Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Gärningsbeskrivningar vid åtal för medgärningsmannaskap - En analys utifrån rätten till en rättvis rättegång enligt Europakonventionen

Vilander, Lisa LU (2013) JURM02 20132
Department of Law
Abstract
This thesis concerns the procedural aspect of the legal construction of joint perpetratorship. Joint perpetratorship is a part of the legal doctrine of complicity and applies when two or more persons together commit a criminal offence. According to this legal construction they can both be charged and sentenced as perpetrators if they were in agreement about committing the offence. This thesis sets out to analyze the statements of the criminal acts in the indictments, laying the foundations for prosecutions regarding joint perpetratorship and evaluate whether these are in accordance with the right to a fair trial according to the European Convention on Human Rights art. 6.
This specific legal construction, joint perpetratorship, has... (More)
This thesis concerns the procedural aspect of the legal construction of joint perpetratorship. Joint perpetratorship is a part of the legal doctrine of complicity and applies when two or more persons together commit a criminal offence. According to this legal construction they can both be charged and sentenced as perpetrators if they were in agreement about committing the offence. This thesis sets out to analyze the statements of the criminal acts in the indictments, laying the foundations for prosecutions regarding joint perpetratorship and evaluate whether these are in accordance with the right to a fair trial according to the European Convention on Human Rights art. 6.
This specific legal construction, joint perpetratorship, has developed through case law and has come to have a relatively vague field of application. In my opinion there are no really clear rules regarding who can be judged a perpetrator according to this construction, and who cannot.
After a review of the Swedish procedural legislation I have also come to the conclusion that the requirements for the statement of the criminal act in the indictment as stated in the national Swedish legislation are not particularly stringent.
One aspect of the right to a fair trial according to the Convention is that the accused should be informed, promptly and in detail, of the accusation against him or her. The accused must also be given the adequate time and facilities to prepare his or her defence. This means that the indictment must provide the accused with enough information about the criminal act as charged, to ensure that he or she can prepare his or her defence.
I have reviewed the statements of the criminal acts as charged, in a number of Swedish cases regarding joint perpetratorship and have discovered that many of these are relatively imprecise and in many cases, do not distinguish between the accused’s different actions. This results in the accusations being vague and therefore does not give the accused the proper information for them to prepare their defences. I have therefore come to the conclusion that the indictments do not comply with the Convention. To better fulfil the requirements of the Convention, the statements of the criminal acts in the indictments concerning joint perpetratorship should be drafted in a more detailed manner, which better distinguishes between the accused’s different actions. To attain this, clear guidelines for prosecutors should be adopted, and the boundaries and requirements of both joint perpetratorship and the indictments, should be clarified. In my opinion such clarification is best achieved through further legislation regarding both areas of law. (Less)
Abstract (Swedish)
Den svenska rätten känner inget kollektivt straffansvar. Något som kan ses som ett avsteg från denna princip är den del av medverkansläran som kallas medgärningsmannaskap och då framförallt den variant som brukar kallas utvidgat medgärningsmannaskap. Medgärningsmannaskapet innebär att två eller flera personer döms som gärningsmän för att ha begått ett brott, tillsammans och i samförstånd eller gemensamt och i samråd. Medgärningsmannaskapet har vuxit fram genom praxis och har genom åren varit föremål för en relativt omfattande kritik. I denna framställning granskas medgärningsmannaskapet ur ett mer processuellt perspektiv. Syftet med uppsatsen är att granska de gärningsbeskrivningar som ligger till grund för åtal för medgärningsmannaskap... (More)
Den svenska rätten känner inget kollektivt straffansvar. Något som kan ses som ett avsteg från denna princip är den del av medverkansläran som kallas medgärningsmannaskap och då framförallt den variant som brukar kallas utvidgat medgärningsmannaskap. Medgärningsmannaskapet innebär att två eller flera personer döms som gärningsmän för att ha begått ett brott, tillsammans och i samförstånd eller gemensamt och i samråd. Medgärningsmannaskapet har vuxit fram genom praxis och har genom åren varit föremål för en relativt omfattande kritik. I denna framställning granskas medgärningsmannaskapet ur ett mer processuellt perspektiv. Syftet med uppsatsen är att granska de gärningsbeskrivningar som ligger till grund för åtal för medgärningsmannaskap och se hur dessa förhåller sig till rätten till en rättvis rättegång så som rättigheten kommer till uttryck i Europakonventionens art. 6 och tillhörande praxis.
I uppsatsens andra kapitel redogörs för medgärningsmannaskapet. Detta har som nämnts i stort utvecklats genom praxis och har kommit att få en ganska vidsträckt innebörd med relativt otydliga gränser. I nästföljande kapitel följer en genomgång av de svenska bestämmelser som reglerar vilka krav som ställs på en gärningsbeskrivning. Dessa är mycket kortfattade och uppställer inga särskilt höga krav. I praxis har man dessutom varit relativt generös med tolkningen av dessa. I det fjärde kapitlet behandlas rätten till en rättvis rättegång enligt Europakonventionens art. 6. I denna rättighet finns ett krav på att ett en tilltalad på ett detaljerat sätt ska underrättas om en anklagelse riktad mot denne, samt att få möjlighet att förbereda sitt försvar. I praxis har höga krav ställts på denna underrättelse för att konventionens krav ska anses uppfyllda.
För att uppfylla arbetets huvudsakliga syfte har jag därefter gjort en granskning av gärningsbeskrivningar i ett antal rättsfall som på ett eller annat sätt rör medgärningsmannaskap. Vid denna granskning har jag kommit fram till att gärningsbeskrivningar vid åtal för medgärningsmannaskap i många fall utformas på vad som kan kallas gruppnivå. Med detta menar jag att de inte individualiserar eller särskiljer de tilltalades olika handlingar trots att dessa i många fall skiljer sig avsevärt åt. På grund av detta blir gärningsbeskrivningarna otydliga och detaljfattiga. Jag anser att detta påverkar de tilltalades möjligheter att förbereda sitt försvar i negativ riktning och att dessa gärningsbeskrivningar inte kan anses uppfylla de höga krav på underrättelse om en anklagelse som ställs av Europakonventionens art. 6.
Jag menar att gärningsbeskrivningar vid åtal för medgärningsmannaskap istället bör formuleras på ett tydligare sätt som särskiljer de tilltalades olika insatser, för att undvika ett kollektivt straffansvar och uppfylla Europakonventionens krav på en rättvis rättegång. Jag tror att för att åstadkomma en sådan förändring, bör tydliga riktlinjer för åklagare införas samt både medgärningsmannaskapets gränser och kraven på gärningsbeskrivningar stramas upp och tydliggöras, förslagsvis genom lagstiftning. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Vilander, Lisa LU
supervisor
organization
alternative title
Statements of the criminal acts in prosecutions regarding joint perpetratorship – An analysis in relation to the right to a fair trial according to the European Convention on Human Rights
course
JURM02 20132
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Straffrätt, Processrätt
language
Swedish
id
4229569
date added to LUP
2014-01-27 08:42:47
date last changed
2014-01-27 08:42:47
@misc{4229569,
  abstract     = {This thesis concerns the procedural aspect of the legal construction of joint perpetratorship. Joint perpetratorship is a part of the legal doctrine of complicity and applies when two or more persons together commit a criminal offence. According to this legal construction they can both be charged and sentenced as perpetrators if they were in agreement about committing the offence. This thesis sets out to analyze the statements of the criminal acts in the indictments, laying the foundations for prosecutions regarding joint perpetratorship and evaluate whether these are in accordance with the right to a fair trial according to the European Convention on Human Rights art. 6.
This specific legal construction, joint perpetratorship, has developed through case law and has come to have a relatively vague field of application. In my opinion there are no really clear rules regarding who can be judged a perpetrator according to this construction, and who cannot.
After a review of the Swedish procedural legislation I have also come to the conclusion that the requirements for the statement of the criminal act in the indictment as stated in the national Swedish legislation are not particularly stringent. 
One aspect of the right to a fair trial according to the Convention is that the accused should be informed, promptly and in detail, of the accusation against him or her. The accused must also be given the adequate time and facilities to prepare his or her defence. This means that the indictment must provide the accused with enough information about the criminal act as charged, to ensure that he or she can prepare his or her defence.
I have reviewed the statements of the criminal acts as charged, in a number of Swedish cases regarding joint perpetratorship and have discovered that many of these are relatively imprecise and in many cases, do not distinguish between the accused’s different actions. This results in the accusations being vague and therefore does not give the accused the proper information for them to prepare their defences. I have therefore come to the conclusion that the indictments do not comply with the Convention. To better fulfil the requirements of the Convention, the statements of the criminal acts in the indictments concerning joint perpetratorship should be drafted in a more detailed manner, which better distinguishes between the accused’s different actions. To attain this, clear guidelines for prosecutors should be adopted, and the boundaries and requirements of both joint perpetratorship and the indictments, should be clarified. In my opinion such clarification is best achieved through further legislation regarding both areas of law.},
  author       = {Vilander, Lisa},
  keyword      = {Straffrätt,Processrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Gärningsbeskrivningar vid åtal för medgärningsmannaskap - En analys utifrån rätten till en rättvis rättegång enligt Europakonventionen},
  year         = {2013},
}