Verbalt arbetsminne, ordinlärning och läsförmåga hos normalspråkiga svenska barn i åldern nio till tolv år
(2001) LOGM81 20011Logopedics, Phoniatrics and Audiology
- Abstract (Swedish)
- Enligt forskare är arbetsminnet, eller rättare sagt en däri ingående komponent, det fonologiska
korttidsminnet (den fonologiska loopen), en förutsättning för förmågan att lära in helt nya ord.
Det fonologiska korttidsminnet anses också ha stor betydelse för läsförmågan.
Målsättningen för studien var dels att undersöka hur normalspråkiga svenska barn i nio- till
tolvårsåldern presterar på ett batteri av testuppgifter för ordinlärning, verbalt arbetsminne och
läsförmåga dels att studera relationen mellan verbalt arbetsminne och ordinlärning respektive
läsförmåga. Studien är en del av ett mera omfattande projekt som jämför språkligt
korttidsminne och ordtillägnande hos barn med hörselskada och barn med specifik
språkstörning.
I... (More) - Enligt forskare är arbetsminnet, eller rättare sagt en däri ingående komponent, det fonologiska
korttidsminnet (den fonologiska loopen), en förutsättning för förmågan att lära in helt nya ord.
Det fonologiska korttidsminnet anses också ha stor betydelse för läsförmågan.
Målsättningen för studien var dels att undersöka hur normalspråkiga svenska barn i nio- till
tolvårsåldern presterar på ett batteri av testuppgifter för ordinlärning, verbalt arbetsminne och
läsförmåga dels att studera relationen mellan verbalt arbetsminne och ordinlärning respektive
läsförmåga. Studien är en del av ett mera omfattande projekt som jämför språkligt
korttidsminne och ordtillägnande hos barn med hörselskada och barn med specifik
språkstörning.
I studien ingick 38 normalspråkiga barn i åldern 9;5- 12;4 år. Resultaten visar att det verbala
arbetsminnet korrelerar signifikant med förmågan att lära in nya ord och med läsförmåga
(avkodning och läsförståelse). Beträffande det fonologiska korttidsminnet visade sig de
normalspråkiga barnen uppnå en takeffekt på det test som vi använde, nämligen repetition av
ryska ord.
V år tolkning av resultaten är att det inte räcker med att kunna hålla en fonologisk
korttidsrepresentation av ett nytt ord i minnet (den fonologiska loopen) för att lära in det.
Resurser från hela arbetsminnet behövs. Nya ord lärs oftast inte in isolerat utan i kontext.
Barnet måste då samtidigt kunna bearbeta inkommande språklig information ( d.v.s. uppfatta
och tolka ett meddelande) och kvarhålla en korttidsrepresentation av det nya ordets exakta
ljudbild för att ordet ska bli en del i barnets lexikon (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2968177
- author
- Fries, Pia and Holmberg, Anna
- supervisor
- organization
- course
- LOGM81 20011
- year
- 2001
- type
- H1 - Master's Degree (One Year)
- subject
- language
- Swedish
- id
- 2968177
- date added to LUP
- 2012-08-04 22:20:22
- date last changed
- 2012-08-04 22:20:22
@misc{2968177,
abstract = {{Enligt forskare är arbetsminnet, eller rättare sagt en däri ingående komponent, det fonologiska
korttidsminnet (den fonologiska loopen), en förutsättning för förmågan att lära in helt nya ord.
Det fonologiska korttidsminnet anses också ha stor betydelse för läsförmågan.
Målsättningen för studien var dels att undersöka hur normalspråkiga svenska barn i nio- till
tolvårsåldern presterar på ett batteri av testuppgifter för ordinlärning, verbalt arbetsminne och
läsförmåga dels att studera relationen mellan verbalt arbetsminne och ordinlärning respektive
läsförmåga. Studien är en del av ett mera omfattande projekt som jämför språkligt
korttidsminne och ordtillägnande hos barn med hörselskada och barn med specifik
språkstörning.
I studien ingick 38 normalspråkiga barn i åldern 9;5- 12;4 år. Resultaten visar att det verbala
arbetsminnet korrelerar signifikant med förmågan att lära in nya ord och med läsförmåga
(avkodning och läsförståelse). Beträffande det fonologiska korttidsminnet visade sig de
normalspråkiga barnen uppnå en takeffekt på det test som vi använde, nämligen repetition av
ryska ord.
V år tolkning av resultaten är att det inte räcker med att kunna hålla en fonologisk
korttidsrepresentation av ett nytt ord i minnet (den fonologiska loopen) för att lära in det.
Resurser från hela arbetsminnet behövs. Nya ord lärs oftast inte in isolerat utan i kontext.
Barnet måste då samtidigt kunna bearbeta inkommande språklig information ( d.v.s. uppfatta
och tolka ett meddelande) och kvarhålla en korttidsrepresentation av det nya ordets exakta
ljudbild för att ordet ska bli en del i barnets lexikon}},
author = {{Fries, Pia and Holmberg, Anna}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Verbalt arbetsminne, ordinlärning och läsförmåga hos normalspråkiga svenska barn i åldern nio till tolv år}},
year = {{2001}},
}