekonomiska förmåner, samt möjligheten att organisera sig.}},
author = {{Korshed, Ammar}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{DEPORTERBART ARBETE: Hur hotet om geografisk exkludering producerar foglig arbetskraft}},
year = {{2012}},
}