Advanced

Tills döden skiljer dem åt - en studie om arvsrätten mellan makar

Johansson, Madeleine LU (2011) JURM02 20112
Department of Law
Abstract
The purpose of this paper is to study how the surviving spouse’s inheritance rights and other financial guarantees in case of death of the other spouse are constructed and from a gender perspective’s analyse this legislation in order to gain a deeper understanding of why the rules are designed in this specific way. In order to discuss the gender perspectives impact on the Swedish law it’s important to have knowledge about the historical development of marriage- and inheritance law.
The Swedish inheritance law is based on old and traditional principles derived from the medieval provincial laws. The basic idea of inheritance was, and still often is, kinship. The blood connection determined who was the legal heir. Real property was the... (More)
The purpose of this paper is to study how the surviving spouse’s inheritance rights and other financial guarantees in case of death of the other spouse are constructed and from a gender perspective’s analyse this legislation in order to gain a deeper understanding of why the rules are designed in this specific way. In order to discuss the gender perspectives impact on the Swedish law it’s important to have knowledge about the historical development of marriage- and inheritance law.
The Swedish inheritance law is based on old and traditional principles derived from the medieval provincial laws. The basic idea of inheritance was, and still often is, kinship. The blood connection determined who was the legal heir. Real property was the main economic and social asset to man, this is why the kin and the family played such an important role in the society. It was important to keep the real property within in the family and this led to that inheritance- and marriage law in some parts was designed to meet the family’s need to keep the real property within the family.
The idea of kinship as the basis for inheritance was intact until the early 1900’s. At this period the kin and the family lost its position in favour of the individual. Real property was no longer the most important social and economic asset for all people. An idea that not only the blood relation would determine who was the legal heir was born, the social cohesion between the deceased and the heirs would also be considered. This resulted in two reforms, the cousin’s right to inherit was cut off and the surviving spouse received right to inherit after her deceased husband.
The main argument for the inheritance right of the surviving spouse was that it was considered important to protect a surviving spouse from an excessive financial change in connection with the other spouse’s death. The children’s inheritance right, were in some extent, put back for the surviving spouse’s needs. The legislature found that children were no longer dependent on their parents’ legacy for their livelihood. Instead widows and widowers were in greater need of the estate of the deceased so they wouldn’t have to suffer excessive financial changes in the event of death of a spouse. The consequence of this discussion was that the surviving spouse was heir to her deceased husband’s estate before the joint heirs, who in turn had to wait for their inheritance until the surviving spouse also passed away.
There is also other rules that work together with the surviving spouse’s right of inheritance to ensure that the surviving spouse can live a fulfilling life with the same economic standards. The right to marital property, the rule of a base amount and the joint will are all examples of rules that are there to even out the property relationship between spouses and thereby protect the surviving spouse.
The rules of succession for the surviving spouse are gender neutral, but there are factors that indicate that it is mainly women who are in a great need of the rules of this kind and that it’s women that the legislature had in mind in the enactment of these rules. Statistically, women live longer than men and therefore more likely is the one who occupies the position as surviving spouse. Women have generally also worked less, been paid less and spent more time on unpaid domestic work than men. This leads to the social rights reprocessed through gainful employment will be lower for women, such as retirement, and that women generally have less wealth than men. (Less)
Abstract (Swedish)
Syftet med denna uppsats är att studera hur efterlevande makes arvsrätt och andra ekonomiska skyddsregler vid händelse av den ena makens död är uppbyggda. Syftet är även att ur ett genusperspektiv analysera denna lagstiftning för att på så sätt få en djupare förståelse för varför reglerna är konstruerade på detta specifika sätt. För att kunna diskutera genusaspektens påverkan på den svenska lagstiftningen är det viktigt att känna till äktenskaps- och arvsrättens utveckling ur ett historiskt perspektiv.
Den svenska arvsrätten bygger på gamla och traditionstyngda principer som härstammar från de medeltida landskapslagarna. Den grundläggande tanken inom arvsrätten var, och är fortfarande till största delen, släktskap. Det var... (More)
Syftet med denna uppsats är att studera hur efterlevande makes arvsrätt och andra ekonomiska skyddsregler vid händelse av den ena makens död är uppbyggda. Syftet är även att ur ett genusperspektiv analysera denna lagstiftning för att på så sätt få en djupare förståelse för varför reglerna är konstruerade på detta specifika sätt. För att kunna diskutera genusaspektens påverkan på den svenska lagstiftningen är det viktigt att känna till äktenskaps- och arvsrättens utveckling ur ett historiskt perspektiv.
Den svenska arvsrätten bygger på gamla och traditionstyngda principer som härstammar från de medeltida landskapslagarna. Den grundläggande tanken inom arvsrätten var, och är fortfarande till största delen, släktskap. Det var blodsbanden som avgjorde vem som stod i tur till arvet. Detta sammanhänger med släktens och ättens roll i samhället och för individen. Jordegendomen var den viktigaste ekonomiska och sociala tillgången för människan och för att behålla denna inom släkten utformades arvs- och äktenskapsrätten till viss del efter ättens behov. Tanken om släktskapet som grund för arvsrätt kvarstod i princip orubbad fram tills början av 1900-talet. Vid denna period hade släkten och ätten tappat sin position till förmån för familjen, jordegendomen var inte längre den viktigaste sociala och ekonomiska tillgången för alla människor. Det föddes istället en idé att det inte endast skulle vara släktskap som grundade arvsrätt, utan att även den sociala samhörigheten mellan arvlåtare och arvtagare skulle beaktas. Detta resulterade i två reformer; att kusiners arvsrätt skars av och att efterlevande make fick arvsrätt efter sin avlidne make.
Den viktigaste omständigheten som talade för arvsrätt för efterlevande make var att det ansågs viktigt att skydda denna person från en alltför stor ekonomisk förändring i samband med dödsfallet. Barnens intresse som länge vägt tyngst fick i viss mån träda tillbaka för efterlevande makes behov. Lagstiftaren konstaterade att barnen inte längre var beroende av föräldrarnas arv för sin försörjning, istället var efterlevande make i större behov av den avlidnes kvarlåtenskap för att inte genomlida alltför stora ekonomiska omställningar vid händelse av den ena makens död. Konsekvensen av denna diskussion blev att efterlevande make fick arvsrätt till sin avlidnes makes kvarlåtenskap före de gemensamma bröstarvingarna som i sin tur fick vänta på sitt arv tills den efterlevande maken också avled, så kallad efterarvsrätt. Särkullbarnens anspråk gick däremot före efterlevande make. Denna konstruktion av efterlevande makes arvsrätt är idag gällande rätt.
Det finns också annan lagstiftning som verkar tillsammans med efterlevande makes rätt till arv för att säkerställa att efterlevande make kan leva ett fullgott liv med ungefär samma ekonomiska standard. Giftorätten, basbeloppsregeln och inbördes testamente är alla exempel på regler som finns till för att jämna ut förmögenhetsförhållandet mellan makarna och därmed skydda efterlevande make.
Reglerna om arvsrätt för efterlevande make och andra förmögenhetsutjämnande regler är könsneutrala men det finns faktorer som talar för att det främst är kvinnor som har störst behov av skyddsregler av detta slag. Statistiskt sett lever kvinnor längre än män och är därför oftare den som intar positionen som efterlevande make. Kvinnor har generellt också förvärvsarbetat mindre, innehaft en lägre lön och ägnat mer tid åt obetalt hemarbete än män. Detta leder till att de sociala rättigheter som upparbetas genom förvärvsarbete blir lägre för kvinnor, till exempel pension, och att kvinnor generellt har en mindre förmögenhet än män. Då äktenskapet tar slut är det kvinnorna som ekonomiskt har förlorat på att samhället ser ut på detta sätt och detta försöker lagstiftaren kompensera. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Johansson, Madeleine LU
supervisor
organization
alternative title
Inheritance rights of spouses
course
JURM02 20112
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
language
Swedish
id
2295250
date added to LUP
2012-02-17 09:23:59
date last changed
2012-02-17 09:23:59
@misc{2295250,
  abstract     = {The purpose of this paper is to study how the surviving spouse’s inheritance rights and other financial guarantees in case of death of the other spouse are constructed and from a gender perspective’s analyse this legislation in order to gain a deeper understanding of why the rules are designed in this specific way. In order to discuss the gender perspectives impact on the Swedish law it’s important to have knowledge about the historical development of marriage- and inheritance law.
    The Swedish inheritance law is based on old and traditional principles derived from the medieval provincial laws. The basic idea of inheritance was, and still often is, kinship. The blood connection determined who was the legal heir. Real property was the main economic and social asset to man, this is why the kin and the family played such an important role in the society. It was important to keep the real property within in the family and this led to that inheritance- and marriage law in some parts was designed to meet the family’s need to keep the real property within the family. 
    The idea of kinship as the basis for inheritance was intact until the early 1900’s. At this period the kin and the family lost its position in favour of the individual. Real property was no longer the most important social and economic asset for all people. An idea that not only the blood relation would determine who was the legal heir was born, the social cohesion between the deceased and the heirs would also be considered. This resulted in two reforms, the cousin’s right to inherit was cut off and the surviving spouse received right to inherit after her deceased husband.
    The main argument for the inheritance right of the surviving spouse was that it was considered important to protect a surviving spouse from an excessive financial change in connection with the other spouse’s death. The children’s inheritance right, were in some extent, put back for the surviving spouse’s needs. The legislature found that children were no longer dependent on their parents’ legacy for their livelihood. Instead widows and widowers were in greater need of the estate of the deceased so they wouldn’t have to suffer excessive financial changes in the event of death of a spouse. The consequence of this discussion was that the surviving spouse was heir to her deceased husband’s estate before the joint heirs, who in turn had to wait for their inheritance until the surviving spouse also passed away. 
    There is also other rules that work together with the surviving spouse’s right of inheritance to ensure that the surviving spouse can live a fulfilling life with the same economic standards. The right to marital property, the rule of a base amount and the joint will are all examples of rules that are there to even out the property relationship between spouses and thereby protect the surviving spouse.
    The rules of succession for the surviving spouse are gender neutral, but there are factors that indicate that it is mainly women who are in a great need of the rules of this kind and that it’s women that the legislature had in mind in the enactment of these rules. Statistically, women live longer than men and therefore more likely is the one who occupies the position as surviving spouse. Women have generally also worked less, been paid less and spent more time on unpaid domestic work than men. This leads to the social rights reprocessed through gainful employment will be lower for women, such as retirement, and that women generally have less wealth than men.},
  author       = {Johansson, Madeleine},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Tills döden skiljer dem åt - en studie om arvsrätten mellan makar},
  year         = {2011},
}