Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Spårbarhet i livsmedelskedjor - en kvalitativ studie utifrån ekonomiska aspekter

Ngo, Sabina LU (2013) MTT920 20131
Packaging Logistics
Abstract (Swedish)
Livsmedelslarmen under årens lopp har varit så pass omfattande att konsumenter
har tappat förtroendet för livsmedelssäkerhet, livsmedelsindustrin och myndigheter.
Vid livsmedelslarm drabbas företag även av ekonomiska följdskador och skador på
varumärke. För att undvika och minska risken för framtida matlarm behövs större
kontroll på spårbarhet hos livsmedelsföretag. I forskningsvärlden är det inte sällan
spårbarhet studeras med tyngdpunkt på teknik och metoder för spårning,
spårbarhetssystem och livsmedelssäkerhet. Forskning kring uppföljning av
spårbarhetskrav för att säkerställa samt öka kontrollen på spårbarhet bland
livsmedelsaktörer är minimal. Huruvida brister i spårbarhetsarbete och matlarm kan
leda till (negativa)... (More)
Livsmedelslarmen under årens lopp har varit så pass omfattande att konsumenter
har tappat förtroendet för livsmedelssäkerhet, livsmedelsindustrin och myndigheter.
Vid livsmedelslarm drabbas företag även av ekonomiska följdskador och skador på
varumärke. För att undvika och minska risken för framtida matlarm behövs större
kontroll på spårbarhet hos livsmedelsföretag. I forskningsvärlden är det inte sällan
spårbarhet studeras med tyngdpunkt på teknik och metoder för spårning,
spårbarhetssystem och livsmedelssäkerhet. Forskning kring uppföljning av
spårbarhetskrav för att säkerställa samt öka kontrollen på spårbarhet bland
livsmedelsaktörer är minimal. Huruvida brister i spårbarhetsarbete och matlarm kan
leda till (negativa) konsekvenser på aktörers ekonomi, varumärke och
konsumentförtroende eller ej är också ett relativt outforskat forskningsområde.

Detta examensarbete syftar till att studera spårbarheten i livsmedelskedjor utifrån
ett kvalitativt ekonomiskt perspektiv. En studie på kontrollen på spårbarhet i
livsmedelskedjor utifrån ekonomiska begrepp görs. En parallell studie om kvalitativa
ekonomiska effekter på livsmedelsaktörer orsakade av livsmedelslarm eller brister i
spårbarhetsarbete genomförs också. Teori kompletteras med en empiridel uppbyggd
av en fallstudie kring den så kallade "hästköttskandalen", och en intervjustudie
baserad på intervjuer med tre olika livsmedelsföretag. Examensarbetet avgränsas till
livsmedelsindustrin för främst kött och köttprodukter i Sverige. Arbetet studeras
utifrån den kvalitativa metodteorin. Data insamlas från både sekundära och primära
källor, såsom publikationer, media, litteraturer, rapporter och intervjuer.

Examensarbetet visar att livsmedelsindustrin idag saknar gemensamma och
standardiserade rutiner respektive val av kontrollmetoder vid uppföljning av
spårbarhetskrav för säkerställande av spårbarhet. Många företag nöjer sig även i de
allra flesta fall med kontroll på spårbarhet ett steg bakåt och ett steg framåt. För
färskt kött, som anses ha en hög "riskklass", förekommer en utökad kontroll bakåt
med ytterligare något/några steg. De kontrollmetoder som används i hög grad är
revisioner, besök, samt granskning av certifikat och märkning. Tillit och förtroende är
fundamentala begrepp i livsmedelsindustrin. Livsmedelslarm eller brister i
spårbarhetsarbete medför negativa ekonomiska konsekvenser på drabbade företag i
form av skador på ekonomi, varumärke samt konsumentförtroende. Skadornas
storlek, livslängd och betydelse beror på händelsens omfattning, medias roll och
företagens hanterande. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Ngo, Sabina LU
supervisor
organization
course
MTT920 20131
year
type
H2 - Master's Degree (Two Years)
subject
keywords
ekonomiska följdskador, varumärke, spårbarhetsarbete, Spårbarhet, kontroll, livsmedelslarm, konsumentförtroende, uppföljning, kontrollmetoder
language
Swedish
id
4146133
date added to LUP
2013-11-08 13:28:49
date last changed
2013-11-08 13:28:49
@misc{4146133,
  abstract     = {{Livsmedelslarmen under årens lopp har varit så pass omfattande att konsumenter 
har tappat förtroendet för livsmedelssäkerhet, livsmedelsindustrin och myndigheter.
Vid livsmedelslarm drabbas företag även av ekonomiska följdskador och skador på 
varumärke. För att undvika och minska risken för framtida matlarm behövs större 
kontroll på spårbarhet hos livsmedelsföretag. I forskningsvärlden är det inte sällan 
spårbarhet studeras med tyngdpunkt på teknik och metoder för spårning, 
spårbarhetssystem och livsmedelssäkerhet. Forskning kring uppföljning av
spårbarhetskrav för att säkerställa samt öka kontrollen på spårbarhet bland 
livsmedelsaktörer är minimal. Huruvida brister i spårbarhetsarbete och matlarm kan 
leda till (negativa) konsekvenser på aktörers ekonomi, varumärke och 
konsumentförtroende eller ej är också ett relativt outforskat forskningsområde. 

Detta examensarbete syftar till att studera spårbarheten i livsmedelskedjor utifrån 
ett kvalitativt ekonomiskt perspektiv. En studie på kontrollen på spårbarhet i 
livsmedelskedjor utifrån ekonomiska begrepp görs. En parallell studie om kvalitativa 
ekonomiska effekter på livsmedelsaktörer orsakade av livsmedelslarm eller brister i 
spårbarhetsarbete genomförs också. Teori kompletteras med en empiridel uppbyggd 
av en fallstudie kring den så kallade "hästköttskandalen", och en intervjustudie 
baserad på intervjuer med tre olika livsmedelsföretag. Examensarbetet avgränsas till 
livsmedelsindustrin för främst kött och köttprodukter i Sverige. Arbetet studeras 
utifrån den kvalitativa metodteorin. Data insamlas från både sekundära och primära 
källor, såsom publikationer, media, litteraturer, rapporter och intervjuer.

Examensarbetet visar att livsmedelsindustrin idag saknar gemensamma och 
standardiserade rutiner respektive val av kontrollmetoder vid uppföljning av 
spårbarhetskrav för säkerställande av spårbarhet. Många företag nöjer sig även i de
allra flesta fall med kontroll på spårbarhet ett steg bakåt och ett steg framåt. För 
färskt kött, som anses ha en hög "riskklass", förekommer en utökad kontroll bakåt 
med ytterligare något/några steg. De kontrollmetoder som används i hög grad är 
revisioner, besök, samt granskning av certifikat och märkning. Tillit och förtroende är 
fundamentala begrepp i livsmedelsindustrin. Livsmedelslarm eller brister i 
spårbarhetsarbete medför negativa ekonomiska konsekvenser på drabbade företag i 
form av skador på ekonomi, varumärke samt konsumentförtroende. Skadornas 
storlek, livslängd och betydelse beror på händelsens omfattning, medias roll och 
företagens hanterande.}},
  author       = {{Ngo, Sabina}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Spårbarhet i livsmedelskedjor - en kvalitativ studie utifrån ekonomiska aspekter}},
  year         = {{2013}},
}