Plea Bargain - Något för Sverige? En komparativ studie av amerikansk och svensk rätt

Abstract (Swedish)

Behovet av effektiviseringar för lagföringen av personer som har begått brott har länge diskuterats framförallt ur ett effektiviserings perspektiv men även ur ett processekonomiskt perspektiv. Stora och komplicerade mål skapar långa och resurskrävande utredningar som dessutom låter den misstänkte sväva i ovisshet under en lång tid.

Ett förslag som har diskuterats men som än så länge avskrivits är införandet av plea bargaining. Plea bargaining innebär att åklagaren och den misstänkte förhandlar om åtalets omfattning eller påföljderna. I utbyte mot ett mer fördelaktigt åtal erkänner den misstänkte. I framförallt USA är användningen av plea bargaining mycket utbredd och fastställda domar baseras på erkännanden i ungefär nittio procent av målen.

Genom att tillåta att den misstänktes medverkan eller erkännande inverkar på processen uppnås fördelar som kortare utredningstider och en effektivare handläggning av mål i domstolarna.

Det föreligger stora skillnader mellan det svenska och det amerikanska rättsväsendet. Den kanske största och mest avgörande skillnaden är förundersöknings- och åtalsplikternas utformning. I USA har åklagaren en stor diskretionär frihet medan det i Sverige råder en absolut förundersöknings- och åtalsplikt med några få fakultativa inslag.

Eftersom det svenska systemet inte är utformat med beaktande av plea bargaining föreligger även skillnader när det gäller bevisning, verkan av ett erkännande och straffmätningen. I det amerikanska systemet finns fler incitament för den misstänkte att ingå en plea bargain. Incitamenten skapas bland annat av de flexibla brottsrubriceringarna som gör det möjligt för åklagaren att förhandla i åtalsfrågan och som innebär att en gärning kan omfattas av flera brott med olika påföljder. Straffskalornas utformning är en annan faktor som skapar incitament för plea bargain både genom att de är vida men även genom att det för vissa brott är föreskrivet obligatoriska minimistraff. För att undvika ett obligatoriskt långt fängelsestraff är den misstänkte villig att erkänna och i utbyte dömas för ett brott med kortare påföljd.

Även om det svenska systemet inte lämpar sig för ett införande av plea bargaining finns det anledning att beakta tillämpningen av kronvittne. HD har i praxis konstaterat att en misstänkts samarbete vid utredningen av andras brottslighet ska kunna räknas honom till godo vid straffmätningen. Några möjligheter till förhandlingar mellan åklagaren och den misstänkte föreligger dock inte.

Abstract

The need to make the process in which persons who have committed crimes are brought to justice has long been discussed from a efficiency perspective but also from a process economical perspective. Large and complicated cases create long and costly investigations and also make the suspects linger in uncertainty for a long time.

One alternative that has been discussed but so far discarded is the implementation of plea bargain. Plea bargain occurs when the prosecutor and the defendant negotiates about either the charges or the sentence and in exchange for a more favorable treatment the defendant pleads guilty. Particularly in the USA the usage of plea bargain is very widely spread and convictions are in about ninety percent of the cases based on guilty pleas.

By allowing the defendant’s cooperation and guilty plea to effect the process, benefits are gained such as shorter investigations and a more efficient processing of the cases before the court.

There are vaste differences between the Swedish and the American legal systems. The largest and most significant differences are regarding the obligations to investigate and to prosecute. In the USA the prosecutor has a wide discretionary liberty while there in Sweden is an absolute obligation to investigate and to prosecute with few exceptions.

Since the Swedish legal system isn’t designed with plea bargain in mind there are also differences in regards to evidence, the legal standing of a confession and sentencing. In the American system there are more incentives for the defendant to plea bargain. The incentives are created by, amongst other things, the flexible criminalization’s which makes it possible for the prosecutor to negotiate with the defendant about the charges and which means that one act can constitute several different crimes with different sentences. The sentence configuration is another factor that creates incentives for plea bargain both because they are wide but also by providing mandatory minimum sentences for certain crimes. In order to avoid a long prison sentence the defendant is willing to plea guilty to a lesser charge with a shorter sentence.

Despite the fact that the Swedish legal system isn’t suitable for plea bargain there is a reason to consider suspects who cooperate in the investigation of the crimes of others. The Swedish supreme court has found that a suspects cooperation in the investigation of the crimes of others can be regarded on his behalf at sentencing. However, there is no opportunity for the prosecutor and the defendant to negotiate.

• author: Jönsson, Marika
• supervisor: Karol Nowak
• organization: Department of Law
• alternative title: Plea Bargain - Something for Sweden? A comparative study of American and Swedish law
• course: JURM01 20121
• year: 2012
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: straffrätt, komparativ rätt, plea bargain
• language: Swedish
• id: 2370969
• date added to LUP: 2012-05-29 14:56:34
• date last changed: 2012-05-29 14:56:34