Advanced

Förvärvsfinansiering - särskilt om så kallade minutenlån och minutensäkerheter

Åkesson, Kajsa LU (2012) JURM02 20121
Department of Law
Abstract (Swedish)
I media har vid flera tillfällen fall av oegentligheter vid företagsförvärv uppmärksammats. Det kanske mest uppseendeväckande fallet är den så kallade Trustorhärvan. Det som hände i Trustor var att köparen lyckades förvärva bolaget utan att ha en egen förmåga att finansiera köpet. Denna typ av förvärvstransaktioner är naturligtvis mycket riskabla utifrån borgenärsperspektiv och därför förbjudna enligt ABL. Primärt regleras denna typ av transaktion av det så kallade förvärvslåneförbudet i ABL men även en tillämpning av närståendelåneförbudet eller värdeöverföringsreglerna kan aktualiseras vid en förvärvssituation.


I doktrin finns det en pågående diskussion kring i vilken mån förvärvslåneförbudet kan kringgås vid förvärvandet av ett... (More)
I media har vid flera tillfällen fall av oegentligheter vid företagsförvärv uppmärksammats. Det kanske mest uppseendeväckande fallet är den så kallade Trustorhärvan. Det som hände i Trustor var att köparen lyckades förvärva bolaget utan att ha en egen förmåga att finansiera köpet. Denna typ av förvärvstransaktioner är naturligtvis mycket riskabla utifrån borgenärsperspektiv och därför förbjudna enligt ABL. Primärt regleras denna typ av transaktion av det så kallade förvärvslåneförbudet i ABL men även en tillämpning av närståendelåneförbudet eller värdeöverföringsreglerna kan aktualiseras vid en förvärvssituation.


I doktrin finns det en pågående diskussion kring i vilken mån förvärvslåneförbudet kan kringgås vid förvärvandet av ett bolag och hur ett sådant kringgående ska hanteras. Den typ av kringgående som står i centrum för diskussion är minutenlån och minutensäkerheter. Framförallt rör diskussionen vilka faktorer som ska vara avgörande för om ett visst förfarande utgör ett kringgående av reglerna. Verklig kreditrisk är ett begrepp som myntats av Knut Rodhe för att definiera vad som kännetecknar ett otillåtet kringgående av förbudet. Innebörden och användningsområdet för begreppet är i viss utsträckning oklart och flera alternativ till Rodhes ståndpunkt har framförts i doktrinen. Utifrån de meningsskiljaktigheter som finns inom doktrinen och bristen på prejudicerande praxis får rättsläget anses oklart.


Att förvärvslåneförbudets lydelse öppnar upp för kringgående utgör dock en anledning till att överväga en reform av lagen och flera förslag till ändringar har också framförts. Både lagstiftare och näringsliv förefaller eniga om att dagens förbud mot förvärvslån inte har en optimal utformning. Mot bakgrund av ABL:s övriga kapitalskyddsregler och särskilt regleringen av värdeöverföringar är det dessutom långt ifrån uppenbart att förbudet överhuvudtaget är berättigat. De flesta av de situationer som förbudet avser att förhindra och som riskerar borgenärernas intressen kan lika gärna tillvaratas genom en tillämpning av värdeöverföringsreglerna. På vissa sätt förefaller dessa regler vara till och med bättre lämpade för att upprätthålla syftet bakom förvärvslåneförbudet än själva förvärvslåneförbudet. (Less)
Abstract
Several cases of irregularities related to acquisitions of companies have been portrayed in the media. Perhaps the most striking case is the so-called Trustor Affair. What happened in Trustor was that the buyer managed to acquire the company without having any own ability to finance the purchase. These types of transactions are extremely risky for the company’s creditors, and therefore prohibited in the Swedish Company Act. The primary legislation regulating this type of transactions is the prohibition against acquisition through loans in the Swedish Company Act.


In doctrine, there is an on-going discussion about the extent to which acquisitions can be structures to circumvent the relevant prohibitions and how such practices should... (More)
Several cases of irregularities related to acquisitions of companies have been portrayed in the media. Perhaps the most striking case is the so-called Trustor Affair. What happened in Trustor was that the buyer managed to acquire the company without having any own ability to finance the purchase. These types of transactions are extremely risky for the company’s creditors, and therefore prohibited in the Swedish Company Act. The primary legislation regulating this type of transactions is the prohibition against acquisition through loans in the Swedish Company Act.


In doctrine, there is an on-going discussion about the extent to which acquisitions can be structures to circumvent the relevant prohibitions and how such practices should be handled. Two types of circumvention in particular, which both can be categorised as kinds of bridge financing, are subject to discussion: minutenlån and minutensäkerheter. In particular, the discussion concerns what the determining factors are for whether or not a particular practice constitutes a circumvention of the rules. Verklig kreditrisk is a term used by Knut Rodhe to define the characteristics of an illegal circumvention of the ban. The meaning and use of the concept is to some extent unclear and several alternative views have been presented in the debate. Based on the different opinions existing within the doctrine and the lack of precedent-setting practices, the legal situation is to be considered unclear.


The wording of the prohibition against acquisition loan opens up the possibility of circumvention and there are strong reasons to consider a reform of the law. Several propositions of amendments to the rule have also been put forward. Both the government and the industry seem to agree that the current ban on acquisition loans does not have an optimal design. In view of the ABL's other rules on the protection of creditors and especially the regulation of transfers of value from the company, it is far from clear that the loan prohibition is at all justified. Most of the situations that the ban seeks to prevent and that endanger the creditors' interests can be equally well protected by an application of the value transfer rules. In some ways, these rules appear to be even better suited to maintain the purpose behind the prohibition of acquisition loans than the actual provision. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Åkesson, Kajsa LU
supervisor
organization
alternative title
Company acquisition - Bridge Financing under Swedish Law
course
JURM02 20121
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
accociationsrätt
language
Swedish
id
2740408
date added to LUP
2012-10-15 11:58:31
date last changed
2012-10-15 11:58:31
@misc{2740408,
  abstract     = {Several cases of irregularities related to acquisitions of companies have been portrayed in the media. Perhaps the most striking case is the so-called Trustor Affair. What happened in Trustor was that the buyer managed to acquire the company without having any own ability to finance the purchase. These types of transactions are extremely risky for the company’s creditors, and therefore prohibited in the Swedish Company Act. The primary legislation regulating this type of transactions is the prohibition against acquisition through loans in the Swedish Company Act. 


In doctrine, there is an on-going discussion about the extent to which acquisitions can be structures to circumvent the relevant prohibitions and how such practices should be handled. Two types of circumvention in particular, which both can be categorised as kinds of bridge financing, are subject to discussion: minutenlån and minutensäkerheter. In particular, the discussion concerns what the determining factors are for whether or not a particular practice constitutes a circumvention of the rules. Verklig kreditrisk is a term used by Knut Rodhe to define the characteristics of an illegal circumvention of the ban. The meaning and use of the concept is to some extent unclear and several alternative views have been presented in the debate. Based on the different opinions existing within the doctrine and the lack of precedent-setting practices, the legal situation is to be considered unclear.


The wording of the prohibition against acquisition loan opens up the possibility of circumvention and there are strong reasons to consider a reform of the law. Several propositions of amendments to the rule have also been put forward. Both the government and the industry seem to agree that the current ban on acquisition loans does not have an optimal design. In view of the ABL's other rules on the protection of creditors and especially the regulation of transfers of value from the company, it is far from clear that the loan prohibition is at all justified. Most of the situations that the ban seeks to prevent and that endanger the creditors' interests can be equally well protected by an application of the value transfer rules. In some ways, these rules appear to be even better suited to maintain the purpose behind the prohibition of acquisition loans than the actual provision.},
  author       = {Åkesson, Kajsa},
  keyword      = {accociationsrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Förvärvsfinansiering - särskilt om så kallade minutenlån och minutensäkerheter},
  year         = {2012},
}