Advanced

Muntliga och skriftliga faktaredogörelser och samband med arbetsminne i årskurs 6 och årskurs 8

Hovén, Nilla LU and Jakobsson, Cecilia (2010) LOGM81 20101
Logopedics, Phoniatrics and Audiology
Abstract (Swedish)
Syftet med studien var att studera muntliga och skriftliga faktaredogörelser hos
normalspråkiga elever i årskurs 6 och 8 och att se om det fanns samband mellan produktmått
på faktaredogörelser och arbetsminneskapacitet Dessutom syftade studien till att undersöka
samband mellan kvalitets- och kvantitetsmått i de skriftliga faktaredogörelserna genom att låta
två lärare göra helhetsbedömningar av redogörelserna. Såvitt författarna vet, har inga tidigare
logopediska studier i Sverige undersökt faktaredogörelser på detta sätt.
studiens resultat gav signifikanta belägg för att skriftliga faktaredogörelser, i jämförelse med
muntliga, innehåller större lexikal variation, högre andel innehållsord och större antal ord.
Könsskillnader fanns i... (More)
Syftet med studien var att studera muntliga och skriftliga faktaredogörelser hos
normalspråkiga elever i årskurs 6 och 8 och att se om det fanns samband mellan produktmått
på faktaredogörelser och arbetsminneskapacitet Dessutom syftade studien till att undersöka
samband mellan kvalitets- och kvantitetsmått i de skriftliga faktaredogörelserna genom att låta
två lärare göra helhetsbedömningar av redogörelserna. Såvitt författarna vet, har inga tidigare
logopediska studier i Sverige undersökt faktaredogörelser på detta sätt.
studiens resultat gav signifikanta belägg för att skriftliga faktaredogörelser, i jämförelse med
muntliga, innehåller större lexikal variation, högre andel innehållsord och större antal ord.
Könsskillnader fanns i årskurs 6, där flickorna skrev signifikant längre texter än pojkarna.
Beträffande antal ord, såväl i skriftliga som i muntliga redogörelser, samt vad gäller
arbetsminneskapacitet hade eleverna i årskurs 8 signifikant högre resultat än i årskurs 6. Det
fanns även signifikanta korrelationer vad gäller antal ord, lexikal variation och andel
innehållsord. Denna undersökning visar vidare att lärare bedömer längre texter som bättre.
Resultaten tolkar författarna som belägg för att en utveckling gällande förmåga att producera
faktaredogörelser sker mellan årskurs 6 och årskurs 8. Förklaringen till detta kan ligga i att
eleverna i skolan möter genren i högre grad i texter och att de själva tränas i att producera
faktaredogörelser. Utveckling av arbetsminneskapaciteten möjliggör också ökad grad av
redigering och planering, vilket resulterar i högre textkvalitet
Resultaten av de1ma studie kommer att utgöra ett referensmaterial för vidare forskning kring
barn och ungdomar med språkstörning ochfeller hörselskada. V år förhoppning är att fler
elever med språkliga svårigheter ska rangas upp tidigare med bättre bedömningsmetoder för
exempelvis faktaredogörelser och att logopeder och lärare f'ar ökad kunskap om denna genre.
Kanske kan faktaredogörelser, istället för berättarförmåga, i framtiden ingå som en del i en
språkutredning i de högre årskurserna. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Hovén, Nilla LU and Jakobsson, Cecilia
supervisor
organization
course
LOGM81 20101
year
type
H1 - Master's Degree (One Year)
subject
keywords
Faktaredogörelser, Lexikal diversitet, Lexikal densitet, Arbetsminne, Lärarbe
language
Swedish
id
2862366
date added to LUP
2012-07-13 11:00:27
date last changed
2012-07-13 11:00:27
@misc{2862366,
  abstract     = {Syftet med studien var att studera muntliga och skriftliga faktaredogörelser hos
normalspråkiga elever i årskurs 6 och 8 och att se om det fanns samband mellan produktmått
på faktaredogörelser och arbetsminneskapacitet Dessutom syftade studien till att undersöka
samband mellan kvalitets- och kvantitetsmått i de skriftliga faktaredogörelserna genom att låta
två lärare göra helhetsbedömningar av redogörelserna. Såvitt författarna vet, har inga tidigare
logopediska studier i Sverige undersökt faktaredogörelser på detta sätt.
studiens resultat gav signifikanta belägg för att skriftliga faktaredogörelser, i jämförelse med
muntliga, innehåller större lexikal variation, högre andel innehållsord och större antal ord.
Könsskillnader fanns i årskurs 6, där flickorna skrev signifikant längre texter än pojkarna.
Beträffande antal ord, såväl i skriftliga som i muntliga redogörelser, samt vad gäller
arbetsminneskapacitet hade eleverna i årskurs 8 signifikant högre resultat än i årskurs 6. Det
fanns även signifikanta korrelationer vad gäller antal ord, lexikal variation och andel
innehållsord. Denna undersökning visar vidare att lärare bedömer längre texter som bättre.
Resultaten tolkar författarna som belägg för att en utveckling gällande förmåga att producera
faktaredogörelser sker mellan årskurs 6 och årskurs 8. Förklaringen till detta kan ligga i att
eleverna i skolan möter genren i högre grad i texter och att de själva tränas i att producera
faktaredogörelser. Utveckling av arbetsminneskapaciteten möjliggör också ökad grad av
redigering och planering, vilket resulterar i högre textkvalitet
Resultaten av de1ma studie kommer att utgöra ett referensmaterial för vidare forskning kring
barn och ungdomar med språkstörning ochfeller hörselskada. V år förhoppning är att fler
elever med språkliga svårigheter ska rangas upp tidigare med bättre bedömningsmetoder för
exempelvis faktaredogörelser och att logopeder och lärare f'ar ökad kunskap om denna genre.
Kanske kan faktaredogörelser, istället för berättarförmåga, i framtiden ingå som en del i en
språkutredning i de högre årskurserna.},
  author       = {Hovén, Nilla and Jakobsson, Cecilia},
  keyword      = {Faktaredogörelser,Lexikal diversitet,Lexikal densitet,Arbetsminne,Lärarbe},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Muntliga och skriftliga faktaredogörelser och samband med arbetsminne i årskurs 6 och årskurs 8},
  year         = {2010},
}