Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Klanderbara stämmobeslut - Under vilka omständigheter blir ett felaktigt stämmobeslut gällande?

Skoog, Emelie LU (2013) JURM02 20131
Department of Law
Abstract
This essay is based on the question under which circumstances an erroneous resolution from the general meeting (hereinafter referred to as “resolution”) shall take effect and thus become enforceable by the board of directors. For the purpose of this essay, erroneous resolutions shall mean such resolutions that may be challenged by the shareholders pursuant to chapter 7 sections 50 and 51 in the Companies Act (hereinafter referred to as “ABL”). These are resolutions that contain an error in violation with ABL, the applicable annual reports legislation or the articles of association.

Initially, the prerequisites for a resolution and the board’s duty to enforce a resolution will be examined. It appears as though a resolution is enforceable... (More)
This essay is based on the question under which circumstances an erroneous resolution from the general meeting (hereinafter referred to as “resolution”) shall take effect and thus become enforceable by the board of directors. For the purpose of this essay, erroneous resolutions shall mean such resolutions that may be challenged by the shareholders pursuant to chapter 7 sections 50 and 51 in the Companies Act (hereinafter referred to as “ABL”). These are resolutions that contain an error in violation with ABL, the applicable annual reports legislation or the articles of association.

Initially, the prerequisites for a resolution and the board’s duty to enforce a resolution will be examined. It appears as though a resolution is enforceable when the right to commence proceedings is forfeited pursuant to chapter 7 section 51 paragraph 1 ABL. Hence, to determine under which circumstances an erroneous resolution is enforceable one must initially determine for how long an action may be brought against the company.

How long a shareholder may bring an action against the company is dependent on the error of the relevant resolution. If there is a minor error an action needs to be submitted within three months from the resolution date, but if the error is essential it should instead be that a certain period of passivity from the affected shareholders can cause the loss of standing. This essay highlights the difficulties in determining what effects different errors shall have. A study on the passivity effect in company law has not previously been undertaken and the essay is an attempt to study how such an examination could be performed. One prerequisite should be that the passive shareholder has been informed of the resolution, and the author’s opinion is that a shift in interest impacts the assessment of the period that needs to pass.

Resolutions that contain material errors, as defined in chapter 7 section 51 paragraph 2 ABL, have in preparatory works and legal doctrine been referred to as nullities. The term is also used in contract law and is therein taken to be the strongest degree of invalidity. However, this essay concludes that there are no significant similarities between the effects of nullity in company law and contract law. This essay also highlights the difficulties in using the concept of nullity for the erroneous resolutions that fall under this second paragraph.

Shareholders may also expedite the process by their consent when a resolution will be enforceable. A given consent to an error can, in some cases, lead to the loss of standing for the relevant shareholder.

Finally, this essay ends with a discussion whether or not a longer limitation period for resolutions under chapter 7 section 51 paragraph 2 would have been preferable to the current vague effects of passivity. (Less)
Abstract (Swedish)
Framställningen utgår från frågeställningen under vilka omständigheter ett felaktigt stämmobeslut blir gällande, och därmed verkställbart av styrelsen. Med felaktiga stämmobeslut avses i denna uppsats sådana beslut som kan angripas av aktieägarna i enlighet med 7 kap. 50 och 51 §§ ABL. Dessa är beslut som innehåller ett formellt eller materiellt fel p.g.a. att de strider mot någon regel i ABL, bolagsordningen eller tillämplig lag om årsredovisning och därmed kan angripas av aktieägarna.

Inledningsvis diskuteras förutsättningarna för ett stämmobeslut, att det ska vara fattat på en bolagsstämma och röra bolagets angelägenheter, samt styrelsens lydnadsplikt att som huvudregel verkställa beslut fattade av bolagsstämman. Det framkommer att... (More)
Framställningen utgår från frågeställningen under vilka omständigheter ett felaktigt stämmobeslut blir gällande, och därmed verkställbart av styrelsen. Med felaktiga stämmobeslut avses i denna uppsats sådana beslut som kan angripas av aktieägarna i enlighet med 7 kap. 50 och 51 §§ ABL. Dessa är beslut som innehåller ett formellt eller materiellt fel p.g.a. att de strider mot någon regel i ABL, bolagsordningen eller tillämplig lag om årsredovisning och därmed kan angripas av aktieägarna.

Inledningsvis diskuteras förutsättningarna för ett stämmobeslut, att det ska vara fattat på en bolagsstämma och röra bolagets angelägenheter, samt styrelsens lydnadsplikt att som huvudregel verkställa beslut fattade av bolagsstämman. Det framkommer att beslut är gällande när talan inte längre kan föras mot bolaget enligt 7 kap. 51 § ABL. För att avgöra under vilka omständigheter ett felaktigt stämmobeslut blir gällande måste det alltså fastställas hur länge talan kan föras mot bolaget.

Hur länge en aktieägare kan föra talan mot bolaget beror på felets natur. Är det ett mildare fel måste talan enligt 7 kap. 51 § 1 st. ABL väckas inom tre månader från det att beslutet fattades för att inte gå förlorad, men är felet istället så väsentligt att det omfattas av någon av nullitetspunkterna i nyss nämnda paragrafs andra stycke torde det istället vara så att viss tids passivitet kan göra att talan går förlorad. Uppsatsen pekar på svårigheterna att avgöra vilken typ av ogiltighet olika fel leder till. En utredning om aktiebolagsrättslig passivitetsverkan har inte tidigare företagits och i uppsatsen görs ett försök till att strukturera upp hur en sådan skulle kunna vara. En förutsättning borde vara att den passiva har fått vetskap om beslutet, och uppsatsförfattarens inställning är att en intresseförskjutning påverkar bedömningen av tiden som behöver passera.

De väsentliga felen som definieras i 7 kap. 51 § 2 st. ABL har i förarbeten och doktrin kommit att benämnas nulliteter. Begreppet används även inom avtalsrätten och åsyftar då den starkaste ogiltighetsgraden, den definitiva. Efter en utblick till avtalsrätten konstateras att det inte föreligger några större likheter mellan rättsverkan av den aktiebolagsrättsliga och avtalsrättsliga nulliteten. Det pekas också på svårigheterna med att använda begreppet nullitet på de beslut som faller under förevarande stycke.

Aktieägarna kan också i många fall genom sin samtyckesbehörighet påskynda processen för när stämmobeslutet blir gällande. Ett samtycke till felet kan nämligen innebära, men gör det inte nödvändigtvis, en förlust av talan mot bolaget.

Uppsatsen avslutas med en diskussion om att ett införande av en längre preskriptionstid för besluten i 7 kap. 51 § 2 st. ABL hade varit att föredra framför en diffus passivitetsverkan. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Skoog, Emelie LU
supervisor
organization
alternative title
Erroneous resolutions from general meetings
course
JURM02 20131
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Associationsrätt, Stämmobeslut, Klander, Passivitetsverkan, Preskription.
language
Swedish
id
3965772
date added to LUP
2013-09-03 08:45:12
date last changed
2013-09-03 08:45:12
@misc{3965772,
  abstract     = {This essay is based on the question under which circumstances an erroneous resolution from the general meeting (hereinafter referred to as “resolution”) shall take effect and thus become enforceable by the board of directors. For the purpose of this essay, erroneous resolutions shall mean such resolutions that may be challenged by the shareholders pursuant to chapter 7 sections 50 and 51 in the Companies Act (hereinafter referred to as “ABL”). These are resolutions that contain an error in violation with ABL, the applicable annual reports legislation or the articles of association.

Initially, the prerequisites for a resolution and the board’s duty to enforce a resolution will be examined. It appears as though a resolution is enforceable when the right to commence proceedings is forfeited pursuant to chapter 7 section 51 paragraph 1 ABL. Hence, to determine under which circumstances an erroneous resolution is enforceable one must initially determine for how long an action may be brought against the company.

How long a shareholder may bring an action against the company is dependent on the error of the relevant resolution. If there is a minor error an action needs to be submitted within three months from the resolution date, but if the error is essential it should instead be that a certain period of passivity from the affected shareholders can cause the loss of standing. This essay highlights the difficulties in determining what effects different errors shall have. A study on the passivity effect in company law has not previously been undertaken and the essay is an attempt to study how such an examination could be performed. One prerequisite should be that the passive shareholder has been informed of the resolution, and the author’s opinion is that a shift in interest impacts the assessment of the period that needs to pass.

Resolutions that contain material errors, as defined in chapter 7 section 51 paragraph 2 ABL, have in preparatory works and legal doctrine been referred to as nullities. The term is also used in contract law and is therein taken to be the strongest degree of invalidity. However, this essay concludes that there are no significant similarities between the effects of nullity in company law and contract law. This essay also highlights the difficulties in using the concept of nullity for the erroneous resolutions that fall under this second paragraph.

Shareholders may also expedite the process by their consent when a resolution will be enforceable. A given consent to an error can, in some cases, lead to the loss of standing for the relevant shareholder.

Finally, this essay ends with a discussion whether or not a longer limitation period for resolutions under chapter 7 section 51 paragraph 2 would have been preferable to the current vague effects of passivity.},
  author       = {Skoog, Emelie},
  keyword      = {Associationsrätt,Stämmobeslut,Klander,Passivitetsverkan,Preskription.},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Klanderbara stämmobeslut - Under vilka omständigheter blir ett felaktigt stämmobeslut gällande?},
  year         = {2013},
}