Advanced

Lexikal förmåga hos flerspråkiga svensk-arabiska barn i skolår 4: En undersökning med PPVT-III och Kent & Rosanoffs associationstest

Mikoczy, Thérèse and Nyman, Anna (2008) LOGM81 20081
Logopedics, Phoniatrics and Audiology
Abstract (Swedish)
sättet att testa lexikon är att mäta dess storlek. Forskning har dock visat att även lexikal organisation spelar en viktig roll. Att enbart mäta lexikal storlek ger alltså en begränsad bild av en persons lexikala förmåga. I detta arbete studeras lexikal storlek och organisation hos 49 svensk-arabiska flerspråkiga barn i skolår 4 med hjälp av Peabody Picture Vocabulary Test III (PPVT) och Kent & Rosanoffs associationstest. Associationstestet har tidigare använts i lingvistiska studier, men är ej kliniskt utprovat.
En jämförelse med tidigare studier visade att testgruppen hade ett sämre resultat än både enspråkiga och flerspråkiga barn, på båda testen. En möjlig bakomliggande faktor till detta kan vara en begränsad tillgång till idiomatisk... (More)
sättet att testa lexikon är att mäta dess storlek. Forskning har dock visat att även lexikal organisation spelar en viktig roll. Att enbart mäta lexikal storlek ger alltså en begränsad bild av en persons lexikala förmåga. I detta arbete studeras lexikal storlek och organisation hos 49 svensk-arabiska flerspråkiga barn i skolår 4 med hjälp av Peabody Picture Vocabulary Test III (PPVT) och Kent & Rosanoffs associationstest. Associationstestet har tidigare använts i lingvistiska studier, men är ej kliniskt utprovat.
En jämförelse med tidigare studier visade att testgruppen hade ett sämre resultat än både enspråkiga och flerspråkiga barn, på båda testen. En möjlig bakomliggande faktor till detta kan vara en begränsad tillgång till idiomatisk talad svenska. Det är sedan tidigare känt att åldersreferenser för enspråkiga barn inte är rättvisande för flerspråkiga barn. Resultaten i föreliggande studie tyder på att det även kan vara problematiskt att använda flerspråkiga åldersreferenser i en annan population än den de har konstruerats för. I detta arbete presenteras åldersreferenser på de aktuella testen, utprovade på svensk-arabiska fjärdeklassare i Rosengård.
Inget samband gick att påvisa mellan resultatet på PPVT och andelen avancerade associationer på Kent & Rosanoffs associationstest. Detta tyder på att inget självklart samband finns mellan lexikal storlek och organisation; ett stort lexikon behöver alltså inte nödvändigtvis vara väl organiserat. Det är därför viktigt att man vid språklig bedömning och behandling tar hänsyn till både lexikal storlek och organisation. Ett statistiskt signifikant samband fanns dock mellan resultatet på PPVT och andelen icke klassificerbara associationer, framför allt sådana som tyder på en svag lexikal organisation. Denna typ av svar var dessutom mycket mer vanligt förekommande än i tidigare studier. Eventuellt representerar dessa associationer en ny, lägre, nivå i utvecklingen av associationer.
Användbarheten för Kent & Rosanoffs associationstest diskuteras. Om testet ska kunna användas kliniskt behöver det kortas ner och rättningsprinciperna bör förenklas. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Mikoczy, Thérèse and Nyman, Anna
supervisor
organization
course
LOGM81 20081
year
type
H1 - Master's Degree (One Year)
subject
language
Swedish
id
2862694
date added to LUP
2012-07-17 10:49:55
date last changed
2012-07-17 10:49:55
@misc{2862694,
  abstract     = {sättet att testa lexikon är att mäta dess storlek. Forskning har dock visat att även lexikal organisation spelar en viktig roll. Att enbart mäta lexikal storlek ger alltså en begränsad bild av en persons lexikala förmåga. I detta arbete studeras lexikal storlek och organisation hos 49 svensk-arabiska flerspråkiga barn i skolår 4 med hjälp av Peabody Picture Vocabulary Test III (PPVT) och Kent & Rosanoffs associationstest. Associationstestet har tidigare använts i lingvistiska studier, men är ej kliniskt utprovat.
En jämförelse med tidigare studier visade att testgruppen hade ett sämre resultat än både enspråkiga och flerspråkiga barn, på båda testen. En möjlig bakomliggande faktor till detta kan vara en begränsad tillgång till idiomatisk talad svenska. Det är sedan tidigare känt att åldersreferenser för enspråkiga barn inte är rättvisande för flerspråkiga barn. Resultaten i föreliggande studie tyder på att det även kan vara problematiskt att använda flerspråkiga åldersreferenser i en annan population än den de har konstruerats för. I detta arbete presenteras åldersreferenser på de aktuella testen, utprovade på svensk-arabiska fjärdeklassare i Rosengård.
Inget samband gick att påvisa mellan resultatet på PPVT och andelen avancerade associationer på Kent & Rosanoffs associationstest. Detta tyder på att inget självklart samband finns mellan lexikal storlek och organisation; ett stort lexikon behöver alltså inte nödvändigtvis vara väl organiserat. Det är därför viktigt att man vid språklig bedömning och behandling tar hänsyn till både lexikal storlek och organisation. Ett statistiskt signifikant samband fanns dock mellan resultatet på PPVT och andelen icke klassificerbara associationer, framför allt sådana som tyder på en svag lexikal organisation. Denna typ av svar var dessutom mycket mer vanligt förekommande än i tidigare studier. Eventuellt representerar dessa associationer en ny, lägre, nivå i utvecklingen av associationer.
Användbarheten för Kent & Rosanoffs associationstest diskuteras. Om testet ska kunna användas kliniskt behöver det kortas ner och rättningsprinciperna bör förenklas.},
  author       = {Mikoczy, Thérèse and Nyman, Anna},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Lexikal förmåga hos flerspråkiga svensk-arabiska barn i skolår 4: En undersökning med PPVT-III och Kent & Rosanoffs associationstest},
  year         = {2008},
}