Advanced

”Efter genomgången kurs ska studenten...” - om studenters vardagsliv inom det målstyrda universitetet

Persson, Max LU (2013) SOCK01 20131
Sociology
Abstract (Swedish)
Studiens bakgrund är de lärandemål, formulerade i termer av förväntade studieresultat, som ska finnas för samtliga utbildningar och kurser vid svenska universitet och högskolor. Syftet med studien är att genom kvalitativa intervjuer undersöka hur sex studenter på grundnivå låter sitt handlande styras av lärandemålen. Fokus ligger på studenternas studievardag och vilka synsätt och praktiker de utvecklar för hantera lärandemålen. Som utgångspunkt för studien hävdas att lärandemålen kan förstås som ett normsystem som avser få studenterna att handla på ett visst sätt. Mot bakgrund av detta handlar studien om att undersöka interaktionen mellan studenterna och normsystemet, ett upplägg som är inspirerat av Hacking (2004). För att tolka... (More)
Studiens bakgrund är de lärandemål, formulerade i termer av förväntade studieresultat, som ska finnas för samtliga utbildningar och kurser vid svenska universitet och högskolor. Syftet med studien är att genom kvalitativa intervjuer undersöka hur sex studenter på grundnivå låter sitt handlande styras av lärandemålen. Fokus ligger på studenternas studievardag och vilka synsätt och praktiker de utvecklar för hantera lärandemålen. Som utgångspunkt för studien hävdas att lärandemålen kan förstås som ett normsystem som avser få studenterna att handla på ett visst sätt. Mot bakgrund av detta handlar studien om att undersöka interaktionen mellan studenterna och normsystemet, ett upplägg som är inspirerat av Hacking (2004). För att tolka interaktionen används huvudsakligen begreppen: ritual, primär och sekundär anpassning, praktik och den tysta läroplanen. De huvudsakliga resultaten är följande: (1) De intervjuade studenterna beskriver hur de rutinartat vid varje ny kurs tar del av lärandemålen samtidigt som de allra flesta hävdar att de inte låter sitt handlande styras av målen under kursens gång. Mot bakgrund av detta hävdas att kursintroduktionen kan förstås som en målstyrningsritual där studenternas förhållande till lärandemålen står och väger mellan anpassning och subtilt motstånd. (2) Bland studenterna kan tre sätt att organisera sina studier observeras. Vi kan tala om det målstyrda, tentamensstyrda och intressestyrda lärandet. Varken då det gäller det tentamens- eller intressestyrda låter studenterna i någon större utsträckning sitt handlande styras av de på förhand uppsatta lärandemålen. Utmärkande för det målstyrda lärandet, däremot, är att studenten organiserar sina studier mot bakgrund av kursernas lärandemål och aktivt försöker följa och uppnå dem. (3) När det handlar om det målstyrda lärandet ägnas mycket av studentens tid åt aktiviteter som inte direkt handlar om att tillägna sig specifika kunskaper och färdigheter eller om att öva sin självständiga och kritiska omdömesförmåga, utan om att koordinera detta tillägnande gentemot lärandemålen. Jag hävdar att vi i detta fall kan tala om måluppfyllelsens praktik. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Persson, Max LU
supervisor
organization
course
SOCK01 20131
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
den tysta läroplanen, måluppfyllelsens praktik, målstyrningsritual, mål- och resultatstyrning, lärandemål, Bolognaprocessen, högre utbildning
language
Swedish
id
3914535
date added to LUP
2013-07-02 13:17:25
date last changed
2013-07-02 13:17:25
@misc{3914535,
  abstract     = {Studiens bakgrund är de lärandemål, formulerade i termer av förväntade studieresultat, som ska finnas för samtliga utbildningar och kurser vid svenska universitet och högskolor. Syftet med studien är att genom kvalitativa intervjuer undersöka hur sex studenter på grundnivå låter sitt handlande styras av lärandemålen. Fokus ligger på studenternas studievardag och vilka synsätt och praktiker de utvecklar för hantera lärandemålen. Som utgångspunkt för studien hävdas att lärandemålen kan förstås som ett normsystem som avser få studenterna att handla på ett visst sätt. Mot bakgrund av detta handlar studien om att undersöka interaktionen mellan studenterna och normsystemet, ett upplägg som är inspirerat av Hacking (2004). För att tolka interaktionen används huvudsakligen begreppen: ritual, primär och sekundär anpassning, praktik och den tysta läroplanen. De huvudsakliga resultaten är följande: (1) De intervjuade studenterna beskriver hur de rutinartat vid varje ny kurs tar del av lärandemålen samtidigt som de allra flesta hävdar att de inte låter sitt handlande styras av målen under kursens gång. Mot bakgrund av detta hävdas att kursintroduktionen kan förstås som en målstyrningsritual där studenternas förhållande till lärandemålen står och väger mellan anpassning och subtilt motstånd. (2) Bland studenterna kan tre sätt att organisera sina studier observeras. Vi kan tala om det målstyrda, tentamensstyrda och intressestyrda lärandet. Varken då det gäller det tentamens- eller intressestyrda låter studenterna i någon större utsträckning sitt handlande styras av de på förhand uppsatta lärandemålen. Utmärkande för det målstyrda lärandet, däremot, är att studenten organiserar sina studier mot bakgrund av kursernas lärandemål och aktivt försöker följa och uppnå dem. (3) När det handlar om det målstyrda lärandet ägnas mycket av studentens tid åt aktiviteter som inte direkt handlar om att tillägna sig specifika kunskaper och färdigheter eller om att öva sin självständiga och kritiska omdömesförmåga, utan om att koordinera detta tillägnande gentemot lärandemålen. Jag hävdar att vi i detta fall kan tala om måluppfyllelsens praktik.},
  author       = {Persson, Max},
  keyword      = {den tysta läroplanen,måluppfyllelsens praktik,målstyrningsritual,mål- och resultatstyrning,lärandemål,Bolognaprocessen,högre utbildning},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {”Efter genomgången kurs ska studenten...” - om studenters vardagsliv inom det målstyrda universitetet},
  year         = {2013},
}