Jutahusen. Utveckling av namnskicket i en kulturhistoriskt betydelsefull stadsdel i Lund

Abstract (Swedish)

Jutahusen är en stadsdel i västra delen av staden Lund. På 1800-talet började fattigt folk från landsbygden bosätta sig i området. De rådande omständigheterna gör gällande att ordet juta i sammanhanget har använts i betydelsen 'främling' med starkt nedsättande nyanser. Den gamla bebyggelsen började i slutet av 1800-talet ersättas med tegelhus. Man tog då även obebyggd mark i anspråk. Byggandet var intensivast under det första decenniet av 1900-talet men kompletterande byggande, som ibland föregåtts av rivningar, har pågått ända till 1990-talet. Områdets centrala del består av sex kvarter och sex gator. Av områdets byggnader anses 87 % bygga upp en kulturhistoriskt värdefull miljö.
Områdets namnskick skapades under 1900-talet i fyra etapper: 1) namngivning av gatorna i områdets norra del c:a 1905; 2) namnändringar 1908 och samtidig namngivning av de gator som skapats vid byggandet av områdets södra del; 3) namngivning av kvarteren 1924; 4) enstaka namnändringar 1923, 1946 och 1982. Ett specialfall i utvecklingen av namnskicket är revision av adresser (namn på mikroorter) i mitten av 1920-talet.
Endast sporadiska uppgifter om de tillämpade principerna i namngivningen har bevarats. Man har då hittills använt namntolkningar baserade på namnelementens betydelse i lexikon och på granskning av namnen i deras nutida miljö. I denna studie har namnen placerats in i den närhistoriska miljö där namngivningen skedde. Förfarandet har gett nya insikter om de faktorer som har spelat roll i skapandet av områdets namnskick.
En större andel av namnen anknyter till livet i Jutahusen och då särskilt till Jutahusbornas intresse för fotboll och idrott. Man har också använt namnelementen från Jutamöllan som till 1902 var verksam i området. Dessa element är fördelade så att namnen på Juta har sin placering norr och namnen på Möllan söder om mölleplatsen. Fördelningen av namnen binder området till en enhet och markerar platsen för Jutamöllan som områdets historiska centrum. Man upptäcker också systematiska förskjutningar i placeringen av namn. Områdets gatunamn kan delas in i grupper enligt principerna ’ledande från/till något’ och ’läget vid något’. Ibland är dessa två principer samtidigt närvarande och gatunamnet får då en dubbeltolkning.
Studien visar också att namn inte är stabila enheter. De kan förkortas genom reduktbildning; de kan sprida sig till orter där de saknar historisk anknytning; de kan kollidera med andra namn och då bilda hybrider. Dessa skeenden har lett till att det i området även finns udda namn.
I Jutahusen finns även orter som ännu inte har fått något namn. Då studien anknyter till områdets historia har den också kunnat föreslå motiverade namn för dessa namnlösa orter.

• author: Honkanen, Tapio
• supervisor: N/A N/A
• organization: Division of Swedish subjects, Danish, and Icelandic
• course: SVEY01 20091
• year: 2013
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Languages and Literatures
• keywords: namntolkning, gatunamn, bebyggelsenamn, Kanikgatan, Kaniksgatan, Kaniks tegelbruk, XRF-analysator, X-ray fluorescence
• language: Swedish
• id: 3805854
• date added to LUP: 2013-12-20 13:18:12
• date last changed: 2015-12-14 13:27:08