Advanced

Den lexikala förmågan hos en- och flerspråkiga skolbarn, med och utan språkstörning

Eklund, Tiiu and Jankulovska, Natali (2009) LOGM81 20091
Logopedics, Phoniatrics and Audiology
Abstract (Swedish)
Syftet med studien har varit att undersöka hur den lexikala förmågan, avseende förståelse,
produktion och organisation, förhåller sig till varandra hos barn med olika språkliga
fårutsättningar.
I undersökningen ingick det sammanlagt 24 forskningspersoner som var indelade i tre
grupper; enspråkiga med språkstörning, flerspråkiga med språkstörning samt flerspråkiga med
typisk språkutveckling. Vid testutförandet användes sex olika logopediska test och deltest
som prövar den lexikala produktionen, förståelsen och organisationen. Tre av testen har
utfarts både på svenska och på modersmålet arabiska.
För enspråkiga barn med språkstörning är den förståelse-, produktions- samt
organisationsförmågan över medianlinjen. På grund av den... (More)
Syftet med studien har varit att undersöka hur den lexikala förmågan, avseende förståelse,
produktion och organisation, förhåller sig till varandra hos barn med olika språkliga
fårutsättningar.
I undersökningen ingick det sammanlagt 24 forskningspersoner som var indelade i tre
grupper; enspråkiga med språkstörning, flerspråkiga med språkstörning samt flerspråkiga med
typisk språkutveckling. Vid testutförandet användes sex olika logopediska test och deltest
som prövar den lexikala produktionen, förståelsen och organisationen. Tre av testen har
utfarts både på svenska och på modersmålet arabiska.
För enspråkiga barn med språkstörning är den förståelse-, produktions- samt
organisationsförmågan över medianlinjen. På grund av den avvikande språkutvecklingen är
organisationen av ordförrådet mindre välutvecklad. Endast ett barn, som är äldst i gruppen, 9
år, har genomgått det syntagmatisk-paradigmatiska skiftet.
För gruppen med flerspråkiga barn med språkstörning är testresultaten för samtliga test som
prövar den förståelse-, produktions- och organisationsförmågan under medianlinjen. De få
forskningspersoner som hamnar över medianlinjen är generellt äldst i gruppen. En jämförelse
mellan språken tyder på högre testresultat i det svenska språket.
För grupp tre som har en typisk språkutveckling är det organisationsförmågan som är bättre
än den förståelse- och produktionsförmågan. Även det syntagmatisk-paradigamtiska skiftet
som skett i det svenska språket för fem barn i gruppen i åldrarna 8-9 år tyder på att lexikonet
är välorganiserat. En jämförelse mellan språken i gruppen visar att den svenska
produktionsformägan är bättre. Förståelsen är däremot aningen bättre på det arabiska språket.
Det syntagmatisk-paradigmatiska skiftet sker olika för olika språk och barn beroende på ålder
samt den språkliga bakgrunden. Skiftet utvecklas gradvist och sker tack vare ett
välorganiserat lexikon. Man kan se det syntagmatisk-paradigmatiska skiftet som en milstolpe
i barnets språkliga utveckling.
Skillnaden i resultaten mellan de olika språkliga förmågorna implicerar hur viktigt det är att
testa både ordkunskap, impressivt och expressivt samt organisationen vid utredning av
eventuell språkstörning hos barn. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Eklund, Tiiu and Jankulovska, Natali
supervisor
organization
course
LOGM81 20091
year
type
H1 - Master's Degree (One Year)
subject
language
Swedish
id
2862482
date added to LUP
2012-07-16 10:44:01
date last changed
2012-07-16 10:44:01
@misc{2862482,
  abstract     = {Syftet med studien har varit att undersöka hur den lexikala förmågan, avseende förståelse,
produktion och organisation, förhåller sig till varandra hos barn med olika språkliga
fårutsättningar.
I undersökningen ingick det sammanlagt 24 forskningspersoner som var indelade i tre
grupper; enspråkiga med språkstörning, flerspråkiga med språkstörning samt flerspråkiga med
typisk språkutveckling. Vid testutförandet användes sex olika logopediska test och deltest
som prövar den lexikala produktionen, förståelsen och organisationen. Tre av testen har
utfarts både på svenska och på modersmålet arabiska.
För enspråkiga barn med språkstörning är den förståelse-, produktions- samt
organisationsförmågan över medianlinjen. På grund av den avvikande språkutvecklingen är
organisationen av ordförrådet mindre välutvecklad. Endast ett barn, som är äldst i gruppen, 9
år, har genomgått det syntagmatisk-paradigmatiska skiftet.
För gruppen med flerspråkiga barn med språkstörning är testresultaten för samtliga test som
prövar den förståelse-, produktions- och organisationsförmågan under medianlinjen. De få
forskningspersoner som hamnar över medianlinjen är generellt äldst i gruppen. En jämförelse
mellan språken tyder på högre testresultat i det svenska språket.
För grupp tre som har en typisk språkutveckling är det organisationsförmågan som är bättre
än den förståelse- och produktionsförmågan. Även det syntagmatisk-paradigamtiska skiftet
som skett i det svenska språket för fem barn i gruppen i åldrarna 8-9 år tyder på att lexikonet
är välorganiserat. En jämförelse mellan språken i gruppen visar att den svenska
produktionsformägan är bättre. Förståelsen är däremot aningen bättre på det arabiska språket.
Det syntagmatisk-paradigmatiska skiftet sker olika för olika språk och barn beroende på ålder
samt den språkliga bakgrunden. Skiftet utvecklas gradvist och sker tack vare ett
välorganiserat lexikon. Man kan se det syntagmatisk-paradigmatiska skiftet som en milstolpe
i barnets språkliga utveckling.
Skillnaden i resultaten mellan de olika språkliga förmågorna implicerar hur viktigt det är att
testa både ordkunskap, impressivt och expressivt samt organisationen vid utredning av
eventuell språkstörning hos barn.},
  author       = {Eklund, Tiiu and Jankulovska, Natali},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Den lexikala förmågan hos en- och flerspråkiga skolbarn, med och utan språkstörning},
  year         = {2009},
}