Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Sedvanerätten förändrades snabbt.

Ericsson, Johan LU (2013) JURM01 20131
Department of Law
Abstract (Swedish)
Attackerna mot USA den 11 september 2001 och bristen på legala motåtgärder ledde till att kritiken växte mot begränsningarna i artikel 51 i FN stadgan. På grund av detta började flera stater omvärdera sin rätt till självförsvar och denna omvärdering ledde enligt min mening till att flera stater skyndsamt ändrade sin statspraxis. Denna förändring i statspraxis som fler och fler stater började ta efter ledde till en snabbt förändrad sedvanerätt.
Hur kan en stat legalt försvara sig mot en fiende när det inte finns någon laglig rätt till anticipatoriskt självförsvar mot icke-stats aktörer i den internationella självförsvarsrätten?
Dagens internationella lagar som styr en stats rätt till självförsvar – FN Stadgan artikel 51, säkerhetsrådets... (More)
Attackerna mot USA den 11 september 2001 och bristen på legala motåtgärder ledde till att kritiken växte mot begränsningarna i artikel 51 i FN stadgan. På grund av detta började flera stater omvärdera sin rätt till självförsvar och denna omvärdering ledde enligt min mening till att flera stater skyndsamt ändrade sin statspraxis. Denna förändring i statspraxis som fler och fler stater började ta efter ledde till en snabbt förändrad sedvanerätt.
Hur kan en stat legalt försvara sig mot en fiende när det inte finns någon laglig rätt till anticipatoriskt självförsvar mot icke-stats aktörer i den internationella självförsvarsrätten?
Dagens internationella lagar som styr en stats rätt till självförsvar – FN Stadgan artikel 51, säkerhetsrådets resolutioner 1368 och 1373 – ger inte några klara direktiv när en stat har rätt att använda sin militära styrka för att förebygga en attack ifrån en stat eller en icke-stat.
Den här uppsatsen behandlar självförsvarsrätten (statspraxis och sedvanerätt) efter attackerna mot USA den 11 september 2001 med fokus på den skyndsamma förändring som skedde tiden efter attackerna.
Uppsatsens fokus ligger på sedvanerätt och opinio juris men uppsatsen tar även upp grundläggande historik, begränsningar och de legalitetsaspekter som kretsar runt självförsvarsrätten.
Med den här uppsatsen vill jag visa att en stats rätt att åberopa självförsvar förändrades drastiskt efter attackerna den 11 september 2001 och den första frågan som undersöks är om förändringen i statspraxis är av en mer permanent natur eller bara ett övergående fenomen? Den andra frågan som granskas är om förändringen i statspraxis lett till en förändring av sedvanerätten? Den tredje och sista frågan som analyseras är om FN-stadgans artikel 51 och praxis runt artikeln har någon effekt på sedvanerätten?
För att lösa dessa frågor har jag jämfört statspraxis och opinio juris innan och efter attacken 2001. Min utgångspunkt har varit att sedvanerätten inte tillät självförsvar innan händelserna 2001 - om parten som utförde den väpnade attacken var en icke-stat.
För att förstå helheten kring självförsvarsrätten och för att se sambandet mellan den statspraxis som fanns före 1945 och statspraxis efter 2001 så startar uppsatsen med det historiskt viktiga rättsfallet ”The Caroline Case”.
Det fanns inget våldsförbud innan FN-stadgans tillkomst 1945 men dåvarande statspraxis var att stater hade en rätt att försvara sig (Carolinedoktrinen - Ansvarsfrihetsgrund baserad på nödvändighet).
Att jag tar upp detta är för att den sedvanerätt som gällde innan 1945 åter började diskuteras flitigt efter attackerna 2001. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Ericsson, Johan LU
supervisor
organization
alternative title
Customary Law changed fast.
course
JURM01 20131
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Folkrätt
language
Swedish
id
3564135
date added to LUP
2013-03-15 11:01:25
date last changed
2013-03-15 11:01:25
@misc{3564135,
  abstract     = {{Attackerna mot USA den 11 september 2001 och bristen på legala motåtgärder ledde till att kritiken växte mot begränsningarna i artikel 51 i FN stadgan. På grund av detta började flera stater omvärdera sin rätt till självförsvar och denna omvärdering ledde enligt min mening till att flera stater skyndsamt ändrade sin statspraxis. Denna förändring i statspraxis som fler och fler stater började ta efter ledde till en snabbt förändrad sedvanerätt.
 Hur kan en stat legalt försvara sig mot en fiende när det inte finns någon laglig rätt till anticipatoriskt självförsvar mot icke-stats aktörer i den internationella självförsvarsrätten? 
Dagens internationella lagar som styr en stats rätt till självförsvar – FN Stadgan artikel 51, säkerhetsrådets resolutioner 1368 och 1373 – ger inte några klara direktiv när en stat har rätt att använda sin militära styrka för att förebygga en attack ifrån en stat eller en icke-stat.
 Den här uppsatsen behandlar självförsvarsrätten (statspraxis och sedvanerätt) efter attackerna mot USA den 11 september 2001 med fokus på den skyndsamma förändring som skedde tiden efter attackerna. 
Uppsatsens fokus ligger på sedvanerätt och opinio juris men uppsatsen tar även upp grundläggande historik, begränsningar och de legalitetsaspekter som kretsar runt självförsvarsrätten.
 Med den här uppsatsen vill jag visa att en stats rätt att åberopa självförsvar förändrades drastiskt efter attackerna den 11 september 2001 och den första frågan som undersöks är om förändringen i statspraxis är av en mer permanent natur eller bara ett övergående fenomen? Den andra frågan som granskas är om förändringen i statspraxis lett till en förändring av sedvanerätten? Den tredje och sista frågan som analyseras är om FN-stadgans artikel 51 och praxis runt artikeln har någon effekt på sedvanerätten?
 För att lösa dessa frågor har jag jämfört statspraxis och opinio juris innan och efter attacken 2001. Min utgångspunkt har varit att sedvanerätten inte tillät självförsvar innan händelserna 2001 - om parten som utförde den väpnade attacken var en icke-stat.
 För att förstå helheten kring självförsvarsrätten och för att se sambandet mellan den statspraxis som fanns före 1945 och statspraxis efter 2001 så startar uppsatsen med det historiskt viktiga rättsfallet ”The Caroline Case”.
Det fanns inget våldsförbud innan FN-stadgans tillkomst 1945 men dåvarande statspraxis var att stater hade en rätt att försvara sig (Carolinedoktrinen - Ansvarsfrihetsgrund baserad på nödvändighet).
Att jag tar upp detta är för att den sedvanerätt som gällde innan 1945 åter började diskuteras flitigt efter attackerna 2001.}},
  author       = {{Ericsson, Johan}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Sedvanerätten förändrades snabbt.}},
  year         = {{2013}},
}