Advanced

Miljöskador i den internationella humanitära rätten - Skadebegreppet och statsansvarets implementering i fråga om miljöskador orsakade av krig

Gojkovic, Sanja LU (2014) LAGF03 20141
Faculty of Law
Department of Law
Abstract (Swedish)
Denna uppsats handlar om miljöskador som uppkommer till följd av krig. Det finns miljöskador som inte går att avgränsa i tid eftersom de har långvariga effekter. I folkrätten är miljöskador svåra att definiera. Frågeställningen är centrerad runt skadebegreppet i förhållande till statsansvaret, främst med fokus på om apparaten i dagsläget för att genomdriva ansvar är för trubbig för ändamålet. Vidare utreds frågeställningar kring hur statsansvar bäst kan implementeras och om det finns normer och forum som är bättre lämpande för ett avgörande för att skapa effektivitet mot hur det ser ut idag. I koncentration på frågeställningen har det i denna uppsats lyfts fram ett exempel från en internationell konflikt, Gulfkriget 1991. Kriget lämnade... (More)
Denna uppsats handlar om miljöskador som uppkommer till följd av krig. Det finns miljöskador som inte går att avgränsa i tid eftersom de har långvariga effekter. I folkrätten är miljöskador svåra att definiera. Frågeställningen är centrerad runt skadebegreppet i förhållande till statsansvaret, främst med fokus på om apparaten i dagsläget för att genomdriva ansvar är för trubbig för ändamålet. Vidare utreds frågeställningar kring hur statsansvar bäst kan implementeras och om det finns normer och forum som är bättre lämpande för ett avgörande för att skapa effektivitet mot hur det ser ut idag. I koncentration på frågeställningen har det i denna uppsats lyfts fram ett exempel från en internationell konflikt, Gulfkriget 1991. Kriget lämnade stor påverkan på Kuwaits känsliga ökenklimat. Än idag är inte miljön fullt återhämtad. Svårigheterna med att bedöma skadorna på miljön ligger kvar än idag, eftersom det ännu inte är fullt utrett i vilken omfattning kriget har bidragit till levnadsmiljön.

Ett steg på vägen för att komma vidare med detta problem vore en tydlig definition av vad som kan omfattas av en miljöskada och att krigets lagar och metoder får anpassa sig efter detta. Ett förslag som diskuteras är en mer extensiv försiktighetsprincip. Uppsatsens resultat talar för att en tydligare definition av miljöskador utifrån Tilläggsprotokoll art 35 och 55 krävs för rättstillämpningens skull. Bristen på en definition leder till osäkerhet, vilket denna uppsats ämnar att belysa.

Metoden som har präglat denna uppsats har varit empirisk rättskällemetod. Genom studier av traktat och litteratur i rättkällorna har jag kommit fram till de ovan utpekade slutsatserna. Teoribildningen är ett de lege ferenda perspektiv, läsaren bör förstå uppsatsens analysdel som en diskussion hur rättsområdet kan göras mer rättsäkert.

Metod och teori har valts efter frågeställningarna, och det har passat bra med forskningsläget som utgångspunkt. Forskningsläget är i en utvecklande fas just nu och även av denna anledning lämpar sig det normkritiska perspektivet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Gojkovic, Sanja LU
supervisor
organization
course
LAGF03 20141
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
international humanitarian law, international environmental law, Public international law, folkrätt, miljöskador
language
Swedish
id
4449156
date added to LUP
2014-06-17 14:04:54
date last changed
2014-06-17 14:04:54
@misc{4449156,
  abstract     = {Denna uppsats handlar om miljöskador som uppkommer till följd av krig. Det finns miljöskador som inte går att avgränsa i tid eftersom de har långvariga effekter. I folkrätten är miljöskador svåra att definiera. Frågeställningen är centrerad runt skadebegreppet i förhållande till statsansvaret, främst med fokus på om apparaten i dagsläget för att genomdriva ansvar är för trubbig för ändamålet. Vidare utreds frågeställningar kring hur statsansvar bäst kan implementeras och om det finns normer och forum som är bättre lämpande för ett avgörande för att skapa effektivitet mot hur det ser ut idag. I koncentration på frågeställningen har det i denna uppsats lyfts fram ett exempel från en internationell konflikt, Gulfkriget 1991. Kriget lämnade stor påverkan på Kuwaits känsliga ökenklimat. Än idag är inte miljön fullt återhämtad. Svårigheterna med att bedöma skadorna på miljön ligger kvar än idag, eftersom det ännu inte är fullt utrett i vilken omfattning kriget har bidragit till levnadsmiljön.

Ett steg på vägen för att komma vidare med detta problem vore en tydlig definition av vad som kan omfattas av en miljöskada och att krigets lagar och metoder får anpassa sig efter detta. Ett förslag som diskuteras är en mer extensiv försiktighetsprincip. Uppsatsens resultat talar för att en tydligare definition av miljöskador utifrån Tilläggsprotokoll art 35 och 55 krävs för rättstillämpningens skull. Bristen på en definition leder till osäkerhet, vilket denna uppsats ämnar att belysa.

Metoden som har präglat denna uppsats har varit empirisk rättskällemetod. Genom studier av traktat och litteratur i rättkällorna har jag kommit fram till de ovan utpekade slutsatserna. Teoribildningen är ett de lege ferenda perspektiv, läsaren bör förstå uppsatsens analysdel som en diskussion hur rättsområdet kan göras mer rättsäkert.

Metod och teori har valts efter frågeställningarna, och det har passat bra med forskningsläget som utgångspunkt. Forskningsläget är i en utvecklande fas just nu och även av denna anledning lämpar sig det normkritiska perspektivet.},
  author       = {Gojkovic, Sanja},
  keyword      = {international humanitarian law,international environmental law,Public international law,folkrätt,miljöskador},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Miljöskador i den internationella humanitära rätten - Skadebegreppet och statsansvarets implementering i fråga om miljöskador orsakade av krig},
  year         = {2014},
}