Inverkan av urlakning och nötning på betongytans frostbeständighet – En experimentell studie om synergieffekter
(2013) In Rapport TVBM (5000-serie) VBM820 20131Division of Building Materials
Civil Engineering (M.Sc.Eng.)
- Abstract (Swedish)
- Metod: Examensarbetet inleddes med en litteraturstudie varefter
en provningsmetod för respektive skademekanism togs
fram. Utifrån provningsmetoderna har det i laboratoriemiljö
utformats en experimentell studie där provkroppar av
betong utsatts för veckovisa påfrestningar av olika
kombinationer av skademekanismerna.
Efter varje avslutad frostprovningsvecka har avskalningar
samlats upp från provkropparnas yta och vägts. Genom att
jämföra mängden avskalningar som respektive kombination
av skademekanismerna har genererat kunde det fastställas
om skademekanismerna samverkat till den grad att
synergieffekter har uppstått.
Slutsatser: – Vid frysning av betong enligt Boråsmetoden har
skadegraden ökat då provkroppar även utsatts för... (More) - Metod: Examensarbetet inleddes med en litteraturstudie varefter
en provningsmetod för respektive skademekanism togs
fram. Utifrån provningsmetoderna har det i laboratoriemiljö
utformats en experimentell studie där provkroppar av
betong utsatts för veckovisa påfrestningar av olika
kombinationer av skademekanismerna.
Efter varje avslutad frostprovningsvecka har avskalningar
samlats upp från provkropparnas yta och vägts. Genom att
jämföra mängden avskalningar som respektive kombination
av skademekanismerna har genererat kunde det fastställas
om skademekanismerna samverkat till den grad att
synergieffekter har uppstått.
Slutsatser: – Vid frysning av betong enligt Boråsmetoden har
skadegraden ökat då provkroppar även utsatts för urlakning
och/eller nötning jämfört med provkroppar som bara har
utsatts för frysning.
– Synergieffekter mellan skademekanismerna frysning,
urlakning och nötning har påvisats i form av en ökning av
mängden avskalningar för prover som utsatts för de tre
typerna av nedbrytning jämfört med summan av
avskalningar från provkroppar som enbart utsatts för en typ
av nedbrytning vilket betyder att de tre skademekanismerna
har samverkat.
– Provkroppar med vct 0,62, vilka representerade betong
som användes till vattenkraftverk mellan åren 1930-1950,
fick större avskalningar än provkroppar med vct 0,54 och
luftporbildande medel, vilka representerade betong som
användes till vattenkraftverk mellan åren 1950-1970.
– Skador på provkropparnas yta påminner till utseendet om
de skador som observerats på betong längs vattenlinjen i
verkliga dammkonstruktioner vilket ökar sannolikheten för
att de har uppstått på samma sätt.
– Urlakning av kalciumjoner har ägt rum samtidigt som
endast ringa nedbrytning av C-S-H gelen har kunnat påvisas.
Resultaten gäller både för urlakning med pH 7 och
accelererad urlakning med pH 4 vilket visar på att den
framtagna urlakningsmetoden kan sägas stämma överens
med angreppets tidiga stadium. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4057859
- author
- Pham, Long-Wei LU and Terzic, Adnan LU
- supervisor
-
- Martin Rosenqvist LU
- Katja Fridh LU
- organization
- course
- VBM820 20131
- year
- 2013
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Vattenfall AB, vattenkraftverk, kraftverksdammar, betong, avskalning, frostsprängning, Boråsmetoden, urlakning, salpetersyra, pH, kalciumhydroxid, nötning, experiment, synergieffekt.
- publication/series
- Rapport TVBM (5000-serie)
- report number
- 5093
- ISSN
- 0348-7911
- other publication id
- TVBM-5093
- language
- Swedish
- id
- 4057859
- date added to LUP
- 2013-09-23 19:42:16
- date last changed
- 2013-10-06 14:46:53
@misc{4057859, abstract = {{Metod: Examensarbetet inleddes med en litteraturstudie varefter en provningsmetod för respektive skademekanism togs fram. Utifrån provningsmetoderna har det i laboratoriemiljö utformats en experimentell studie där provkroppar av betong utsatts för veckovisa påfrestningar av olika kombinationer av skademekanismerna. Efter varje avslutad frostprovningsvecka har avskalningar samlats upp från provkropparnas yta och vägts. Genom att jämföra mängden avskalningar som respektive kombination av skademekanismerna har genererat kunde det fastställas om skademekanismerna samverkat till den grad att synergieffekter har uppstått. Slutsatser: – Vid frysning av betong enligt Boråsmetoden har skadegraden ökat då provkroppar även utsatts för urlakning och/eller nötning jämfört med provkroppar som bara har utsatts för frysning. – Synergieffekter mellan skademekanismerna frysning, urlakning och nötning har påvisats i form av en ökning av mängden avskalningar för prover som utsatts för de tre typerna av nedbrytning jämfört med summan av avskalningar från provkroppar som enbart utsatts för en typ av nedbrytning vilket betyder att de tre skademekanismerna har samverkat. – Provkroppar med vct 0,62, vilka representerade betong som användes till vattenkraftverk mellan åren 1930-1950, fick större avskalningar än provkroppar med vct 0,54 och luftporbildande medel, vilka representerade betong som användes till vattenkraftverk mellan åren 1950-1970. – Skador på provkropparnas yta påminner till utseendet om de skador som observerats på betong längs vattenlinjen i verkliga dammkonstruktioner vilket ökar sannolikheten för att de har uppstått på samma sätt. – Urlakning av kalciumjoner har ägt rum samtidigt som endast ringa nedbrytning av C-S-H gelen har kunnat påvisas. Resultaten gäller både för urlakning med pH 7 och accelererad urlakning med pH 4 vilket visar på att den framtagna urlakningsmetoden kan sägas stämma överens med angreppets tidiga stadium.}}, author = {{Pham, Long-Wei and Terzic, Adnan}}, issn = {{0348-7911}}, language = {{swe}}, note = {{Student Paper}}, series = {{Rapport TVBM (5000-serie)}}, title = {{Inverkan av urlakning och nötning på betongytans frostbeständighet – En experimentell studie om synergieffekter}}, year = {{2013}}, }