Nämndemannasystemet i tingsrätten - ett nödvändigt ont i brottmål?

Abstract (Swedish)

Syftet med denna uppsats är att granska de mest omdiskuterade för- och nackdelarna med nämndemannasystemet och utreda om systemet kan garantera en rättssäker prövning vid brottmålsprocessen i tingsrätten. För att nå syftet är en av mina frågeställningar hur nämnden uppkom och systemet fungerar idag. Exakt hur länge den svenska nämnden har existerat vet vi inte, men fenomenet finns nedtecknat i våra första skriftliga rättskällor från 1200-talet. Nämnden har under sin minst 800-åriga historia till största delen haft en rådgivande funktion. Det är endast under 1500- och 1600-talet och efter 1983 som nämnden intagit en plats i rätten som fullvärdig domare. Idag har alltså nämnden en funktion som meddomare tillsammans med juristdomaren och de båda domarkategorierna omfattas av samma regler och har samma skyldigheter.

Min nästa frågeställning berör nämndens funktion och nytta i dagens rättssystem. Tanken med dagens nämndemannasystem är bland annat att nämnden ska bidra med sitt sunda förnuft och fungera som en folklig representant för det allmänna rättsmedvetandet. Emellertid finns det många skilda åsikter om nämnden och om den uppfyller någon funktion i den nutida rättsskipningen. Det har diskuterats om det finns någonting nämndemännen kan bidra med i rättsprocessen som juristdomarna inte redan kan.

Den tredje frågeställningen är huruvida rekryteringen av nämnden är tillfredställande. Många menar att nämnden med sin politiska bakgrund kan utgöra en fara för domstolarnas självständighet och att det i själva verket inte finns ett allmänt rättsmedvetande. Om det nu inte skulle finnas ett allmänt rättsmedvetande, menar vissa att nämnden för att fylla en funktion som sunt förnuft måste företräda folkets demografiska sammansättning för att bibehålla folkets förtroende som dess representant.

Min sista frågeställning är vad som ryms inom begreppet rättssäkerhet och vad som krävs för att medborgarna ska tillförsäkras rättssäkerhet i en brottmålsrättegång i tingsrätten. I rättssäkerhetsbegreppet ryms bland annat likhet inför lagen, domstolens saklighet och opartiskhet, förutsebarhet av lagstiftningen, oskyldighetspresumtion, rätt till en rättvis rättegång, domstolens självständighet och principen om att hellre fria än fälla tillsammans med det högt ställda beviskravet bortom rimligt tvivel.

Efter en avvägning mellan de redovisade för- och nackdelarna och en granskning av rättssäkerhetsaspekter kommer jag till sist fram till att nämndens funktion som den är idag är en fara för rättssäkerheten. Nämnden innehar en roll som meddomare, men har inte kompetens nog att axla denna svåra uppgift. För att nämndemännen ska kunna fungera som meddomare måste de utbildas. Vi kan inte ha en dömande funktion i vårt rättssystem som hotar rättssäkerheten. Ett annat alternativ är att nämnden byter karaktär och istället intar en rådgivande funktion i rätten. För att nämnden ska få en mer bisittande roll i förhållande till juristdomaren kan omröstningsreglerna ändras. Detta kan ske antingen genom att domaren får en mer dominerande roll i rätten och innehar utslagsröst. Ett annat alternativ är att nämnden inte har rösträtt alls eller att nämnden har en kollektiv rösträtt.

Abstract

In this thesis, I will examine the most discussed advantages and disadvantages with the lay judge system to investigate if the system can ensure that the criminal trial procedure in the district court live up to the high requirements of the rule of law. To achieve this I will answer a few questions.

The first question discusses how the lay judge system emerged and how the system works today. Exactly how long the Swedish lay judge system has existed is unknown, however the phenomenon is written down in our first written legal sources from the 1300th century. The system has during its at least 800 year history mostly been advisory. It is only under the 1600th and 1700th century and after 1983 that the lay judge system has taken a place in court as a full judge. Today, the lay judge has a role as co-judge with the legally educated judge and they both are covered by the same rules and obligations.

My next question concerns the function and the benefit of the lay judge system today. The idea of the system is that the lay judges is to contribute with their common sense and function as a representative for the general sense of justice of the people. However there are a lot of different opinions about the lay judge system and if it has any function in the legal system of today. It has been discussed if the lay judges can contribute with anything that the legally educated judges not already can.

The third question is whether the recruitment of the lay judges today is satisfactory. Some argue that the lay judges, with their political background, can endanger the judicial independence and that the general sense of justice does not exist. If the general sense of justice does not exist, some argue that the lay judges must represent the demographic composition of the people to fulfil the function as common sense in the court.

My last question concerns what is required to ensure the application of the rule of law in criminal proceedings in the district court. The rule of law contains a right for all citizens to equality before the law, the judge’s objectivity and impartiality, predictability of law, presumption of innocence, the right to a fair trial and judicial autonomy.
After balancing the advantages and disadvantages with the lay judge system together with an examination of the legal security I finally conclude that the function of the lay judge system is a danger to the rule of law. The lay judges have a role as co-judges without the competence to manage this difficult task and they ought to be educated to cope with their task. We cannot have a judicial function in our legal system that threatens the rule of law. Another alternative is that the lay judge system changes character and takes on an advisory role in the court. Changing the rules for voting can do this.

• author: Hofgård, Linnea
• supervisor: Lotta Maunsbach
• organization: Department of Law
• course: LAGF03 20131
• year: 2013
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: Law, Criminal law, Legal history, Rule of law, Rättsvetenskap, Processrätt, Nämnd, Nämndemän, Nämndemannasystem, Rättshistoria, Straffrätt, Lekmän, Lekmannadomare, Nämndemannadom, Rättssäkerhet
• language: Swedish
• id: 3800704
• date added to LUP: 2013-09-11 14:11:54
• date last changed: 2013-09-11 14:11:54