Advanced

Starkare skydd mot etnisk diskriminering i arbetslivet Om möjligheter till aktiva åtgärder i lag och kollektivavtal för att förebygga etnisk diskriminering

Werlinder, Miriam LU (2012) JURM02 20112
Department of Law
Abstract (Swedish)
Lagstiftningen på diskrimineringsområdet har utvecklats mycket sedan mitten av 1900-talet. Idag finns såväl internationella konventioner som regionala och nationella bestämmelser vars syfte är att motverka diskriminering inom olika samhällsområden.
Den svenska nationella rätten har i stor utsträckning påverkats av EU-rätten och dess utformning. I Sverige finns idag ett skydd mot diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Jag har i denna uppsats valt att fokusera på diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet inom samhällsområdet arbetslivet.
Syftet med uppsatsen är dels att redogöra för hur skyddet mot... (More)
Lagstiftningen på diskrimineringsområdet har utvecklats mycket sedan mitten av 1900-talet. Idag finns såväl internationella konventioner som regionala och nationella bestämmelser vars syfte är att motverka diskriminering inom olika samhällsområden.
Den svenska nationella rätten har i stor utsträckning påverkats av EU-rätten och dess utformning. I Sverige finns idag ett skydd mot diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Jag har i denna uppsats valt att fokusera på diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet inom samhällsområdet arbetslivet.
Syftet med uppsatsen är dels att redogöra för hur skyddet mot etnisk diskriminering i arbetslivet ser ut i gällande rätt, dels att analysera utrymmet för att stärka detta skydd genom konkreta aktiva åtgärder i lag och genom bestämmelser i kollektivavtal.
Diskrimineringsskyddet finns idag samlat i diskrimineringslagen (2008:567). Skyddet i denna lag består i huvudsak av två delar. Den del vi kanske först tänker på är diskrimineringsförbuden, men utöver dessa finns även bestämmelserna om aktiva åtgärder. De aktiva åtgärderna är åtgärder som ska genomföras av arbetsgivaren för att förebygga och motverka diskriminering på arbetsplatsen. I EU-rätten återfinns motsvarande skydd främst i direktivet mot etnisk diskriminering (2000/43/EG).
Ett komplement till lagstiftningen på arbetsrättens område är kollektivavtalen. Också här finns idag möjlighet att föra in bestämmelser om aktiva åtgärder för att minska diskriminering, så länge dessa bestämmelser följer diskrimineringslagens krav.
I uppsatsen konstaterar jag att svensk rätt uppfyller EU-rättens krav på området både vad gäller diskrimineringsförbudet och vad gäller de aktiva åtgärderna. Den svenska diskrimineringslagen går dessutom lite längre i sin utformning av bestämmelserna om aktiva åtgärder. I svensk rätt har man valt att konkretisera bestämmelserna riktade mot arbetsgivaren något, i förhållande till EU-rättens krav som är mycket vagt formulerade. Trots detta anser jag att bestämmelserna rörande aktiva åtgärder för att motverka etnisk diskriminering i arbetslivet är för otydliga och diffusa. En jämförelse med diskrimineringsgrunden kön visar att bestämmelserna om åtgärder för att nå jämställdhet mellan könen är mer precisa, vilket också lett till ett bättre resultat och större förändringar på arbetsplatserna och i förlängningen på arbetsmarknaden.
Vad gäller lagens tvingande åtgärdsbestämmelser anser jag att dessa bör göras semidispositiva för att ge arbetsmarknadens parter möjlighet att friare kunna utforma åtgärderna på det sätt som passar bäst i respektive bransch eller område. (Less)
Abstract
Legislation in the field of discrimination has developed a lot over the past decades. Today, there are international and regional conventions as well as national legislation aimed at combating discrimination in various fields of the society.
EU law and its design have largely influenced Swedish law. In Sweden today, the grounds on which discrimination is forbidden are sex, gender identity or expression, race, religion or belief, disability, sexual orientation and age. I have chosen to focus on the protection against racial discrimination in the workplace.
The purpose of this thesis is to describe how protection against race discrimination in the workplace is formulated in the current state of the law, and to analyse the possibilities to... (More)
Legislation in the field of discrimination has developed a lot over the past decades. Today, there are international and regional conventions as well as national legislation aimed at combating discrimination in various fields of the society.
EU law and its design have largely influenced Swedish law. In Sweden today, the grounds on which discrimination is forbidden are sex, gender identity or expression, race, religion or belief, disability, sexual orientation and age. I have chosen to focus on the protection against racial discrimination in the workplace.
The purpose of this thesis is to describe how protection against race discrimination in the workplace is formulated in the current state of the law, and to analyse the possibilities to strengthen this protection by provisions on positive action in legislation and collective agreements.
The several different acts on discrimination are now amalgamated into one comprehensive act covering all grounds of discrimination, the Anti-Discrimination Act [Diskrimineringslagen (2008:567)]. There are two different kinds of protection in this act. The obvious one is the discrimination prohibitions, but there are also provisions on positive action. Positive action is measures that should be implemented by employers to prevent and combat discrimination in the workplace. In EU law, similar protection is found primarily in the Racial Equality Directive (2000/43/EC).
Complements to the legislation in the field of labour law are collective agreements. Also in collective agreements, it is possible to introduce provisions on positive action to reduce discrimination, as long as these provisions correspond with the provisions in the Anti-Discrimination Act.
In the thesis, I conclude that Swedish law meets the requirements of EU law in this area, both in terms of discrimination prohibitions and with respect to positive action. The Swedish Anti-Discrimination Act also goes a bit further in its framing of the positive action. In Swedish law, the provisions have been drafted more substantially to better guide the employer, in relation to the requirements of EU law that are very inexplicit. Despite this, I find the provisions concerning positive action to combat race discrimination at work too vague and diffuse. A comparison with the discrimination ground ‘sex’ shows that the rules on positive action to achieve gender equality are more precise, which also has led to better results and greater changes in the workplace and in the labour market.
As for the mandatory positive action provisions in the Anti-Discrimination Act, I think these should be made semi-mandatory to let the social partners be more free to formulate measures in the way that works best in their scope of practise or field. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Werlinder, Miriam LU
supervisor
organization
alternative title
Stronger protection against ethnic discrimination in the workplace Possibilities for positive action in legislation and collective agreements for the prevention of ethnic discrimination
course
JURM02 20112
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
arbetsrätt, diskriminering, diskrimineringsrätt, etnisk diskriminering, aktiva åtgärder, kollektivavtal, etnicitet, kön, den svenska modellen, diskrimineringslagen, arbetsmarknadens parter, semidispositivitet, arbetslivet, semidispositiv, 2000/43/EG, 2008:567
language
Swedish
id
2438392
date added to LUP
2012-08-31 13:48:02
date last changed
2012-08-31 13:48:02
@misc{2438392,
  abstract     = {Legislation in the field of discrimination has developed a lot over the past decades. Today, there are international and regional conventions as well as national legislation aimed at combating discrimination in various fields of the society.
EU law and its design have largely influenced Swedish law. In Sweden today, the grounds on which discrimination is forbidden are sex, gender identity or expression, race, religion or belief, disability, sexual orientation and age. I have chosen to focus on the protection against racial discrimination in the workplace.
The purpose of this thesis is to describe how protection against race discrimination in the workplace is formulated in the current state of the law, and to analyse the possibilities to strengthen this protection by provisions on positive action in legislation and collective agreements.
The several different acts on discrimination are now amalgamated into one comprehensive act covering all grounds of discrimination, the Anti-Discrimination Act [Diskrimineringslagen (2008:567)]. There are two different kinds of protection in this act. The obvious one is the discrimination prohibitions, but there are also provisions on positive action. Positive action is measures that should be implemented by employers to prevent and combat discrimination in the workplace. In EU law, similar protection is found primarily in the Racial Equality Directive (2000/43/EC).
Complements to the legislation in the field of labour law are collective agreements. Also in collective agreements, it is possible to introduce provisions on positive action to reduce discrimination, as long as these provisions correspond with the provisions in the Anti-Discrimination Act.
In the thesis, I conclude that Swedish law meets the requirements of EU law in this area, both in terms of discrimination prohibitions and with respect to positive action. The Swedish Anti-Discrimination Act also goes a bit further in its framing of the positive action. In Swedish law, the provisions have been drafted more substantially to better guide the employer, in relation to the requirements of EU law that are very inexplicit. Despite this, I find the provisions concerning positive action to combat race discrimination at work too vague and diffuse. A comparison with the discrimination ground ‘sex’ shows that the rules on positive action to achieve gender equality are more precise, which also has led to better results and greater changes in the workplace and in the labour market.
As for the mandatory positive action provisions in the Anti-Discrimination Act, I think these should be made semi-mandatory to let the social partners be more free to formulate measures in the way that works best in their scope of practise or field.},
  author       = {Werlinder, Miriam},
  keyword      = {arbetsrätt,diskriminering,diskrimineringsrätt,etnisk diskriminering,aktiva åtgärder,kollektivavtal,etnicitet,kön,den svenska modellen,diskrimineringslagen,arbetsmarknadens parter,semidispositivitet,arbetslivet,semidispositiv,2000/43/EG,2008:567},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Starkare skydd mot etnisk diskriminering i arbetslivet Om möjligheter till aktiva åtgärder i lag och kollektivavtal för att förebygga etnisk diskriminering},
  year         = {2012},
}