Advanced

Flygbildsbaserad skyddszonsinventering vid Segeå

Lilljebjörn, Joel LU (2012) In Examensarbete INES NGEK01 20121
Dept of Physical Geography and Ecosystem Science
Abstract
Creating a 6-20 meter wide grass zone in between a watercourse and farm land is a fairly simple method to reduce nutrient losses and thereby also to reduce eutrophication in lakes, watercourses and oceans. This zone is called a riparian buffer zone.
Farmers in Sweden have had the opportunity to apply for environmental grants from the Swedish Department of Agriculture for such buffer zones since 1996. The grant exists to compensate the reduction of profit that comes with decreasing farmland area. This is one of many measures developed in the pursuit of the Swedish environmental goal of having no eutrophication.
The same goal is pursued on a regional level by the seven municipalities included in the Segeå watershed in southwestern Scania.... (More)
Creating a 6-20 meter wide grass zone in between a watercourse and farm land is a fairly simple method to reduce nutrient losses and thereby also to reduce eutrophication in lakes, watercourses and oceans. This zone is called a riparian buffer zone.
Farmers in Sweden have had the opportunity to apply for environmental grants from the Swedish Department of Agriculture for such buffer zones since 1996. The grant exists to compensate the reduction of profit that comes with decreasing farmland area. This is one of many measures developed in the pursuit of the Swedish environmental goal of having no eutrophication.
The same goal is pursued on a regional level by the seven municipalities included in the Segeå watershed in southwestern Scania. They want to know if the actual riparian buffer zone area coincides with the buffer zone area which the Department of Agriculture is granting money for, how the use of this grant has developed from 2007 to 2010 and if it is possible to create more buffer zones in the watershed. Mapping the current and future potential buffer zones has been made by aerial photo interpretation. Statistical data from the Department of Agriculture for 2007 and 2010 has been summarized and compared.
The result indicates riparian buffer zones existing on twice the amount of land compared to what grants are given for. Potentially new buffer zones can be created on approximately 18 percent of the total watercourse stretch. (Less)
Abstract (Swedish)
Att anlägga en vallbesådd zon på 6-20 meter mellan vattendrag och åkermark, en så kallad skyddszon, är ett tämligen enkelt sätt att minska näringsläckaget från jordbruket och därmed minska övergödningen i sjöar, vattendrag och hav. För sådan typ av skyddszon har lantbrukare sedan 1996 kunnat få miljöersättning från Jordbruksverket för att kompensera förlusten i skörden på grund av minskad åkerareal.
Detta är en av flera viktiga åtgärder som kommit till i strävan att uppnå det svenska miljömålet Ingen övergödning. Samma mål strävar man också efter inom Segeåprojektet i sydvästra Skåne, ett samarbete mellan sju kommuner (Segeås vattendragsförbund) vars yt- och markvatten rinner ut i Segeå. Segeås vattendragsförbund vill veta om den verkliga... (More)
Att anlägga en vallbesådd zon på 6-20 meter mellan vattendrag och åkermark, en så kallad skyddszon, är ett tämligen enkelt sätt att minska näringsläckaget från jordbruket och därmed minska övergödningen i sjöar, vattendrag och hav. För sådan typ av skyddszon har lantbrukare sedan 1996 kunnat få miljöersättning från Jordbruksverket för att kompensera förlusten i skörden på grund av minskad åkerareal.
Detta är en av flera viktiga åtgärder som kommit till i strävan att uppnå det svenska miljömålet Ingen övergödning. Samma mål strävar man också efter inom Segeåprojektet i sydvästra Skåne, ett samarbete mellan sju kommuner (Segeås vattendragsförbund) vars yt- och markvatten rinner ut i Segeå. Segeås vattendragsförbund vill veta om den verkliga skyddszonsarean överensstämmer med den area som Jordbruksverket betalar ut miljöersättning för, hur möjligheterna ser ut för att anlägga mer skyddszoner och hur utvecklingen av miljöersättningsberättigad mark sett ut från 2007 till 2010.
För att kunna kartlägga andelen befintliga och potentiella skyddszoner i området har en inventering utförts med hjälp av flygbilder och statistik från Jordbruksverket har sammanställts och jämförts för att se utvecklingen från 2007 till 2010. Denna studie visar att skyddszonsarean längs Segeå är ungefär dubbelt så stor som den skyddszonsarea som Jordbruksverkets miljöersättning omfattar. Utöver detta finns det potential att anlägga nya skyddszoner på en total sträckning av cirka 18 procent av vattendragets längd. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Lilljebjörn, Joel LU
supervisor
organization
alternative title
Mapping of riparian buffer zones in Segeå watershed by aerial photo interpretation
course
NGEK01 20121
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
physical geography, geography, riparian buffer zones, environmental grant, aerial photo interpretation, GIS, naturgeografi, geografi, skyddszon, miljöersättning, flygbildstolkning, digitalisering, Segeå, Segeå-projektet
publication/series
Examensarbete INES
report number
251
language
Swedish
id
2970776
date added to LUP
2012-08-10 16:38:55
date last changed
2012-08-10 16:38:55
@misc{2970776,
  abstract     = {Creating a 6-20 meter wide grass zone in between a watercourse and farm land is a fairly simple method to reduce nutrient losses and thereby also to reduce eutrophication in lakes, watercourses and oceans. This zone is called a riparian buffer zone.
Farmers in Sweden have had the opportunity to apply for environmental grants from the Swedish Department of Agriculture for such buffer zones since 1996. The grant exists to compensate the reduction of profit that comes with decreasing farmland area. This is one of many measures developed in the pursuit of the Swedish environmental goal of having no eutrophication.
The same goal is pursued on a regional level by the seven municipalities included in the Segeå watershed in southwestern Scania. They want to know if the actual riparian buffer zone area coincides with the buffer zone area which the Department of Agriculture is granting money for, how the use of this grant has developed from 2007 to 2010 and if it is possible to create more buffer zones in the watershed. Mapping the current and future potential buffer zones has been made by aerial photo interpretation. Statistical data from the Department of Agriculture for 2007 and 2010 has been summarized and compared.
The result indicates riparian buffer zones existing on twice the amount of land compared to what grants are given for. Potentially new buffer zones can be created on approximately 18 percent of the total watercourse stretch.},
  author       = {Lilljebjörn, Joel},
  keyword      = {physical geography,geography,riparian buffer zones,environmental grant,aerial photo interpretation,GIS,naturgeografi,geografi,skyddszon,miljöersättning,flygbildstolkning,digitalisering,Segeå,Segeå-projektet},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  series       = {Examensarbete INES},
  title        = {Flygbildsbaserad skyddszonsinventering vid Segeå},
  year         = {2012},
}