Advanced

Postpartum depression: sjuksköterskans roll på barnavårdscentralen

Whitehouse, Birgitta and Brandt, Christina (2001)
Department of Health Sciences
Abstract
Ungefär 8-15 % av alla nyblivna mammor drabbas av postpartum depression. Dessa mammor söker sällan hjälp och uppmärksammas inte alltid inom hälsovården. Syftet med denna studie var att undersöka om BVC-sjuksköterskorna identifierar dessa mammor, om det finns faktorer som försvårar/underlättar identifieringen och vilka åtgärder som vidtas. Enkäter sändes ut till 101 BVC-sjuksköterskor (N=58). Resultatet visade att de flesta BVC-sjuksköterskor (n=46) någon gång identifierat en mamma med postpartum depression. Den mest frekventa faktorn som underlättade identifieringen var en bra relation och den mest frekventa faktorn som försvårade identifieringen var kamouflage. Den vanligaste åtgärden BVC-sjuksköterskorna vidtog var stödjande samtal. En... (More)
Ungefär 8-15 % av alla nyblivna mammor drabbas av postpartum depression. Dessa mammor söker sällan hjälp och uppmärksammas inte alltid inom hälsovården. Syftet med denna studie var att undersöka om BVC-sjuksköterskorna identifierar dessa mammor, om det finns faktorer som försvårar/underlättar identifieringen och vilka åtgärder som vidtas. Enkäter sändes ut till 101 BVC-sjuksköterskor (N=58). Resultatet visade att de flesta BVC-sjuksköterskor (n=46) någon gång identifierat en mamma med postpartum depression. Den mest frekventa faktorn som underlättade identifieringen var en bra relation och den mest frekventa faktorn som försvårade identifieringen var kamouflage. Den vanligaste åtgärden BVC-sjuksköterskorna vidtog var stödjande samtal. En annan vanlig åtgärd var att de remitterade mammorna t ex till psykolog. Sammanfattningsvis behöver BVC-sjuksköterskorna mer utbildning i användandet av något screening-instrument och om postpartum depression. Dessutom behöver de mer tid till att fokusera sig på mammor med postpartum depression. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Whitehouse, Birgitta and Brandt, Christina
supervisor
organization
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
postpartum depression, BVC-sjuksköterskor, barnavårdscentralen, EPDS-skalan, screening, identifiering, åtgärder
language
Swedish
id
2526874
date added to LUP
2012-05-04 14:25:31
date last changed
2015-12-14 13:21:19
@misc{2526874,
  abstract     = {Ungefär 8-15 % av alla nyblivna mammor drabbas av postpartum depression. Dessa mammor söker sällan hjälp och uppmärksammas inte alltid inom hälsovården. Syftet med denna studie var att undersöka om BVC-sjuksköterskorna identifierar dessa mammor, om det finns faktorer som försvårar/underlättar identifieringen och vilka åtgärder som vidtas. Enkäter sändes ut till 101 BVC-sjuksköterskor (N=58). Resultatet visade att de flesta BVC-sjuksköterskor (n=46) någon gång identifierat en mamma med postpartum depression. Den mest frekventa faktorn som underlättade identifieringen var en bra relation och den mest frekventa faktorn som försvårade identifieringen var kamouflage. Den vanligaste åtgärden BVC-sjuksköterskorna vidtog var stödjande samtal. En annan vanlig åtgärd var att de remitterade mammorna t ex till psykolog. Sammanfattningsvis behöver BVC-sjuksköterskorna mer utbildning i användandet av något screening-instrument och om postpartum depression. Dessutom behöver de mer tid till att fokusera sig på mammor med postpartum depression.},
  author       = {Whitehouse, Birgitta and Brandt, Christina},
  keyword      = {postpartum depression, BVC-sjuksköterskor, barnavårdscentralen, EPDS-skalan, screening, identifiering, åtgärder},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Postpartum depression: sjuksköterskans roll på barnavårdscentralen},
  year         = {2001},
}