Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Vem kan man lita på? Rättens granskning av sakkunnigbevisning

Johansson, Kajsa LU (2013) JURM02 20132
Department of Law
Abstract (Swedish)
Det kan antas vara svårt för en domare att granska sakkunnigbevisning utan att själv besitta samma kunskap som den sakkunnige. Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur rätten går tillväga för att granska sakkunnigbevisning och att undersöka hur denna granskning eventuellt skulle kunna förbättras. Särskilt fokus riktas mot situationer då fler sakkunniga presenterar motstridiga uppgifter i samma fråga.

Genom att studera doktrin och rättspraxis kunde jag konstatera att rätten vid granskningen av sakkunnigbevisning beaktar vissa faktorer vars existens antas påverka ett sakkunnigutlåtandes bevisvärde. Den sakkunniges kompetens och underlag för bedömningen är vanligt förekommande faktorer, liksom de skäl den sakkunnige åberopar som stöd... (More)
Det kan antas vara svårt för en domare att granska sakkunnigbevisning utan att själv besitta samma kunskap som den sakkunnige. Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur rätten går tillväga för att granska sakkunnigbevisning och att undersöka hur denna granskning eventuellt skulle kunna förbättras. Särskilt fokus riktas mot situationer då fler sakkunniga presenterar motstridiga uppgifter i samma fråga.

Genom att studera doktrin och rättspraxis kunde jag konstatera att rätten vid granskningen av sakkunnigbevisning beaktar vissa faktorer vars existens antas påverka ett sakkunnigutlåtandes bevisvärde. Den sakkunniges kompetens och underlag för bedömningen är vanligt förekommande faktorer, liksom de skäl den sakkunnige åberopar som stöd för sin slutsats. Att beakta sådana faktorer är ett lämpligt tillvägagångssätt för att granska sakkunnigbevisning, under förutsättning att domaren förvissar sig om att den aktuella faktorns existens kan antas medföra en faktisk påverkan på sakkunnigutlåtandets bevisvärde.

Hur rätten går tillväga för att granska sakkunnigbevisningen varierar mellan olika domstolar och mål. En metod är att värdera sakkunnigbevisningen för sig och jämföra sakkunnigutlåtandena med varandra, en annan att tillämpa en bevisbörderegel och ett beviskrav. Vidare kan rätten antingen utgå ifrån ett sakkunnigutlåtande i sin helhet eller använda uppgifterna i ett sakkunnigutlåtande för att bilda sig en egen uppfattning. Min analys visar att det finns problem med samtliga tillvägagångssätt.

I syfte att bredda underlaget till den normativa analysen och skapa inspiration till förbättringsåtgärder undersökte och analyserade jag även andra potentiella tillvägagångssätt för granskning av sakkunnigbevisning. Undersökningen visar att det finns ett brett spektrum av metoder som tillämpas i andra rättssystem eller har utformats i doktrinen. Bland annat kan rätten utföra en förhandsgranskning av sakkunnigbevisningen, utse en för parterna gemensam sakkunnig eller ställa kritiska frågor till de sakkunniga.

Utifrån detta material har jag slutligen analyserat hur granskningen av sakkunnigbevisning skulle kunna förbättras. Mitt förslag är att alla sakkunniga i ett mål ska förhöras samtidigt och att förhöret inledningsvis ska ledas av rätten. I värderingen ska varje sakkunnigutlåtande granskas för sig. Granskningen syftar till att upptäcka särskilda brister vars existens kan antas medföra en faktisk påverkan på utlåtandets bevisvärde. Slutligen bör rätten göra en helhetsbedömning av sakkunnigbevisning tillsammans med övrig bevisning och därvid beakta och bedöma de sakkunnigas observationer, argument och slutsatser. Skulle det inte vara möjligt att dra någon slutsats om huruvida bevistemat föreligger kan en bevisbörderegel tillämpas för att avgöra frågan, dock först efter att en noggrann värdering har företagits. (Less)
Abstract
It can be assumed that it is a difficult task for a judge to evaluate expert evidence, while not possessing the required specialist knowledge. The purpose with this thesis is to examine how the court evaluates expert evidence and how that evaluation could be improved, particularly in situations where several experts present contradictory positions on the same issue.

By researching legal literature and case-law I observed that the court when evaluating expert evidence considers different circumstances which are assumed to have an impact on the merit of an expert testimony. The expert’s credentials and the material underlying the expert’s assessment are circumstances that the court uses frequently. Another common consideration is the... (More)
It can be assumed that it is a difficult task for a judge to evaluate expert evidence, while not possessing the required specialist knowledge. The purpose with this thesis is to examine how the court evaluates expert evidence and how that evaluation could be improved, particularly in situations where several experts present contradictory positions on the same issue.

By researching legal literature and case-law I observed that the court when evaluating expert evidence considers different circumstances which are assumed to have an impact on the merit of an expert testimony. The expert’s credentials and the material underlying the expert’s assessment are circumstances that the court uses frequently. Another common consideration is the reasons that the expert submits as evidence for the conclusion. To consider such circumstances is an appropriate way of evaluating expert evidence, if the court ascertain that the current circumstance has an actual impact on the merits of the expert testimony.

The method used to evaluate expert evidence seems to diverge among different courts and cases. One method is to evaluate the expert evidence separately and thereby compare the expert testimonials, another way is to apply the burden and standard of proof. Furthermore, the court can either defer to the expert testimony as a whole, or use the information in the testimony to create its own opinion. My analysis shows that there are problems inherent in all these methods.

With the purpose of expanding the material used in the normative analysis and to get inspiration for the measures of improvement, I examined and analyzed other potential ways of evaluating expert evidence. The examination shows that there is a wide spectra of methods, practiced in other legal systems or developed in literature. For example, the court can practice an admissibility test, assign a single joint expert or ask critical questions.

From this material I have ultimately analyzed in which way the evaluation of expert evidence could be improved. My proposal is that all the experts in a case shall be heard at the same time and that the hearing initially shall be held by the court. It is important that each expert testimony is evaluated separately. The purpose with the evaluation is to detect insufficiencies which can be assumed to have an actual impact on the merits of the expert testimony. Ultimately, the court should evaluate the evidence presented in the case in full, including expert testimonials as well as other evidence. The judge should thereby consider and evaluate the experts’ arguments and conclusions. If it is not possible to determine the issue in question, the burden of proof can be applied. However, it is important that the burden of proof is only applied following an appropriate evaluation. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Johansson, Kajsa LU
supervisor
organization
alternative title
Who Can You Trust? Evaluating Expert Evidence
course
JURM02 20132
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
allmän rättslära, processrätt, bevisvärdering, sakkunnigbevisning, bevis
language
Swedish
id
4246742
date added to LUP
2014-01-21 06:39:50
date last changed
2014-01-21 06:39:50
@misc{4246742,
  abstract     = {It can be assumed that it is a difficult task for a judge to evaluate expert evidence, while not possessing the required specialist knowledge. The purpose with this thesis is to examine how the court evaluates expert evidence and how that evaluation could be improved, particularly in situations where several experts present contradictory positions on the same issue.

By researching legal literature and case-law I observed that the court when evaluating expert evidence considers different circumstances which are assumed to have an impact on the merit of an expert testimony. The expert’s credentials and the material underlying the expert’s assessment are circumstances that the court uses frequently. Another common consideration is the reasons that the expert submits as evidence for the conclusion. To consider such circumstances is an appropriate way of evaluating expert evidence, if the court ascertain that the current circumstance has an actual impact on the merits of the expert testimony.

The method used to evaluate expert evidence seems to diverge among different courts and cases. One method is to evaluate the expert evidence separately and thereby compare the expert testimonials, another way is to apply the burden and standard of proof. Furthermore, the court can either defer to the expert testimony as a whole, or use the information in the testimony to create its own opinion. My analysis shows that there are problems inherent in all these methods.

With the purpose of expanding the material used in the normative analysis and to get inspiration for the measures of improvement, I examined and analyzed other potential ways of evaluating expert evidence. The examination shows that there is a wide spectra of methods, practiced in other legal systems or developed in literature. For example, the court can practice an admissibility test, assign a single joint expert or ask critical questions.

From this material I have ultimately analyzed in which way the evaluation of expert evidence could be improved. My proposal is that all the experts in a case shall be heard at the same time and that the hearing initially shall be held by the court. It is important that each expert testimony is evaluated separately. The purpose with the evaluation is to detect insufficiencies which can be assumed to have an actual impact on the merits of the expert testimony. Ultimately, the court should evaluate the evidence presented in the case in full, including expert testimonials as well as other evidence. The judge should thereby consider and evaluate the experts’ arguments and conclusions. If it is not possible to determine the issue in question, the burden of proof can be applied. However, it is important that the burden of proof is only applied following an appropriate evaluation.},
  author       = {Johansson, Kajsa},
  keyword      = {allmän rättslära,processrätt,bevisvärdering,sakkunnigbevisning,bevis},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Vem kan man lita på? Rättens granskning av sakkunnigbevisning},
  year         = {2013},
}