Ersättningssystemet vid intrång i immateriella rättigheter - i ett kommersiellt perspektiv

Abstract (Swedish)

Sammanfattning
Det immaterialrättsliga ersättningssystemet är förmodligen mer aktuellt än någonsin. Ett ökat internationellt fokus och de förändringar som bland annat IPRED-direktivet medfört är en del i detta. Dessutom har den tekniska utvecklingen under en period varit stor, sammantaget innebär detta att frågan om ersättning för immaterialrättsintrång är mycket angelägen.

Immateriella rättigheter är inte sällan oerhört värdefulla, ofta är det så att ett företags största tillgångar är dess immateriella rättigheter. Av denna anledning är effektiva intrångssanktioner mycket betydelsefulla. I detta arbete studeras den för rättighetsinnehavaren kanske viktigaste sanktionen; ersättningssystemet vid intrång.

Arbetets utgångspunkt har varit att analysera de möjligheter till argumentation som uppstår när domstolar inte tydliggör vilka ramar som gäller för den här typen av tvister. Analysen kommer vara baserad på faktorer vars inverkan bör påverka ersättningens storlek. Genom att urskilja den gällande skadeståndssituationen från en mängd andra mål och specificera särskiljande egenskaper kan man eventuellt åstadkomma en situation i vilken domstolen finner sig nödgad att beräkna ett belopp enligt åberopade faktorer. Det gäller att avskärma sig från de många mål som slentrianmässigt avdöms med tillämpning av RB 35:5 och lämnas förhållandevis omotiverade avseende ersättningsfrågan.

En slutsats av arbetet är att domstolarna ofta använder sig av skälighets¬uppskattning enligt RB 35:5 även om det är uttalat att regeln ska tillämpas med försiktighet. Uppsatsen har syftat till att ta fram argument som kan minska utrymmet för skälighetsuppskattningar och ta oss närmare den ”korrekta ersättningsnivån”. Problemställningen är formad utifrån kommersiella premisser för att komma fram till hur man i det enskilda fallet åstadkommer en så hög eller låg ersättningsnivå som möjligt. Genom att påvisa vilken betydelse både generella och specifika egenskaper hos ett intrångsföremål eller en rättighet har kan man påverka ersättningsnivån.

I en del av uppsatsen har jag valt att studera principen om compensatio lucri cum damno. Denna princip har egenskaper som är användbara i tvister om immaterialrättsliga skadestånd. Vinning i skada torde förekomma ofta och här är en jämkningsgrund som har stor potential men som sällan åberopas. I arbetet diskuteras också om principen kan användas tillsammans med uppskattningsregeln i RB 35:5; är det så skulle svarandens möjligheter att få skadestånd jämkade med all sannolikhet öka.

Abstract

Summary

The sanctioning of infringements into intellectual properties is a question of severe relevance. Technical development, globalization and legal standpoints such as the Intellectual Property Rights Enforcement Directive has made the topic of this paper a much debated one.

The value of intellectual properties can be immense. In fact there are quite a few cases where the most valued assets within a company are the intellectual properties. Hence, there is a vast importance of efficient methods of sanctioning infringements. This paper takes aim at arguably the most important sanction of them all; claims for damages.

Whereas you’ll have a hard time finding well founded, thought through judgments from the Swedish courts in cases regarding claims for damages related to intellectual properties, this lack of precedent means there’s still room for argumentation. It could be argued that judgments in these cases are handled with a certain routine. By separating a case, point out specifics, and why it shouldn’t be handled like the rest you could hopefully use this lack of clear rules to your advantage. The courts have to some extent been using 35:5 of the code of judicial procedure to estimate what they believe is reasonable compensation. This has been done in a modest fashion, the compensation paid out is generally considered to be in the lower regions as to what could be accepted.

This paper aims towards finding paths away from the careful way of estimating damages widely spread in the courts. The means to this end is in the hands of the parties. By narrowing the margins within which the courts estimates, what they think is reasonable compensation, much is gained. In providing the court with well grounded calculations, well founded arguments and so on, a party will in cases dramatically increase its chances of reaching a level of compensation which is more in tune with their desire.

A topic of certain interest has been the principle compensatio lucri cum damno. Roughly translated to “winnings in an infringement” it could be a vital factor when a party seeks to minimize the claims against it. It’s a well known fact that transforming damages into numbers is a tall order. This is of course equally true when a defendant tries to argue that an infringement has meant winnings for the rights-holder. A question raised in the paper is if the courts possibilities to estimate damages according to 35:5 can be of benefit for the defendant. Can a defendant, when proving that the infringement has meant not only losses, depend on aid from the courts in judging the value of these winnings? If so, it would mean that the possibilities for the defendant to achieve a more just level of compensation would increase significantly.

• author: Falk, Daniel
• supervisor: Ulf Maunsbach
• organization: Department of Law
• alternative title: Claims for damages in cases of infringements of intellectual properties - a commercial perpective.
• course: JURM02 20112
• year: 2011
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Private international law, immaterialrätt, immaterialrättsintrång, ersättning
• language: Swedish
• id: 2334035
• date added to LUP: 2012-03-13 09:17:39
• date last changed: 2012-03-13 09:17:39