Patienter med nervskador i övre extremiteten. Erfarenheter och upplevelser av känselträning i tidig rehabiliteringsfas
(2011) ATPK54 20112Sustainable occupations and health in a life course perspective
- Abstract (Swedish)
- Bakgrund: Det finns inga studier som beskriver patienternas erfarenheter och upplevelser av känselträning i tidig rehabiliteringsfas. Känselträning i denna fas, direkt efter en större nervskada, syftar till att bibehålla handens representation i hjärnan och därmed underlätta rehabiliteringen i ett senare skede när nya nervtrådar växt ut. Man utnyttjar hjärnans plastiska förmåga i denna tidiga träning genom att i strukturerade program, observera känsel eller föreställa sig känsel genom t ex spegelträning. Syfte: Att få kunskap om erfarenheter och upplevelser av känselträning i tidig rehabiliteringsfas hos patienter med nervskador i övre extremiteten och hur patienterna kunde införliva känselträningen i tidig rehabiliteringsfas med sina... (More)
- Bakgrund: Det finns inga studier som beskriver patienternas erfarenheter och upplevelser av känselträning i tidig rehabiliteringsfas. Känselträning i denna fas, direkt efter en större nervskada, syftar till att bibehålla handens representation i hjärnan och därmed underlätta rehabiliteringen i ett senare skede när nya nervtrådar växt ut. Man utnyttjar hjärnans plastiska förmåga i denna tidiga träning genom att i strukturerade program, observera känsel eller föreställa sig känsel genom t ex spegelträning. Syfte: Att få kunskap om erfarenheter och upplevelser av känselträning i tidig rehabiliteringsfas hos patienter med nervskador i övre extremiteten och hur patienterna kunde införliva känselträningen i tidig rehabiliteringsfas med sina dagliga aktiviteter. Metod: Semistrukturerade intervjuer. Den insamlade informationen analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien visade att det var individens inställning, förkunskaper och förmågor som påverkade förståelsen för känselträningskonceptet. Att kunna skapa en illusion och kunna tänka känsel berodde på både person- och miljöfaktorer. Att fullfölja träningsprogrammet handlade om att kunna hålla motivationen uppe, detta påverkades av att man inte kunde se några konkreta resultat, handskadans konsekvenser, variation på träning samt målsättning. De som hade utfört sin träning regelbundet på kliniken upplevde större motivation än de som utförde sin träning hemma, eftersom det var svårt att hitta motivation och få struktur på träningen hemma. Slutsats: Studien gör det möjligt att få en djupare förståelse för hur man kan öka följsamheten till känselträning i tidig rehabiliteringsfas. Den påvisar vikten av att arbetsterapeuten ser till helheten och inkluderar såväl person-, miljö- och aktivitetskomponenten för att ge patienten en individbaserad handrehabilitering. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2440720
- author
- Nikolovski, Elin LU and Åkerlund, Simonette LU
- supervisor
- organization
- course
- ATPK54 20112
- year
- 2011
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Känselträning, Handrehabilitering, Nervskada, Spegelträning, Arbetsterapi
- language
- Swedish
- id
- 2440720
- date added to LUP
- 2012-04-18 10:03:11
- date last changed
- 2015-12-14 13:22:05
@misc{2440720,
abstract = {{Bakgrund: Det finns inga studier som beskriver patienternas erfarenheter och upplevelser av känselträning i tidig rehabiliteringsfas. Känselträning i denna fas, direkt efter en större nervskada, syftar till att bibehålla handens representation i hjärnan och därmed underlätta rehabiliteringen i ett senare skede när nya nervtrådar växt ut. Man utnyttjar hjärnans plastiska förmåga i denna tidiga träning genom att i strukturerade program, observera känsel eller föreställa sig känsel genom t ex spegelträning. Syfte: Att få kunskap om erfarenheter och upplevelser av känselträning i tidig rehabiliteringsfas hos patienter med nervskador i övre extremiteten och hur patienterna kunde införliva känselträningen i tidig rehabiliteringsfas med sina dagliga aktiviteter. Metod: Semistrukturerade intervjuer. Den insamlade informationen analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien visade att det var individens inställning, förkunskaper och förmågor som påverkade förståelsen för känselträningskonceptet. Att kunna skapa en illusion och kunna tänka känsel berodde på både person- och miljöfaktorer. Att fullfölja träningsprogrammet handlade om att kunna hålla motivationen uppe, detta påverkades av att man inte kunde se några konkreta resultat, handskadans konsekvenser, variation på träning samt målsättning. De som hade utfört sin träning regelbundet på kliniken upplevde större motivation än de som utförde sin träning hemma, eftersom det var svårt att hitta motivation och få struktur på träningen hemma. Slutsats: Studien gör det möjligt att få en djupare förståelse för hur man kan öka följsamheten till känselträning i tidig rehabiliteringsfas. Den påvisar vikten av att arbetsterapeuten ser till helheten och inkluderar såväl person-, miljö- och aktivitetskomponenten för att ge patienten en individbaserad handrehabilitering.}},
author = {{Nikolovski, Elin and Åkerlund, Simonette}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Patienter med nervskador i övre extremiteten. Erfarenheter och upplevelser av känselträning i tidig rehabiliteringsfas}},
year = {{2011}},
}