Paid Domestic Work in Iceland – from informal to formal

Abstract

The demand for domestic work has increased in Europe since the 1990´s due to decreasing welfare services, increasing demands for performance in the labour market and financial ability to pay for domestic work. In addition, the free flow of labour within the European Union and the EEA-area meets these demands when labour force from the poorer areas become available for households in countries with better economies. No research is available in Iceland on the extent of paid domestic work or the situation of domestic workers but there are strong indications that the trend is similar to the European trend.

This thesis sets out to research the legislative position of domestic workers in Iceland with special attention to the concerns raised by the International Labour Organization. These concerns regards the areas of vulnerability due to the special conditions for domestic workers, where the workplace is a private household and the worker is isolated from others in same position. The market is to a great extent informal which makes the situation of domestic workers even more challenging and the need for change alarming. The legal position of informal domestic workers is compared to the situation of formal domestic workers and models for converting an informal market to a formal market are introduced.

The Icelandic legislation regarding domestic workers is found to be outdated and an offspring of long gone society. However, formal domestic workers are protected both by fundamental rights and labour legislation with some exceptions regarding working hours and working environment. Fundamental rights are applicable to informal domestic workers but they are in a difficult situation for claiming those rights. The interest in turning an informal market to a formal market is great and the experience from Sweden is applicable to Iceland. In addition there are some existing models in the Icelandic labour market and tax legislation that can be proven useful. In changing the legislation, special attention must be shown to groups such as teenagers, au pairs and migrant workers as well as the culture in Iceland of youngsters participation in the labour market.

Abstract (Swedish)

Efterfrågan efter hushållsarbete har ökat i Europa sedan 1990-talet på grund av minskande välfärdstjänster, ökade krav på prestation på arbetsmarknaden och bättre ekonomiska förutsättningar att betala för hushållsarbete. Dessutom uppfyller det fria flödet av arbetskraft inom EU och EES-området efterfrågan eftersom arbetskraft från fattigare områden blir tillgänglig för hushållen i länder med bättre ekonomi. Ingen forskning finns på Island angående omfattningen av betalt hushållsarbete eller situationen för de anställda, men det finns starka indikationer på att trenden är den samma som i övriga Europa.

Uppsatsen syftar till att undersöka den rättsliga situationen som hembiträden på Island befinner sig i med särskild uppmärksamhet på de problem som ILO har lyft. Dessa problem gäller utsatthet på grund av de speciella villkoren för hushållsarbetare när arbetsplatsen är ett privat hushåll och arbetstagaren är isolerad från andra i samma situation. Marknaden är till stor del informell, vilket gör hushållsarbetare ännu mer utsatta och behovet av förändring akut. I texten är det rättsliga läget för informella hushållsarbetare jämfört med formella arbetare och modeller för att omvandla en informell marknad till en formell marknad är presenterade.

Den isländska arbetsmarknadslagstiftningen över hushållsarbete visar sig vara omodern och en avkomma av en tid som gått. Formella hushållsarbetstagare skyddas dock av både grundläggande rättigheter och arbetsrätt, med vissa undantag när det gäller arbetstider och arbetsmiljö. Grundläggande rättigheter gäller för informella hushållsarbetare, men de befinner sig i en svår situation för att begära dessa rättigheter. Intresset för att vända en informell marknad till en formell marknad är stort och erfarenhet från Sverige är tillämplig på Island. Dessutom finns en del modeller på den isländska arbetsmarknaden som kan visas användbara. I förändringsprocessen bör särskild uppmärksamhet visas för grupper som tonåringar, au pair och migrerande arbetstagare. Även bör ta hänsyn till den starka kulturen på Island angående ungdomars deltagande på arbetsmarknaden.

Abstract (Icelandic)

Eftirspurn eftir starfsfólki í heimilisstörf hefur jafnt og þétt aukist í Evrópu frá tíunda áratug síðustu aldar og er það rakið til skertrar velferðarþjónustu, aukinna krafa á vinnumarkaði og meiri fjárhagslegrar getu til að greiða fyrir slíka vinnu. Framboðið hefur að sama skapi aukist vegna hins frjálsa flæðis vinnuafls innan Evrópusambandsins og EES-svæðisins þar sem fólk frá fátækari svæðum býður fram starfskrafta sína til heimila í ríkari löndum. Engar rannsóknir eru til á Íslandi um umfang þessarar starfsemi en sterkar vísbendingar eru um svipaða þróun á Íslandi og í Evrópu.

Ritgerðinni er ætlað að kynna lagalega stöðu fólks í heimilisstörfum á Íslandi en útgangspunturinn eru þær áhyggjur sem Alþjóðavinnumálastofnunin hefur lýst vegna þessara starfa. Þær varðar þau skilyrði sem hljótast af sérstökum vinnuskilyrðum þeirra sem starfa innan einkaheimila annarra þar sem starfsmaðurinn er einangraður frá öðrum í svipuðum sporum. Markaðurinn er að stóru leyti óformlegur sem gerir starfsfólk á heimilum jafnvel berskjaldaðra og réttarbætur knýjandi. Borin er saman lagaleg staða þeirra sem vinna á hinum óformlega markaði heimilisstarfa og hinum formlega auk þess sem hugsanlegar breytingar eru kynntar til sögunnar.

Íslensk löggjöf um starfsfólk á heimilum er afsprengi hins gamla bændasamfélags og bergmál úreltra sjónarmiða. Starsfólk á hinum formlega vinnumarkaði er hins vegar verndað af grundvallarmannréttindum auk vinnulöggjafarinnar með nokkrum undantekningum þó sem varða vinnutíma og aðbúnað. Starfsfólk á hinum óformlega vinnumarkaði nýtur einnig verndar gegnum mannréttindasáttmála en geta trauðla sótt þessi réttindi. Það eru ríki hagsmunir til að breyta óformlegum vinnumarkaði í formlegan og reynslan frá Svíþjóð getur nýst vel í því tilliti. Að auki eru til fyrirmyndir á innlendum vinnumarkaði og í skattalöggjöfinni sem hægt væri að nýta. Í slíku ferli ber að gæta sérstaklega að hópum eins og unglingum, fólki í vistráðningum (au pair) og innflytjendum. Þá ber að hafa í huga að á Íslandi er atvinnuþátttaka ungmenna rótgróinn hluti menningarinnar sem getur af sér óformleg störf innan heimila.

• author: Jonsdottir, Drifa
• supervisor: Andreas Inghammar
• organization: Department of Business Law
• course: HARP23 20121
• year: 2012
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Law and Political Science
• keywords: Domestic work Iceland informal
• language: English
• id: 2682423
• date added to LUP: 2012-06-27 15:24:20
• date last changed: 2012-06-27 15:24:20