Advanced

Rätten till mitt barnbarn - Om umgänge mellan barn och deras mor- och farföräldrar

Olsson, Rebecca LU (2012) JURM02 20112
Department of Law
Abstract (Swedish)
Denna uppsats behandlar och syftar till att utreda möjligheten till umgänge mellan barn och dess mor- och farföräldrar, i enlighet med gällande svensk lagstiftning. Sådan umgängesrätt har genom de senare årtiondenas utveckling, enligt lagens ordalydelse, kommit att bli en rättighet tillägnad barnet. Enligt den tidigare gällande uppfattningen stod istället föräldrarnas intresse i fokus. Umgängesrätten har sedan 1983 års reformarbete kommit att bli alltmer inriktad på barnets behov och vad som är förenligt med barnets bästa. År 1983 kom även en ny bestämmelse att bli en del av svensk lagstiftning, nämligen tillgodoseendet av barnets behov av umgänge med andra än föräldrarna, däribland dess mor- och farföräldrar.

Det har framhållits vara... (More)
Denna uppsats behandlar och syftar till att utreda möjligheten till umgänge mellan barn och dess mor- och farföräldrar, i enlighet med gällande svensk lagstiftning. Sådan umgängesrätt har genom de senare årtiondenas utveckling, enligt lagens ordalydelse, kommit att bli en rättighet tillägnad barnet. Enligt den tidigare gällande uppfattningen stod istället föräldrarnas intresse i fokus. Umgängesrätten har sedan 1983 års reformarbete kommit att bli alltmer inriktad på barnets behov och vad som är förenligt med barnets bästa. År 1983 kom även en ny bestämmelse att bli en del av svensk lagstiftning, nämligen tillgodoseendet av barnets behov av umgänge med andra än föräldrarna, däribland dess mor- och farföräldrar.

Det har framhållits vara av stor vikt för barnet att få möjlighet att umgås med personer som det för barnet kan anses vara givande och därmed berikande att ha kontakt med. Behovet som kan konstateras ska så långt möjligt tillgodoses av dennes vårdnadshavare; vårdnadshavaren ges därför ett visst ansvar och skyldighet att aktivt agera. Umgängesrätten är tillägnad barnet och det finns därmed ingen absolut rätt för mor- och farföräldrarna att göra anspråk på sådant umgänge. Emellertid föreskriver den svenska lagstiftningen en möjlighet för de närstående att vända sig till socialnämnden för prövning av ärendet då ett fungerande umgänge inte kommit till stånd. De närstående kan därmed initiera till en prövning av ett intresseanspråk som de enligt lagens lydelse inte är ämnade.

Socialnämnden spelar i de aktuella umgängesärendena en avgörande roll. Nämnden innehar en ensam beslutanderätt kring huruvida ett behov hos barnet kan konstateras, om ett tillgodoseende av detta behov är förenligt med barnets bästa samt huruvida ärendet ska tas upp till prövning inför domstol. Mor- och farföräldrarna är därmed beroende av socialnämndens beslut och handläggning av ärendet.

Rätten till umgänge kan ge upphov till en intressekonflikt mellan vårdnadshavarna och barnets närstående, vilka anser sig ha ett berättigat intresse i frågan. Denna konflikt kan förklaras utifrån Anna Christensens teori om normativa grundmönster. De närståendes anspråk på en rätt till umgänge har en såväl historisk som emotionell förankring och kan bland annat härröras ur det gamla svenska jordbrukssamhället. Även religionen och barnets egen utveckling kan förklara mor- och farföräldrarnas uppfattning om att umgängesrätten är en rättighet som även tillfaller dem. Som motsats till den historiskt grundade begäran om gemenskap och umgänge, står föräldrarnas individuella frihet och bestämmanderätt över barnet. Konflikten dem emellan resulterar i ett överskuggande av det barnperspektiv som enligt lagstiftaren ska vara det grundläggande beaktandet i sådana frågor. De närståendes och föräldrarnas engagemang i sakfrågan tar överhand, trots att de i enlighet med lagens ordalydelse inte har ett berättigat intresse i ärendet. (Less)
Abstract
This paper discusses the possibility of access between children and their grandparents according to Swedish law. In recent decades this access has become a right belonging to the child, according to the letter, in contrast to previous law where the parents’ interests were the priority. Since the reform in 1983 the right of access has become increasingly concentrated on the child’s needs and what is considered compatible with his or her best interests. In 1983 a new provision regulated how to meet the child’s need of access to other people than its parents, including grandparents.

Having a good network is considered enriching, and children should have the possibility to associate with people who could be important for their development.... (More)
This paper discusses the possibility of access between children and their grandparents according to Swedish law. In recent decades this access has become a right belonging to the child, according to the letter, in contrast to previous law where the parents’ interests were the priority. Since the reform in 1983 the right of access has become increasingly concentrated on the child’s needs and what is considered compatible with his or her best interests. In 1983 a new provision regulated how to meet the child’s need of access to other people than its parents, including grandparents.

Having a good network is considered enriching, and children should have the possibility to associate with people who could be important for their development. If this need can be established it is the legal custodian’s responsibility to meet that need, and the custodian is therefore given a certain responsibility to act. The right of access is dedicated to the child and the grandparents do not have any unquestionable right to claim such access. However, the Swedish law prescribes a possibility for close relatives to have their case tried by the Social Welfare Board when functioning access cannot be achieved. The relatives can therefore initiate a trial of a claim to which they are not legally entitled according to the legal intent.

The Social Welfare Board plays an important part in cases concerning access rights. The board alone has the exclusive right to decide whether a need can be established, whether the satisfaction of this need is compatible with the child’s best interests, and whether the case should be heard in court. The grandparents are therefore dependent on the decision and procedure of the Social Welfare Board.

This possible right of access gives rise to a conflict of interests between the legal custodians and the child’s relatives, who both consider themselves having a legitimate interest in the issue. The conflict between the grandparents and the legal custodians can be described through the theory of normative basics propounded by Anna Christensen. The relatives’ possible claim to right of access has historical roots and can be derived from the old Swedish agrarian society. Also, religion and the child’s own development might explain the grandparents’ idea that they too have a right to access. Against this historical demand for access stand the parents’ individual freedom and their right to decide over the child. The conflict between them overshadows the child’s perspective, which according to the legislation should be the primary consideration in these cases. The relatives’ and the parents’ involvement in the issue take over, even though they don’t have any justified interest in the matter according to the legal wording. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Olsson, Rebecca LU
supervisor
organization
alternative title
A right to a grandchild? The right of access between children and their grandparents
course
JURM02 20112
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Familjerätt, socialrätt, social and welfare law, umgängesrätt, umgänge med annan närstående
language
Swedish
id
2294385
date added to LUP
2012-02-15 09:36:00
date last changed
2012-02-15 09:36:00
@misc{2294385,
  abstract     = {This paper discusses the possibility of access between children and their grandparents according to Swedish law. In recent decades this access has become a right belonging to the child, according to the letter, in contrast to previous law where the parents’ interests were the priority. Since the reform in 1983 the right of access has become increasingly concentrated on the child’s needs and what is considered compatible with his or her best interests. In 1983 a new provision regulated how to meet the child’s need of access to other people than its parents, including grandparents. 

Having a good network is considered enriching, and children should have the possibility to associate with people who could be important for their development. If this need can be established it is the legal custodian’s responsibility to meet that need, and the custodian is therefore given a certain responsibility to act. The right of access is dedicated to the child and the grandparents do not have any unquestionable right to claim such access. However, the Swedish law prescribes a possibility for close relatives to have their case tried by the Social Welfare Board when functioning access cannot be achieved. The relatives can therefore initiate a trial of a claim to which they are not legally entitled according to the legal intent. 

The Social Welfare Board plays an important part in cases concerning access rights. The board alone has the exclusive right to decide whether a need can be established, whether the satisfaction of this need is compatible with the child’s best interests, and whether the case should be heard in court. The grandparents are therefore dependent on the decision and procedure of the Social Welfare Board. 

This possible right of access gives rise to a conflict of interests between the legal custodians and the child’s relatives, who both consider themselves having a legitimate interest in the issue. The conflict between the grandparents and the legal custodians can be described through the theory of normative basics propounded by Anna Christensen. The relatives’ possible claim to right of access has historical roots and can be derived from the old Swedish agrarian society. Also, religion and the child’s own development might explain the grandparents’ idea that they too have a right to access. Against this historical demand for access stand the parents’ individual freedom and their right to decide over the child. The conflict between them overshadows the child’s perspective, which according to the legislation should be the primary consideration in these cases. The relatives’ and the parents’ involvement in the issue take over, even though they don’t have any justified interest in the matter according to the legal wording.},
  author       = {Olsson, Rebecca},
  keyword      = {Familjerätt,socialrätt,social and welfare law,umgängesrätt,umgänge med annan närstående},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Rätten till mitt barnbarn - Om umgänge mellan barn och deras mor- och farföräldrar},
  year         = {2012},
}