Kolinlagring inom markanvändningssektorn i Örebro kommun – nulägesrapport och framtidsscenarier som underlag till klimatplan

Abstract (Swedish)

Syftet med detta arbete är att utreda markanvändningens kolinlagringsförmåga i Örebro kommun och vilka konsekvenser olika typer av markanvändning kan få för klimatet. Detta för att undersöka möjligheten att inkludera markanvändningssektorn i kommunens nästa klimatplan.

Resultatet visar att kolinlagringsförmågan för Örebro kommuns marker (exklusive sjöar och våtmarker) idag är 8 230 ton C/år. Om den aktuella översiktplanen genomförs kommer kolinlagringsförmågan att minska med drygt 60 %. Ett sätt att kompensera för detta kan vara att minska avverkningstakten med ca 9 % vilket 2030 skulle lagra motsvarande mängd kol. Då även sjöar tas med i beräkningen går kommunen från att vara en kolsänka till att bli en kolkälla gentemot atmosfären, häri ligger dock större osäkerheter än för övriga marker.

Flera utvecklingsscenarier visar möjligheter att öka kolinlagringsförmågan. När kommunen beslutar över markanvändningen är det dock viktigt att man tar hänsyn till alla växthusgaser, deras olika uppvärmningspotentialer och effekter på andra miljömål. Därför behöver djupare studier göras inom olika utvecklingsscenarier.

Att inkludera markanvändningssektorn i klimatplanen är innovativt och behöver utredas vidare. Det varierande landskapet runt Örebro och kommunens roll som planerare av framtida markanvändning ger goda möjligheter till en höjning av kolinlagringen. Rekommenderade kolinlagringshöjande åtgärder är sådana som även leder till positiva effekter för andra miljömål.

Abstract

The purpose of this thesis is to investigate the current carbon storage in the land-use sector in Örebro municipality and which consequences different land-uses have on the climate. The municipality wants to investigate the possibility to include the land-use sector in the next climateplan.

This study has found that the carbon storage for ground and vegetation in Örebro municipality (exclusive of lakes and wetlands) today is 8 230 ton C/year. If the current comprehensive plan is implemented, the carbon storage is going to decrease by more than 60 %. One way to compensate for this is to decrease deforestation with 9 % which in year 2030 would correspond to the same amount of carbon. When lakes are included the landscape goes from being a carbon sink to becoming a carbon source to the atmosphere, but here the uncertainty is greater than for other land categories.

Development scenarios show that it is possible to increase the carbon storage. When the community makes decisions regarding the land-use there are other aspects that must be taken into consideration in addition to carbon storage, like the effect of all greenhouse gases, their different global warming potentials and the effects on other environmental goals.

To include the land-use sector in the climateplan is innovative and need further investigation. The shifting landscape around Örebro and that the municipality plans for future land-use create good opportunities to increase the carbon storage. Recommended increase of carbon storage are those who also lead to positive effects in other environmental goals.

• author: Green, Agneta
• supervisor: Anders Lindroth
• organization: Studies in Environmental Science
• alternative title: Markanvändning för klimatet
• alternative title: Carbon storage in the land-use sector of Örebro municipality – a report of the present situation and future scenarios as a background to the climate plan
• course: MVEK02 20111
• year: 2011
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Earth and Environmental Sciences
• keywords: kolinlagring, markanvändningssektorn, klimatplan, växthusgaser, klimatförändring, skogsbruk, restaurering av våtmarker, energiskog
• language: Swedish
• id: 3632810
• date added to LUP: 2013-04-16 11:57:36
• date last changed: 2013-04-16 11:57:36