"Skjut Per Gudmundsson" - En kvalitativ textanalys av den satiriska texten "Uppropet"
(2013) MKVA22 20131Media and Communication Studies
- Abstract (Swedish)
- Sammanfattning
Politisk kommunikation och humor är ständigt aktuella ämnen. I följande uppsats tar vi oss an humorformen satir och undersöker den som en plattform för politisk kommunikation och samhällskritik. Arbetet består av två olika textanalyser av en satirisk text som explicit kritiserar det politiska klimatet. Metoderna som används är ideologianalys och innehållslig idéanalys och de syftar till att utröna vilka ideologier texten ger uttryck för samt på djupet granska de politiska argument som framförs. För att begreppsliggöra och definiera villkoren för humor och dess existens utgår vi ifrån sociologen Michael Mulkays bok On Humor, där han redogör för den politiska humorns verkningar och konsekvenser. Huvudsakligen menar han att... (More) - Sammanfattning
Politisk kommunikation och humor är ständigt aktuella ämnen. I följande uppsats tar vi oss an humorformen satir och undersöker den som en plattform för politisk kommunikation och samhällskritik. Arbetet består av två olika textanalyser av en satirisk text som explicit kritiserar det politiska klimatet. Metoderna som används är ideologianalys och innehållslig idéanalys och de syftar till att utröna vilka ideologier texten ger uttryck för samt på djupet granska de politiska argument som framförs. För att begreppsliggöra och definiera villkoren för humor och dess existens utgår vi ifrån sociologen Michael Mulkays bok On Humor, där han redogör för den politiska humorns verkningar och konsekvenser. Huvudsakligen menar han att humor existerar som en följd av vår seriösa verklighet, kallad seriös diskurs. Och att den politiska humorn växelverkar mellan de båda, men ytterst fyller funktionen att stärka den sociala tillhörigheten hos politiskt oppositionella grupper. Mulkay menar att humor och satir inte har någon egentlig inverkan på den seriösa diskursen. För att ytterligare analysera textens funktioner använder vi oss även av Antonio Gramscis begrepp hegemoni. Analysen visar att texten kan tolkas på flera nivåer och att Mulkays teori delvis kan bekräftas. De avvikelser från Mulkays teorier som ändå förekommer tyglas genom hegemoniska maktutövanden. Av analysen kan vi således dra slutsatsen att satir utgör en mindre lämplig plattform för politisk kommunikation och samhällskritik. Främst därför att samhällskritiken riskerar att att förbises med hänvisning till att en oseriös och humoristisk text inte kan tas på allvar. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3802435
- author
- Wennerstål, Tilda LU and Fristedt, Rebecca LU
- supervisor
- organization
- course
- MKVA22 20131
- year
- 2013
- type
- L2 - 2nd term paper (old degree order)
- subject
- keywords
- Politisk satir, Ideologi, Seriös diskurs, Hegemoni, Samhällskritik, Politisk kommunikation, Humor
- language
- Swedish
- id
- 3802435
- date added to LUP
- 2013-08-01 12:53:54
- date last changed
- 2014-09-04 08:36:09
@misc{3802435,
abstract = {{Sammanfattning
Politisk kommunikation och humor är ständigt aktuella ämnen. I följande uppsats tar vi oss an humorformen satir och undersöker den som en plattform för politisk kommunikation och samhällskritik. Arbetet består av två olika textanalyser av en satirisk text som explicit kritiserar det politiska klimatet. Metoderna som används är ideologianalys och innehållslig idéanalys och de syftar till att utröna vilka ideologier texten ger uttryck för samt på djupet granska de politiska argument som framförs. För att begreppsliggöra och definiera villkoren för humor och dess existens utgår vi ifrån sociologen Michael Mulkays bok On Humor, där han redogör för den politiska humorns verkningar och konsekvenser. Huvudsakligen menar han att humor existerar som en följd av vår seriösa verklighet, kallad seriös diskurs. Och att den politiska humorn växelverkar mellan de båda, men ytterst fyller funktionen att stärka den sociala tillhörigheten hos politiskt oppositionella grupper. Mulkay menar att humor och satir inte har någon egentlig inverkan på den seriösa diskursen. För att ytterligare analysera textens funktioner använder vi oss även av Antonio Gramscis begrepp hegemoni. Analysen visar att texten kan tolkas på flera nivåer och att Mulkays teori delvis kan bekräftas. De avvikelser från Mulkays teorier som ändå förekommer tyglas genom hegemoniska maktutövanden. Av analysen kan vi således dra slutsatsen att satir utgör en mindre lämplig plattform för politisk kommunikation och samhällskritik. Främst därför att samhällskritiken riskerar att att förbises med hänvisning till att en oseriös och humoristisk text inte kan tas på allvar.}},
author = {{Wennerstål, Tilda and Fristedt, Rebecca}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{"Skjut Per Gudmundsson" - En kvalitativ textanalys av den satiriska texten "Uppropet"}},
year = {{2013}},
}