Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

"Den som sa det han var det"- Om prövning av erkännanden ur ett rättssäkerhetsperspektiv

Gerleman, Ebba LU (2013) JURM02 20131
Department of Law
Abstract (Swedish)
”Den som sa det han var det”. Ett klassiskt svenskt ordspråk företrädelsevis populärt bland barn att dra till med när argumentationen tagit slut i en hetsig diskussion. Men också en ypperlig titel på denna uppsats då den ger uttryck för en mycket vanlig uppfattning; den som erkänner brott måste också vara skyldig till detsamma. I Rättegångsbalken stadgas det att ett erkännande i brottmål endast tjänar som bevismedel, vilket innebär att erkännandet måste underkastas en prövning av rättens ledamöter. Syftet med denna prövning är att fastställa erkännandets sanningshalt och i vilken mån det kan läggas till grund för fällande dom. Hur denna prövning ska ske är dock inte angiven ilagtext, vilket är en direkt effekt av den fria bevisvärdering... (More)
”Den som sa det han var det”. Ett klassiskt svenskt ordspråk företrädelsevis populärt bland barn att dra till med när argumentationen tagit slut i en hetsig diskussion. Men också en ypperlig titel på denna uppsats då den ger uttryck för en mycket vanlig uppfattning; den som erkänner brott måste också vara skyldig till detsamma. I Rättegångsbalken stadgas det att ett erkännande i brottmål endast tjänar som bevismedel, vilket innebär att erkännandet måste underkastas en prövning av rättens ledamöter. Syftet med denna prövning är att fastställa erkännandets sanningshalt och i vilken mån det kan läggas till grund för fällande dom. Hur denna prövning ska ske är dock inte angiven ilagtext, vilket är en direkt effekt av den fria bevisvärdering som råder i svensk rätt. Syftet med denna uppsats är att besvara frågan om vilka kriterier som rättens prövning av erkännandet måste uppfylla för att rättssäkerhet avseende bevisvärderingen kan anses föreligga.

Något fylligt material avseende prövningen av erkännanden saknas dessvärre, vilket inneburit att författaren även fått problematisera och söka vägledning i avgöranden som behandlat andra rättsfrågor än just erkännandets verkan. Detta har gjorts avseende exempelvis vad författaren benämner som ett ”erkännanden som andrahandsuppgift”, med vilket avses när rätten ställs inför ett vittnesmål från en person som påstår sig ha bevittnat ett erkännande från den tilltalade. Denna typ av erkännanden bör med anledning av de svårigheter som finns att fastställa hur de avgetts och i vilket syfte alltid behandlas med stor försiktighet.

För att kunna garantera rättssäkerhet och upprätthålla det krav på oskuldspresumtion som föreligger genom EKMR krävs det att rätten genomför sin prövning utan förutfattade meningar avseende den tilltalades skuld. I syfte att upprätthålla principen in dubio pro reo har beviskravet i svensk rätt kommit att vara mycket strängt; ”ställt utom rimligt tvivel”, vilket gäller även för erkända brott. Således måste prövningen av erkännandet visa att erkännandet är att anse som så tillförlitligt att det inte råder något rimligt tvivel oavseende dess sanningshalt. För att kunna avgöra om så är fallet finns ett antal tillförlitlighetskriterier från HD:s praxis som är behjälpliga vid bedömningen. I denna uppsats påvisas hur dessa kriterier kan användas vid prövning av erkännanden och hur dessa bör kombineras med uppställande av s.k. alternativa hypoteser.

Författaren har konstaterat att det råder stor variation på kvaliteten och omfattningen av de prövningar som sker. Mot bakgrund av detta och de problematiseringar som uppmärksammats presenterar därför författaren en steg-för-steg metodik för prövning av erkännanden. Denna har utvecklats genom att bland annat sammanväva rådande beviskrav och tillgänglig praxis samt de problematiseringar som författaren funnit. I denna metodik syftar varje steg till att garantera att den tilltalade tillerkänns en grundlig och objektiv prövning, genom vilken oskuldspresumtionen upprätthålls. (Less)
Abstract
"Den som sa det han var det." A classic Swedish saying, especially popular amongst children when found themselves run out of arguments in a heated discussion. But also an excellent title for this paper as it reflects a very common belief; the one who confesses a crime must also be guilty of the same. The Swedish law states that a confession in criminal cases only serve as evidence, which means that the members of the court must evaluate the confession in order to state its truthfulness.

The purpose of this evaluation is to determine whether or not the confession is reliable and to what extent it can be the basis for a conviction. How this evaluation should be done is not specified by law, which is a direct effect of the free evaluation... (More)
"Den som sa det han var det." A classic Swedish saying, especially popular amongst children when found themselves run out of arguments in a heated discussion. But also an excellent title for this paper as it reflects a very common belief; the one who confesses a crime must also be guilty of the same. The Swedish law states that a confession in criminal cases only serve as evidence, which means that the members of the court must evaluate the confession in order to state its truthfulness.

The purpose of this evaluation is to determine whether or not the confession is reliable and to what extent it can be the basis for a conviction. How this evaluation should be done is not specified by law, which is a direct effect of the free evaluation of evidence prevailing in Swedish law. The purpose of this paper is to answer the question of what criteria the Courts evaluation of a confession must meet in order to respect and uphold legal certainty. Unfortunately, rich material regarding evaluation of confessions is lacking. Due to this, the author had to problematize and seek guidance in decisions that dealt with other issues of law than confessions. This has for example been done with what the author terms as a "confession as second-hand information”, which is when the Court face a testimony from a person who claims to have witnessed a confession from the defendant. This type of confessions should always be treated with great caution due to the difficulties that exists on how to determine how they were given and for what purpose.

In order to ensure legal certainty and to maintain the assumption of innocence which exists by the ECHR, the Court must conduct its evaluation without preconceived opinions regarding the defendant's guilt. In order to maintain the principle of in dubio pro reo the standard of proof in Swedish law has come to be determined as; "beyond reasonable doubt", which also applies to confessed criminal offenses. Thus, the evaluation of confessions aims to show that the confession is considered to be so reliable that there is no reasonable doubt as to its veracity. To determine whether this is the case there are a number of reliability criteria from the Swedish Supreme Court that can be used. In this paper its demonstrated how these criteria are assisting in the evaluation of a confession and how these should be combined with the setting of so-called alternative hypotheses.

The author has noted that there is considerable variation in the quality and the extent of the evaluations being conducted. Therefore, the author presents a step-by-step methodology for evaluating confessions. This has been developed by interweaving the prevailing standard of proof, case law and the problematizations that the author has found. In this methodology every step seeks to ensure that the defendant is guaranteed a thorough and objective evaluation, by which the presumption of innocence is maintained. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Gerleman, Ebba LU
supervisor
organization
alternative title
"Den som sa det han var det"- The evaluation of confessions in the light of legal certainty
course
JURM02 20131
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
rättssäkerhet, straffrätt, erkännanden, bevisvärdering, hypotesmetoden, alternativa hypoteser, straffprocessrätt, in dubio pro reo, prövning av erkännanden, Thomas Quick, Peter Mangs, erkännanden som andrahandsuppgift, tillförlitlighet, detaljkännedom
language
Swedish
id
3801366
date added to LUP
2013-07-23 09:14:38
date last changed
2013-07-23 09:14:38
@misc{3801366,
  abstract     = {"Den som sa det han var det." A classic Swedish saying, especially popular amongst children when found themselves run out of arguments in a heated discussion. But also an excellent title for this paper as it reflects a very common belief; the one who confesses a crime must also be guilty of the same. The Swedish law states that a confession in criminal cases only serve as evidence, which means that the members of the court must evaluate the confession in order to state its truthfulness. 

The purpose of this evaluation is to determine whether or not the confession is reliable and to what extent it can be the basis for a conviction. How this evaluation should be done is not specified by law, which is a direct effect of the free evaluation of evidence prevailing in Swedish law. The purpose of this paper is to answer the question of what criteria the Courts evaluation of a confession must meet in order to respect and uphold legal certainty. Unfortunately, rich material regarding evaluation of confessions is lacking. Due to this, the author had to problematize and seek guidance in decisions that dealt with other issues of law than confessions. This has for example been done with what the author terms as a "confession as second-hand information”, which is when the Court face a testimony from a person who claims to have witnessed a confession from the defendant. This type of confessions should always be treated with great caution due to the difficulties that exists on how to determine how they were given and for what purpose. 

In order to ensure legal certainty and to maintain the assumption of innocence which exists by the ECHR, the Court must conduct its evaluation without preconceived opinions regarding the defendant's guilt. In order to maintain the principle of in dubio pro reo the standard of proof in Swedish law has come to be determined as; "beyond reasonable doubt", which also applies to confessed criminal offenses. Thus, the evaluation of confessions aims to show that the confession is considered to be so reliable that there is no reasonable doubt as to its veracity. To determine whether this is the case there are a number of reliability criteria from the Swedish Supreme Court that can be used. In this paper its demonstrated how these criteria are assisting in the evaluation of a confession and how these should be combined with the setting of so-called alternative hypotheses.

The author has noted that there is considerable variation in the quality and the extent of the evaluations being conducted. Therefore, the author presents a step-by-step methodology for evaluating confessions. This has been developed by interweaving the prevailing standard of proof, case law and the problematizations that the author has found. In this methodology every step seeks to ensure that the defendant is guaranteed a thorough and objective evaluation, by which the presumption of innocence is maintained.},
  author       = {Gerleman, Ebba},
  keyword      = {rättssäkerhet,straffrätt,erkännanden,bevisvärdering,hypotesmetoden,alternativa hypoteser,straffprocessrätt,in dubio pro reo,prövning av erkännanden,Thomas Quick,Peter Mangs,erkännanden som andrahandsuppgift,tillförlitlighet,detaljkännedom},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {"Den som sa det han var det"- Om prövning av erkännanden ur ett rättssäkerhetsperspektiv},
  year         = {2013},
}