"Jag trodde att hon ville" - en genusteoretisk analys av domstolarnas bedömning av gärningsmannens uppsåt vid våldtäkt

Abstract (Swedish)

In Sweden there is no criminal field where the view of the crime has changed so radically as the crime of sexual offences. The legislation and the rulings of the courts have throughout the course of history been criticized for upholding an obsolescent attitude to women.

In rape cases there is often no other evidence than the testimony of the defendant and the victim of the crime. The defendant often admits that he had sex with the woman but claims that it was voluntarily, or that he at least did not comprehend that the woman did not want to have sex. This essay will assess the case when the defendant objects that he lacks intent to the crime. The purpose of this essay is to examine how the courts assess the defendant’s intent, in order to show which stereotypes of gender and sexuality that is expressed by the courts in their assessments in these cases.

The essay will present the contemporary law of the crime of rape, the legal theories about the intent to the crime, and how the evaluation of the evidence is made in criminal cases concerning sexual offences. A study of contemporary case law where the courts assess the defendant’s intent will also be presented. This will be followed by a feminist legal analysis of the rulings of the courts, and the circumstances they take into account in the judging of the defendant’s intent.

The conclusions that the essay presents are that the legal judgment of reckless intent (Sw. likgiltighetsuppsåt) often lack thorough explanation of the legal reasoning made by the courts, especially when the courts assess circumstances such as the defendants regret or abruption of the act. It is also argued that there is uncertainty about certain legal issues; how the defendants self-inflicted intoxication shall be taken into consideration, if rape shall be considered a crime that can only by committed by one person who meets all the prerequisites of the crime himself, and how the defendants objection that he lacks a sexual intent with the act shall be assessed.

In the feminist legal analysis, it is argued that the courts assign the woman a body that is accessible and with a passive sexuality, whilst the man is assigned a dominant and active sexuality. This shows that the male view have precedence in sexual offence law, where the woman’s autonomy and unconditional right to self-determination is not recognized. These ideas can also implicate that the woman is assigned an active responsibility to show her resistance to the sexual act, while the man is only assigned a passive responsibility for his actions. This implies that the legal system is still an institution in society where stereotype ideas of women and men can be reproduced.

Abstract (Swedish)

Det finns inget annat straffrättsligt område i Sverige där synen på brottsligheten har förändrats så radikalt under historiens gång som just kriminaliseringen av sexualbrott. Lagstiftningen och tillämpningen av sexualbrotten har under historiens gång fått mycket kritik för att utgå ifrån en förlegad kvinnosyn.

Vid brottet våldtäkt står ofta ord mot ord, och den tilltalade vidgår att samlag skett men säger att detta skedde frivilligt, eller att han i vart fall inte förstod att målsägande inte ville ha sex. Denna uppsatsen behandlar denna invändning, då den tilltalade säger att han inte haft uppsåt till brottet. Syftet med uppsatsen är att visa hur domstolarna gör sin bedömning av gärningsmannens uppsåt för att kunna utröna vilka föreställningar om genus och sexualitet som kommer i uttryck i den bedömningen.

I uppsatsen redogörs för den gällande lagstiftningen om våldtäkt, uppsåtsläran och hur bevisningen sker i sexualbrottmål. Vidare företas en rättsfallsundersökning med aktuella rättsfall där domstolen prövar gärningsmannens uppsåt till våldtäkt. Den genusteoretiska analysen sker sedan av domstolarnas bedömningar, och de faktorer som domstolarna lägger vikt vid bedömningen av gärningsmannens uppsåt.

De slutsatser som framkommer i uppsatsen är att vid den rättsliga bedömningen av likgiltighetsuppsåt saknas ofta utförliga domskäl som förklarar hur gärningsmannen saknat uppsåt, speciellt då domstolen tar upp faktorer såsom ånger och avbrytande av handlingen. Vidare påvisas att det föreligger oklarhet rörande hur vissa rättsliga frågor ska bedömas gällande; om självförvållat rus ska beaktas, om våldtäkt ska anses utgöra ett egenhändigt brott, samt hur invändning att gärningsmannen ej haft något sexuellt syfte med gärningen ska behandlas.

I den genusteoretiska analysen argumenteras för att domstolarna tillskriver kvinnan en tillgänglig kropp och en passiv sexualitet, medan mannen tillskrivs en dominant och aktiv sexualitet. Detta påvisar ett manligt tolkningsföreträde i straffrätten, där kvinnans autonomi och ovillkorliga rätt till självbestämmande inte uppfylls. Vidare kan dessa föreställningar innebära att kvinnan åläggs ett aktivt ansvar för att visa sitt motstånd, medan mannen enbart tillskrivs ett passivt ansvar för sitt eget handlande. Detta tyder på att rättsväsendet fortfarande är en institution i samhället där stereotypa föreställningar om genus och sexualitet reproduceras.

• author: Burevik Törnqvist, Madeleine
• supervisor: Ulrika Andersson
• organization: Department of Law
• alternative title: "I thought she wanted to"- a feminist legal analysis of the courts assessment of the defendants intent to rape
• course: JURM02 20131
• year: 2013
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: straffrätt
• language: Swedish
• id: 3801486
• date added to LUP: 2013-06-13 15:13:15
• date last changed: 2013-06-13 15:13:15