Alternativa förfaranden för att åstadkomma bolagsstämmobeslut
(2012) JURM02 20121Department of Law
- Abstract (Swedish)
- Beslutsfattande genom förenklade förfaranden är mycket vanligt i svenska aktiebolag. Trots detta råder det en stor oenighet om hur förenklade förfaranden ska klassificeras. En klassificering är av betydelse vid avgörandet för om reglerna i ABL ska tillämpas direkt eller endast analogt där det lämpar sig.
Utöver förenklade förfaranden finns det även en teoretisk möjlighet för aktieägare att åstadkomma så kallade universalbeslut. Ett universalbeslut är i praktiken att betrakta som en formlös överenskommelse mellan aktieägarna. Sådana universalbeslut uppkommer i vissa fall inte direkt genom uttryckliga viljeförklaringar utan istället konkludent. I enmansbolag framgår ofta bolagsstämmobeslut indirekt genom ägarens rättshandlande i och för... (More) - Beslutsfattande genom förenklade förfaranden är mycket vanligt i svenska aktiebolag. Trots detta råder det en stor oenighet om hur förenklade förfaranden ska klassificeras. En klassificering är av betydelse vid avgörandet för om reglerna i ABL ska tillämpas direkt eller endast analogt där det lämpar sig.
Utöver förenklade förfaranden finns det även en teoretisk möjlighet för aktieägare att åstadkomma så kallade universalbeslut. Ett universalbeslut är i praktiken att betrakta som en formlös överenskommelse mellan aktieägarna. Sådana universalbeslut uppkommer i vissa fall inte direkt genom uttryckliga viljeförklaringar utan istället konkludent. I enmansbolag framgår ofta bolagsstämmobeslut indirekt genom ägarens rättshandlande i och för bolaget. Det kan i dessa fall sägas råda en identitet mellan aktieägaren och bolagsstämman.
Syftet med denna uppsats är att ifrågasätta föreställningen om en formenlig bolagsstämma, till vilken aktieägarna på förhand kallats. För att göra det kommer bolagsstämmobegreppet att analyseras för att utröna vad, om något, som konstituerar en bolagsstämma.
En grundläggande förutsättning för att åstadkomma beslut genom alternativa förfaranden är att samtliga aktieägare samtyckt (SAS-principen) till åsidosättandet av skyddsreglerna i ABL. Principen att aktieägarna själva förfogar över de regler som är uppsatta till skydd för de nuvarande aktieägarna är mycket betydelsefull för småföretagare. Företagsstyrningen skulle, vid en avsaknad av alternativa förfaranden, annars framstå som mycket kostsam och komplicerad.
Uppsatsen redogör utförligt för vilken typ av stämmoregler som med stöd av SAS-principens kan frångås och vad det får för innebörd för förfarandets klassificering. Frågeställningen blir om det överhuvudtaget finns någon regel som är så central för en bolagsstämma att dess åsidosättande medför att förfarandet inte de jure längre är att betrakta som en bolagsstämma. Jag är av uppfattningen att någon sådan regel inte existerar och uppdelningen mellan stämmor och stämmoliknande förfaranden är att betrakta som en fiktion. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2968086
- author
- Sjölund, Martin LU
- supervisor
- organization
- alternative title
- Shareholders' meeting
- course
- JURM02 20121
- year
- 2012
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- language
- Swedish
- id
- 2968086
- date added to LUP
- 2013-01-14 08:37:12
- date last changed
- 2013-01-14 08:37:12
@misc{2968086,
abstract = {{Beslutsfattande genom förenklade förfaranden är mycket vanligt i svenska aktiebolag. Trots detta råder det en stor oenighet om hur förenklade förfaranden ska klassificeras. En klassificering är av betydelse vid avgörandet för om reglerna i ABL ska tillämpas direkt eller endast analogt där det lämpar sig.
Utöver förenklade förfaranden finns det även en teoretisk möjlighet för aktieägare att åstadkomma så kallade universalbeslut. Ett universalbeslut är i praktiken att betrakta som en formlös överenskommelse mellan aktieägarna. Sådana universalbeslut uppkommer i vissa fall inte direkt genom uttryckliga viljeförklaringar utan istället konkludent. I enmansbolag framgår ofta bolagsstämmobeslut indirekt genom ägarens rättshandlande i och för bolaget. Det kan i dessa fall sägas råda en identitet mellan aktieägaren och bolagsstämman.
Syftet med denna uppsats är att ifrågasätta föreställningen om en formenlig bolagsstämma, till vilken aktieägarna på förhand kallats. För att göra det kommer bolagsstämmobegreppet att analyseras för att utröna vad, om något, som konstituerar en bolagsstämma.
En grundläggande förutsättning för att åstadkomma beslut genom alternativa förfaranden är att samtliga aktieägare samtyckt (SAS-principen) till åsidosättandet av skyddsreglerna i ABL. Principen att aktieägarna själva förfogar över de regler som är uppsatta till skydd för de nuvarande aktieägarna är mycket betydelsefull för småföretagare. Företagsstyrningen skulle, vid en avsaknad av alternativa förfaranden, annars framstå som mycket kostsam och komplicerad.
Uppsatsen redogör utförligt för vilken typ av stämmoregler som med stöd av SAS-principens kan frångås och vad det får för innebörd för förfarandets klassificering. Frågeställningen blir om det överhuvudtaget finns någon regel som är så central för en bolagsstämma att dess åsidosättande medför att förfarandet inte de jure längre är att betrakta som en bolagsstämma. Jag är av uppfattningen att någon sådan regel inte existerar och uppdelningen mellan stämmor och stämmoliknande förfaranden är att betrakta som en fiktion.}},
author = {{Sjölund, Martin}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Alternativa förfaranden för att åstadkomma bolagsstämmobeslut}},
year = {{2012}},
}