Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Häktning och falska erkännanden - samband däremellan och domstolens prövning av erkännandet

Magnusson, Carl LU (2013) LAGF03 20132
Department of Law
Faculty of Law
Abstract (Swedish)
Denna uppsats behandlar erkännandet i svensk straffrätt och hur domstolen prövar ett
erkännande. Uppsatsen innehåller även en undersökning av den svenska
häktningssituationen och förekomsten av falska erkännanden i svenska domstolar
samt samspelet dem emellan. Syftet med arbetet är att redogöra för hur domstolens
prövning av ett erkännande går till samt om och i så fall hur de svenska häktena och
häktesreglerna påverkar människans vilja att erkänna brott, även sådana man inte har
begått.

Hur domstolen ska pröva ett erkännande är inbegripet i principen om den fria
bevisprövningen. Följden blir att lagregler för prövningen saknas. Doktrinen
behandlar frågan men även praxis är relevant att studera. När domstolen prövar ett
... (More)
Denna uppsats behandlar erkännandet i svensk straffrätt och hur domstolen prövar ett
erkännande. Uppsatsen innehåller även en undersökning av den svenska
häktningssituationen och förekomsten av falska erkännanden i svenska domstolar
samt samspelet dem emellan. Syftet med arbetet är att redogöra för hur domstolens
prövning av ett erkännande går till samt om och i så fall hur de svenska häktena och
häktesreglerna påverkar människans vilja att erkänna brott, även sådana man inte har
begått.

Hur domstolen ska pröva ett erkännande är inbegripet i principen om den fria
bevisprövningen. Följden blir att lagregler för prövningen saknas. Doktrinen
behandlar frågan men även praxis är relevant att studera. När domstolen prövar ett
erkännande ska den göra det i två steg. Det första steget för domstolen är att slå fast
huruvida ett uttalande ska utgöra ett erkännande eller inte samt att personen som
erkänner förstår innebörden av sitt erkännande. I andra steget ska domstolen pröva
sannolikheten av erkännandet. Här använder domstolen en tillförlitlighetsbedömning
som från början är tänkt för prövning av vittnesutsagor. Domstolen ska även ställa
frågorna ”när” och ”hur” erkännandet avlagts.

Flera fall finns där domstolen vid prövningen upptäcker att ett erkännande inte är
riktigt. Det väcker frågan varför människor avlägger falska erkännanden. Personer
kan erkänna trots avsaknaden av yttre press. Andra erkännanden avläggs till följd av
en yttre press den misstänkte upplever och vill slippa. Personer kan även erkänna
sedan de så starkt börjat ifrågasätta sina egna minnen att de tror att de själva begått
brottet i fråga. De två senare exemplen är intressanta för studien av samspelet mellan
falska erkännanden och den miljö en häktad person befinner sig i. Dessa erkännanden
avläggs av personer med bl.a. förhöjd suggestibilitet. En häktessituation kan ha
psykiska påverkan på den häktade. Häktet utgör en s.k. sensorisk deprivation vilket
innebär att en person fråntas normal kontakt med omvärlden. En sådan begränsning
kan leda till diverse psykiska åkommor som t.ex. förhöjd suggestibilitet.

Domstolen prövar erkännandet för att säkerställa dess riktighet. Dock kan man se att
nivån på prövningen varierar och att ett erkännande kan presumeras vara riktigt.
Insikten om den stora påverkan en häktningssituation har för den häktades psyke och
den risk det innebär för falska erkännanden leder till en fundering. Beaktar domstolen
den misstänktes psykiska tillstånd vid prövningen av erkännandet? (Less)
Abstract
This thesis deals with confession in Swedish criminal law and the proceeding of it by
the court. The thesis also includes a survey of the Swedish detention, the existence of
false confessions in the Swedish courts and their interaction. The purpose of this work
is to describe how the Court precedes the confession and whether and if so, how the
Swedish detention rules are affecting people to confess to crimes, even ones they did
not commit.

How the court will proceed a confession is involved in the principle of free evaluation
of evidence. Because of this legal rules for the evaluation are missing. Doctrine
addresses the issue but also established practice is relevant to study. When
considering a confession the evaluation should... (More)
This thesis deals with confession in Swedish criminal law and the proceeding of it by
the court. The thesis also includes a survey of the Swedish detention, the existence of
false confessions in the Swedish courts and their interaction. The purpose of this work
is to describe how the Court precedes the confession and whether and if so, how the
Swedish detention rules are affecting people to confess to crimes, even ones they did
not commit.

How the court will proceed a confession is involved in the principle of free evaluation
of evidence. Because of this legal rules for the evaluation are missing. Doctrine
addresses the issue but also established practice is relevant to study. When
considering a confession the evaluation should be made in two steps. The first step for
the court is to determine whether or not a statement shall constitute a confession or
not and that the person whom confessed understands the meaning of his confession.
In the second step, the court must consider the probability of the confession. For this
the court is using a reliability assessment that is initially intended for the examination
of oral testimony. The court must also consider the questions "when" and "how"
recognition was absolved.

Not every confession is true which begs the question why people should pass a false
confession. People do confess despite the absence of external pressure. Other
confessions are passed as a result of a perceived external pressures that the suspect
would escape from if he or she confesses. People can even believe they committed a
crime and confess due to lacking of own memories. The later two examples are
relevant for the study of the interaction between false confessions and the custody.
Persons who absolve them suffer from elevated suggestibility. The custody amount to
a so-called sensory deprivation. Sensory deprivation is when a person is deprived of
normal contact with the outside world. Such a restriction can lead to various mental
disorders such as elevated suggestibility.

The proceeding of the confession by the court is made to secure its accuracy.
However, one can see that the level of inquiry examination varies and that
confessions sometimes can be presumed to be correct. The realization of the large
impact a custody situation has for the prisoner’s mental wellness and the increasing
risk for false confessions led to a thought. Why don’t the court consider the prisoner’s
psychological status more when preceding a confession? (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Magnusson, Carl LU
supervisor
organization
course
LAGF03 20132
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Straffrätt, criminal law, falska erkännanden, prövning av erkännanden, värdering av erkännanden
language
Swedish
id
4228773
date added to LUP
2014-01-30 14:29:43
date last changed
2014-01-30 14:29:43
@misc{4228773,
  abstract     = {This thesis deals with confession in Swedish criminal law and the proceeding of it by
the court. The thesis also includes a survey of the Swedish detention, the existence of
false confessions in the Swedish courts and their interaction. The purpose of this work
is to describe how the Court precedes the confession and whether and if so, how the
Swedish detention rules are affecting people to confess to crimes, even ones they did
not commit.

How the court will proceed a confession is involved in the principle of free evaluation
of evidence. Because of this legal rules for the evaluation are missing. Doctrine
addresses the issue but also established practice is relevant to study. When
considering a confession the evaluation should be made in two steps. The first step for
the court is to determine whether or not a statement shall constitute a confession or
not and that the person whom confessed understands the meaning of his confession.
In the second step, the court must consider the probability of the confession. For this
the court is using a reliability assessment that is initially intended for the examination
of oral testimony. The court must also consider the questions "when" and "how"
recognition was absolved.

Not every confession is true which begs the question why people should pass a false
confession. People do confess despite the absence of external pressure. Other
confessions are passed as a result of a perceived external pressures that the suspect
would escape from if he or she confesses. People can even believe they committed a
crime and confess due to lacking of own memories. The later two examples are
relevant for the study of the interaction between false confessions and the custody.
Persons who absolve them suffer from elevated suggestibility. The custody amount to
a so-called sensory deprivation. Sensory deprivation is when a person is deprived of
normal contact with the outside world. Such a restriction can lead to various mental
disorders such as elevated suggestibility.

The proceeding of the confession by the court is made to secure its accuracy.
However, one can see that the level of inquiry examination varies and that
confessions sometimes can be presumed to be correct. The realization of the large
impact a custody situation has for the prisoner’s mental wellness and the increasing
risk for false confessions led to a thought. Why don’t the court consider the prisoner’s
psychological status more when preceding a confession?},
  author       = {Magnusson, Carl},
  keyword      = {Straffrätt,criminal law,falska erkännanden,prövning av erkännanden,värdering av erkännanden},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Häktning och falska erkännanden - samband däremellan och domstolens prövning av erkännandet},
  year         = {2013},
}