Advanced

Arbetsminnets betydelse för förmågan att minnas nya ord i kontext hos gymnasieelever i år 2 och 3

Karjalainen, Suvi; Ling, Eleonora and Nystedt, Terese (2006) LOGM81 20061
Logopedics, Phoniatrics and Audiology
Abstract (Swedish)
Flera undersökningar har visat att arbetsminnet spelar en stor roll vid problemlösning, språkförståelse och långtidsinlärning. Eftersom den mesta forskningen hittills har gjorts på barn var vårt syfte att testa unga vuxna, vilket här innebär gymnasieelever i år 2 och 3. Testpersonerna var från 17:4 till 20:1 år.
Vi ville få en inblick i hur unga vuxna kommer ihåg nya ord, som de hört i en kontext, samt hur den här förmågan är kopplad till arbetsminne och läsning. I studien användes tre deltest. Det fonologiska korttidslagret testades med ett nonordsrepetitionstest medan komplext arbets-minne testades med ett satsbearbetnings- och ordåtergivningstest. Vi konstruerade dessutom ett nytt test, nonordsminne, avsett att mäta hur distinkt den... (More)
Flera undersökningar har visat att arbetsminnet spelar en stor roll vid problemlösning, språkförståelse och långtidsinlärning. Eftersom den mesta forskningen hittills har gjorts på barn var vårt syfte att testa unga vuxna, vilket här innebär gymnasieelever i år 2 och 3. Testpersonerna var från 17:4 till 20:1 år.
Vi ville få en inblick i hur unga vuxna kommer ihåg nya ord, som de hört i en kontext, samt hur den här förmågan är kopplad till arbetsminne och läsning. I studien användes tre deltest. Det fonologiska korttidslagret testades med ett nonordsrepetitionstest medan komplext arbets-minne testades med ett satsbearbetnings- och ordåtergivningstest. Vi konstruerade dessutom ett nytt test, nonordsminne, avsett att mäta hur distinkt den fonologiska representationen av ett alldeles nytt ord (nonord) som man just hört i en kontext är i långtidsminnets lexikon. Vi har relaterat resultaten på dessa deltest till resultaten på en självskattning av läsvana och läsintresse. Dessutom har vi undersökt hur inriktningen av gymnasieprogram, teoretisk vs. praktisk, och kön förhåller sig till övriga förmågor.
Förmågan att komma ihåg ett nytt ord i kontext visade sig ha en tendens till korrelation med nonordsrepetition, vilket vi förväntade oss. Resultaten visade vidare att den grupp av test-personer som i gymnasiet hade en teoretisk programinriktning fick ett genomgående högre resultat än gruppen av testpersoner med en praktisk programinriktning på samtliga deltest. Kvinnorna hade enligt en självskattning större läsintresse än männen, medan männen hade ett bättre resultat på nonordsrepetition. Det visade sig att läsvanan korrelerade signifikant med de deltest som mätte det fonologiska korttidslagret och komplext arbetsminne, medan läsintresset inte gav något nämnvärt utslag på något av deltesten. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Karjalainen, Suvi; Ling, Eleonora and Nystedt, Terese
supervisor
organization
course
LOGM81 20061
year
type
H1 - Master's Degree (One Year)
subject
language
Swedish
id
2863037
date added to LUP
2012-07-18 14:37:26
date last changed
2012-07-18 14:37:26
@misc{2863037,
  abstract     = {Flera undersökningar har visat att arbetsminnet spelar en stor roll vid problemlösning, språkförståelse och långtidsinlärning. Eftersom den mesta forskningen hittills har gjorts på barn var vårt syfte att testa unga vuxna, vilket här innebär gymnasieelever i år 2 och 3. Testpersonerna var från 17:4 till 20:1 år.
Vi ville få en inblick i hur unga vuxna kommer ihåg nya ord, som de hört i en kontext, samt hur den här förmågan är kopplad till arbetsminne och läsning. I studien användes tre deltest. Det fonologiska korttidslagret testades med ett nonordsrepetitionstest medan komplext arbets-minne testades med ett satsbearbetnings- och ordåtergivningstest. Vi konstruerade dessutom ett nytt test, nonordsminne, avsett att mäta hur distinkt den fonologiska representationen av ett alldeles nytt ord (nonord) som man just hört i en kontext är i långtidsminnets lexikon. Vi har relaterat resultaten på dessa deltest till resultaten på en självskattning av läsvana och läsintresse. Dessutom har vi undersökt hur inriktningen av gymnasieprogram, teoretisk vs. praktisk, och kön förhåller sig till övriga förmågor.
Förmågan att komma ihåg ett nytt ord i kontext visade sig ha en tendens till korrelation med nonordsrepetition, vilket vi förväntade oss. Resultaten visade vidare att den grupp av test-personer som i gymnasiet hade en teoretisk programinriktning fick ett genomgående högre resultat än gruppen av testpersoner med en praktisk programinriktning på samtliga deltest. Kvinnorna hade enligt en självskattning större läsintresse än männen, medan männen hade ett bättre resultat på nonordsrepetition. Det visade sig att läsvanan korrelerade signifikant med de deltest som mätte det fonologiska korttidslagret och komplext arbetsminne, medan läsintresset inte gav något nämnvärt utslag på något av deltesten.},
  author       = {Karjalainen, Suvi and Ling, Eleonora and Nystedt, Terese},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Arbetsminnets betydelse för förmågan att minnas nya ord i kontext hos gymnasieelever i år 2 och 3},
  year         = {2006},
}