Advanced

Människohandel för sexuella ändamål, en outnyttjad brottsrubricering? En analys av den svenska lagstiftningens effektivitet.

Hörtnagl, Mira LU (2014) LAGF03 20141
Department of Law
Faculty of Law
Abstract (Swedish)
Människohandeln är ett mångbottnat problem som får allt högre prioritet på
den internationella agendan. Marknadsekonomiska principer om utbud och
efterfrågan och social utsatthet som grund till offrens tillgänglighet och en
ständigt växande globalisering ger upphov till nya vägar för brottslighetens
expansion. Oavsett vilka orsakerna är, så är konsekvenserna förödande.
Människors förmåga att utnyttja andra människors utsatthet till sin fördel
skapar en cynisk och lukrativ marknad. En marknad där några individer
givit sig rätten att sätta ett pris på en annan människas liv och frihet. En
marknad som bygger på kränkningar av grundläggande mänskliga
rättigheter och ger upphov till livslånga lidanden.
Syftet med denna uppsats har... (More)
Människohandeln är ett mångbottnat problem som får allt högre prioritet på
den internationella agendan. Marknadsekonomiska principer om utbud och
efterfrågan och social utsatthet som grund till offrens tillgänglighet och en
ständigt växande globalisering ger upphov till nya vägar för brottslighetens
expansion. Oavsett vilka orsakerna är, så är konsekvenserna förödande.
Människors förmåga att utnyttja andra människors utsatthet till sin fördel
skapar en cynisk och lukrativ marknad. En marknad där några individer
givit sig rätten att sätta ett pris på en annan människas liv och frihet. En
marknad som bygger på kränkningar av grundläggande mänskliga
rättigheter och ger upphov till livslånga lidanden.
Syftet med denna uppsats har varit att utreda hur människohandelns
mekanismer hanteras av lagstiftaren och vilka utmaningar rättsväsendet står
inför vid lagföring. I Sverige har man länge behandlat prostitution och
människohandel som symptom på samma problem och låtit det straffansvar
som omfattar koppleri agera som substitut för en särskild bestämmelse om
människohandel. Detta var en lagföring som tidigt kunde konstateras
innehålla brister med tanke på att flera led av människohandelns
kedjebrottslighet inte kriminaliserats. Efter internationella påtryckningar och
ständigt återkommande rapporter om koppleriverksamhet med
människohandelsliknande inslag har den svenska lagstiftaren tvingats
acceptera och förhålla sig till att ”vår tids slaveri” funnit vägar in i det
svenska moderna samhället. Under år 2002 infördes brottet människohandel
under en särskild bestämmelse och man tog därmed upp kampen mot
människohandel. Kriminaliseringen har därefter varit föremål för reformer
vid två tillfällen, men trots dessa försök att effektivisera lagstiftningen står
fortfarande åklagare och domstolar inför utmaningar vid den praktiska
tillämpningen och åtalen resulterar i få fällande domar. De tilltalade fälls
ofta istället för alternativa gärningspåståenden, främst koppleri.
4
Sammanfattningsvis kan det konstateras att Sverige står inför många
rättsliga utmaningar både vid hanteringen av människohandel som fenomen
och tillämpningen av brottsbestämmelsen i praktiken. Att lyckas utforma en
kriminalisering som täcker många olika skeenden och samtidigt uppfyller de
legalitetskrav straffrätten uppställer är svårt. Lagstiftningens krav på
förekomsten av ett otillbörligt medel vid företagandet av handelsåtgärder är
det som ställer till mest problem vid tillämpningen. För att styrka att ett
otillbörligt medel använts krävs att ett maktförhållande är etablerat mellan
gärningsman och offer. De omständigheter som tillmäts störst relevans vid
bedömningen av om ett maktförhållande föreligger är hur offret agerat efter
att gärningsmännen gripits. Gärningsmannens maktförhållande gentemot
offret är inte bara ett rekvisit för att straffansvar ska aktualiseras, utan också
en mekanism som ligger till grund för att bevissvårigheter uppstår.
Kontrollen och rädslan gör att målsäganden i många fall inte vågar eller vill
samarbeta med rättsväsendet, vilket leder till att domstolarna inte bedömer
brottsoffren som trovärdiga. (Less)
Abstract
Human trafficking is a multifaceted problem at the heart of the priorities of
the international agenda. Principles of market economy with supply and
demand and social vulnerability as a condition for the accessibility of
victims, together with a constantly growing globalization contributes to this
reprehensible phenomenon in today’s society. Regardless of which the
reasons are, the consequences are disastrous. People’s ability to use other
human beings vulnerability to their advantage creates a cynical and
profitable market. A market where a few individuals have given themself
the right to put a price on another person’s life and freedom. A market based
on violations of essential human rights, causing lifelong suffering.
The... (More)
Human trafficking is a multifaceted problem at the heart of the priorities of
the international agenda. Principles of market economy with supply and
demand and social vulnerability as a condition for the accessibility of
victims, together with a constantly growing globalization contributes to this
reprehensible phenomenon in today’s society. Regardless of which the
reasons are, the consequences are disastrous. People’s ability to use other
human beings vulnerability to their advantage creates a cynical and
profitable market. A market where a few individuals have given themself
the right to put a price on another person’s life and freedom. A market based
on violations of essential human rights, causing lifelong suffering.
The following essay will examine how the legislator handles the
mechanisms of human trafficking and what challenges appear when it
comes to prosecution. Before the introduction of criminal responsibility for
acts of human trafficking in Sweden in 2002, prostitution and human
trafficking were regarded as symptoms of the same problem and the
prosecution was dependent on the crime classifications already existing in
the Swedish penal code. After international influence and a growing
awareness of the fact that human trafficking had become a part of Swedish
society, the legislators were forced to approach this modern type of slavery.
In recent years the legislature has attempted to make the regulation more
effective through two reforms, but both prosecutors and courts seem to
struggle with the interpretation of the law and the complexity of the
trafficking system. Criminal responsibility for acts of human trafficking
often lead to conviction of alternative charges, for example acts of
procuring.
In conclusion it can be ascertained that Sweden still has a long way to go
before the national legislation can be considered effective and applicable.
There are still a lot of obstacles to overcome before the management of
2
human trafficking on Swedish territory can be considered successful, and
the practical difficulties posed by applying the legislation ought to be
highlighted. It is hard to create a legislation that covers numerous course of
events and at the same time fulfills the demands of legality that the criminal
law requires. The most problematic part of the criminalization is to prove
the existence of undue mean, when carrying out a trade act. Means are
considered as undue, if there is an evident state of power between the
perpetrator and the victim. The existence of this particular state of power is
essential to fulfill the requirements of the legislation. The factors taken in
account to the assessment of the state of power seem to be dependent on the
victim’s actions and reactions after the arrest of the perpetrator. The state of
power is not only a requirement for criminal responsibility, but also one of
the fundamental mechanisms that aggravate the collection of evidence. The
fear of retaliation inhibits the victim from cooperating with the legal system,
and that leads to the court considering the victim as untrustworthy and
unreliable. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Hörtnagl, Mira LU
supervisor
organization
course
LAGF03 20141
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
straffrätt, människohandel, koppleri, criminal law, human trafficking
language
Swedish
id
4449366
date added to LUP
2014-06-18 08:45:11
date last changed
2014-06-18 08:45:11
@misc{4449366,
  abstract     = {Human trafficking is a multifaceted problem at the heart of the priorities of
the international agenda. Principles of market economy with supply and
demand and social vulnerability as a condition for the accessibility of
victims, together with a constantly growing globalization contributes to this
reprehensible phenomenon in today’s society. Regardless of which the
reasons are, the consequences are disastrous. People’s ability to use other
human beings vulnerability to their advantage creates a cynical and
profitable market. A market where a few individuals have given themself
the right to put a price on another person’s life and freedom. A market based
on violations of essential human rights, causing lifelong suffering.
The following essay will examine how the legislator handles the
mechanisms of human trafficking and what challenges appear when it
comes to prosecution. Before the introduction of criminal responsibility for
acts of human trafficking in Sweden in 2002, prostitution and human
trafficking were regarded as symptoms of the same problem and the
prosecution was dependent on the crime classifications already existing in
the Swedish penal code. After international influence and a growing
awareness of the fact that human trafficking had become a part of Swedish
society, the legislators were forced to approach this modern type of slavery.
In recent years the legislature has attempted to make the regulation more
effective through two reforms, but both prosecutors and courts seem to
struggle with the interpretation of the law and the complexity of the
trafficking system. Criminal responsibility for acts of human trafficking
often lead to conviction of alternative charges, for example acts of
procuring.
In conclusion it can be ascertained that Sweden still has a long way to go
before the national legislation can be considered effective and applicable.
There are still a lot of obstacles to overcome before the management of
2
human trafficking on Swedish territory can be considered successful, and
the practical difficulties posed by applying the legislation ought to be
highlighted. It is hard to create a legislation that covers numerous course of
events and at the same time fulfills the demands of legality that the criminal
law requires. The most problematic part of the criminalization is to prove
the existence of undue mean, when carrying out a trade act. Means are
considered as undue, if there is an evident state of power between the
perpetrator and the victim. The existence of this particular state of power is
essential to fulfill the requirements of the legislation. The factors taken in
account to the assessment of the state of power seem to be dependent on the
victim’s actions and reactions after the arrest of the perpetrator. The state of
power is not only a requirement for criminal responsibility, but also one of
the fundamental mechanisms that aggravate the collection of evidence. The
fear of retaliation inhibits the victim from cooperating with the legal system,
and that leads to the court considering the victim as untrustworthy and
unreliable.},
  author       = {Hörtnagl, Mira},
  keyword      = {straffrätt,människohandel,koppleri,criminal law,human trafficking},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Människohandel för sexuella ändamål, en outnyttjad brottsrubricering? En analys av den svenska lagstiftningens effektivitet.},
  year         = {2014},
}