Upplysningsdiskursens makt
(2013) MKVK04 20122Media and Communication Studies
- Abstract (Swedish)
- Uppsatsen grundar sig i ett stort intresse för vetenskapsteori och naturvetenskapens makt i samhället och syftet är att studera Sveriges tre största populärvetenskapliga tidskrifter för att undersöka hur vetenskap, forskningsverksamhet och relationer mellan olika vetenskaper framställs i dessa. Empirin tolkas ur ett vetenskapsteoretiskt perspektiv och återförs till en historisk och politisk kontext. För inspiration till diskussionen studeras även den norska populärvetenskapliga TV-serien Hjernevask. Studiens metod är kvalitativ innehållsanalys, där fokus ligger på att blottlägga diskurser och myter.
Alla de populärvetenskapliga tidskrifterna har en klart naturvetenskaplig tyngdpunkt, oavsett vilken sådan de utger sig för att ha. Vidare... (More) - Uppsatsen grundar sig i ett stort intresse för vetenskapsteori och naturvetenskapens makt i samhället och syftet är att studera Sveriges tre största populärvetenskapliga tidskrifter för att undersöka hur vetenskap, forskningsverksamhet och relationer mellan olika vetenskaper framställs i dessa. Empirin tolkas ur ett vetenskapsteoretiskt perspektiv och återförs till en historisk och politisk kontext. För inspiration till diskussionen studeras även den norska populärvetenskapliga TV-serien Hjernevask. Studiens metod är kvalitativ innehållsanalys, där fokus ligger på att blottlägga diskurser och myter.
Alla de populärvetenskapliga tidskrifterna har en klart naturvetenskaplig tyngdpunkt, oavsett vilken sådan de utger sig för att ha. Vidare präglas de av en upplysningsdiskurs, med positivistiska tendenser, rester från modernitetens rationalistiska världsbild samt en kraftigt förenklad historiebeskrivning. Utbredningen av denna diskurs avtar med tidskriftens närhet till den akademiska världen, där den inte verkar vara lika utbredd. Upplysningsdiskursen delar även utrymmet med en underhållningsdiskurs och dessa två bekräftar gärna varandras myter. Det naturvetenskapliga innehållet är främst av instrumentell karaktär, medan det human-vetenskapliga är administrativt och präglas av upplysningsdiskursens nomotetiska och kvantitativa ideal, där målet dock fortfarande är "teorin om allting". Vidare finns det gott om undantag som bekräftar reglerna. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3459359
- author
- Tretow, Kajsa LU
- supervisor
- organization
- course
- MKVK04 20122
- year
- 2013
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- myter, diskursordning, upplysningen, vetenskapshistoria, populärvetenskap, vetenskapsteori, världsbild, paradigm
- language
- Swedish
- id
- 3459359
- date added to LUP
- 2013-02-21 11:44:03
- date last changed
- 2014-09-04 08:35:59
@misc{3459359, abstract = {{Uppsatsen grundar sig i ett stort intresse för vetenskapsteori och naturvetenskapens makt i samhället och syftet är att studera Sveriges tre största populärvetenskapliga tidskrifter för att undersöka hur vetenskap, forskningsverksamhet och relationer mellan olika vetenskaper framställs i dessa. Empirin tolkas ur ett vetenskapsteoretiskt perspektiv och återförs till en historisk och politisk kontext. För inspiration till diskussionen studeras även den norska populärvetenskapliga TV-serien Hjernevask. Studiens metod är kvalitativ innehållsanalys, där fokus ligger på att blottlägga diskurser och myter. Alla de populärvetenskapliga tidskrifterna har en klart naturvetenskaplig tyngdpunkt, oavsett vilken sådan de utger sig för att ha. Vidare präglas de av en upplysningsdiskurs, med positivistiska tendenser, rester från modernitetens rationalistiska världsbild samt en kraftigt förenklad historiebeskrivning. Utbredningen av denna diskurs avtar med tidskriftens närhet till den akademiska världen, där den inte verkar vara lika utbredd. Upplysningsdiskursen delar även utrymmet med en underhållningsdiskurs och dessa två bekräftar gärna varandras myter. Det naturvetenskapliga innehållet är främst av instrumentell karaktär, medan det human-vetenskapliga är administrativt och präglas av upplysningsdiskursens nomotetiska och kvantitativa ideal, där målet dock fortfarande är "teorin om allting". Vidare finns det gott om undantag som bekräftar reglerna.}}, author = {{Tretow, Kajsa}}, language = {{swe}}, note = {{Student Paper}}, title = {{Upplysningsdiskursens makt}}, year = {{2013}}, }