De unionsrättsliga skydden mot åldersdiskriminering i arbetslivet
(2013) HARH16 20122Department of Business Law
- Abstract (Swedish)
- Utvecklingen inom området för jämställdhet- och antidiskrimineringsarbete på arbetsmarknaden har under de senaste åren varit mycket intensiv. Från de vid Romfördraget allmänna skydden mot könsdiskriminering har bestämmelserna utvidgats till att gälla en lång rad faktorer och preferenser. Efter Amsterdamfördragets ikraftträdande tillkom bl.a. skydden mot åldersdiskriminering genom det år 2000 publicerade »arbetslivsdirektivet». Men skydden mot just åldersdiskriminering står fortfarande inför en lång rad utmaningar, särskilt då de till skillnad från många av de övriga diskrimineringsgrunderna fortfarande inte är lika förankrade i rättspraxis. Skydden utgör även en särställning då de dels inbegriper en kronologisk preferens som de facto... (More)
- Utvecklingen inom området för jämställdhet- och antidiskrimineringsarbete på arbetsmarknaden har under de senaste åren varit mycket intensiv. Från de vid Romfördraget allmänna skydden mot könsdiskriminering har bestämmelserna utvidgats till att gälla en lång rad faktorer och preferenser. Efter Amsterdamfördragets ikraftträdande tillkom bl.a. skydden mot åldersdiskriminering genom det år 2000 publicerade »arbetslivsdirektivet». Men skydden mot just åldersdiskriminering står fortfarande inför en lång rad utmaningar, särskilt då de till skillnad från många av de övriga diskrimineringsgrunderna fortfarande inte är lika förankrade i rättspraxis. Skydden utgör även en särställning då de dels inbegriper en kronologisk preferens som de facto riktar sig till alla arbetstagare, samt dels även utgör flest möjligheter till undantag genom bl.a. så kallad »befogad särbehandling».
Ett effektivt skydd mot diskriminering i arbetslivet kräver främst en god förankring i rättskällorna och dess praxis. Men det kräver även en hög grad av medvetande hos den gemene arbetstagaren för att denne skall kunna känna till- och åberopa sina rättigheter. Detta har, som ovan nämnts, visat sig inte helt enkelt vid skydden mot åldersdiskriminering. Vid en brist på förankring i rättspraxis uppkommer då frågor såsom vilka möjligheter en arbetstagare har att komma i åtnjutande av skydden och vilka vägar han måste ta för att nå dit.
I den här uppsatsen utreder jag vilka möjligheter en arbetstagare har att åberopa de unionsrättsliga skydden mot åldersdiskriminering i arbetslivet, främst då hans land inte implementerat de av EU uppställda kraven. Uppsatsen behandlar inledningsvis en allmän överblick över rättssystemet, rättskällorna och de förutsättningar som unionsrätten står inför efter Amsterdamfördraget. Därefter behandlar uppsatsen perspektiv på rättsreglernas syften och ändamål, för att slutligen applicera dessa på rådande praxis för att utreda de möjligheter som finns att göra skydden gällande mot bakgrund av reglerna om direkt- och indirekt effekt. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3737549
- author
- Schyllert, Henrik LU
- supervisor
- organization
- course
- HARH16 20122
- year
- 2013
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- åldersdiskriminering, arbetslivsdirektivet, direkt effekt, indirekt effekt.
- language
- Swedish
- id
- 3737549
- date added to LUP
- 2013-05-14 11:33:07
- date last changed
- 2013-05-14 11:33:07
@misc{3737549,
abstract = {{Utvecklingen inom området för jämställdhet- och antidiskrimineringsarbete på arbetsmarknaden har under de senaste åren varit mycket intensiv. Från de vid Romfördraget allmänna skydden mot könsdiskriminering har bestämmelserna utvidgats till att gälla en lång rad faktorer och preferenser. Efter Amsterdamfördragets ikraftträdande tillkom bl.a. skydden mot åldersdiskriminering genom det år 2000 publicerade »arbetslivsdirektivet». Men skydden mot just åldersdiskriminering står fortfarande inför en lång rad utmaningar, särskilt då de till skillnad från många av de övriga diskrimineringsgrunderna fortfarande inte är lika förankrade i rättspraxis. Skydden utgör även en särställning då de dels inbegriper en kronologisk preferens som de facto riktar sig till alla arbetstagare, samt dels även utgör flest möjligheter till undantag genom bl.a. så kallad »befogad särbehandling».
Ett effektivt skydd mot diskriminering i arbetslivet kräver främst en god förankring i rättskällorna och dess praxis. Men det kräver även en hög grad av medvetande hos den gemene arbetstagaren för att denne skall kunna känna till- och åberopa sina rättigheter. Detta har, som ovan nämnts, visat sig inte helt enkelt vid skydden mot åldersdiskriminering. Vid en brist på förankring i rättspraxis uppkommer då frågor såsom vilka möjligheter en arbetstagare har att komma i åtnjutande av skydden och vilka vägar han måste ta för att nå dit.
I den här uppsatsen utreder jag vilka möjligheter en arbetstagare har att åberopa de unionsrättsliga skydden mot åldersdiskriminering i arbetslivet, främst då hans land inte implementerat de av EU uppställda kraven. Uppsatsen behandlar inledningsvis en allmän överblick över rättssystemet, rättskällorna och de förutsättningar som unionsrätten står inför efter Amsterdamfördraget. Därefter behandlar uppsatsen perspektiv på rättsreglernas syften och ändamål, för att slutligen applicera dessa på rådande praxis för att utreda de möjligheter som finns att göra skydden gällande mot bakgrund av reglerna om direkt- och indirekt effekt.}},
author = {{Schyllert, Henrik}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{De unionsrättsliga skydden mot åldersdiskriminering i arbetslivet}},
year = {{2013}},
}