När dammen brister

Abstract (Swedish)

Under lång tid fanns inte någon specialreglering i svensk rätt gällande skadeståndsansvaret vid dammhaverier. I juli 1997 infördes en lag som förändrade detta och pekade ut ansvarssubjekt med ett rent strikt ansvar.

Den underhållsskyldige för en dammanläggning innehar ett strikt ansvar för de skador som uppstår nedströms till följd av ett dammhaveri enligt 11 kap. 18 § miljöbalken. Underhållsskyldig är nästan alltid ägaren till dammanläggningen och ett dammhaveri utgörs av en okontrollerad utströmning av vatten. En överströmning, alltså då vatten rinner över dammkrönet, är inte ett dammhaveri i lagens mening och innebär inte ett strikt ansvar för dammägaren.

Undantagen för ansvar är få och omfattar situationer där omvärlden är osäker, exempelvis vid krig. Det är värt att nämna att det inte finns något undantag för naturkatastrofer eller liknande.

I skrivande stund finns det inte reglerat i lag hur den underhållsskyldige ska genomföra det praktiska underhållet av dammanläggningen. Inte heller hur denna ska konstrueras, utformas eller vilka anordningar den ska utrustas med. För detta har branschen genom Svensk Energi utvecklat RIDAS-Kraftföretagens riktlinjer för dammsäkerhet, vilket är ett arbetsverktyg för att stödja dammsäkerhetsarbetet hos dammägare.

Den 1 juli 2014 träder ny lagstiftning ikraft som syftar till att öka dammsäkerheten i landet. Främst ändras dammbegreppet till att omfatta fler dammtyper, men lagstiftningen öppnar även för detaljregleringar gällande dammsäkerhet och ökade befogenheter till tillsynsmyndigheterna. Bland dessa regleringar finns ett klassificeringssystem där dammar ska klassificeras efter farlighet, något som funnits i RIDAS tidigare.

Företagen i branschen uppfattar detta som ett potentiellt problem, där de kan åläggas både skadeståndsansvar vid ett haveri och inte ha möjlighet att arbeta med säkerheten så som de finner lämpligt. Dock förefaller inte det strikta ansvaret i sig självt påverka strategiska eller affärsmässiga beslut i någon nämnvärd utsträckning hos dammägare.

För att alls klara av de kostnader som kan uppstå efter ett dammhaveri till följd av det strikta ansvaret har de flesta dammägare valt att teckna ansvarsförsäkringar. Försäkringsbeloppen spänner mellan några miljoner kronor och nästan 9 miljarder kronor. Försäkringsmöjligheterna bland olika försäkringsbolag är dock små. Förutom en branschförsäkring erbjuder endast två av de större försäkringsbolagen ansvarsförsäkringar för dammhaverier.

Abstract

For a long time, there was no regulation of the indemnity liability for dam failures in Sweden. In July 1997 a new law brought a change to this and clarified which liable entity was strictly liable for damages.

The entity responsible for maintaining the dam bears a strict liability for all damages arising downstream as a consequence of a dam failure according to chapter 11 paragraph 18 in the Swedish environmental code. That entity almost always is the owner of the dam and a dam failure is defined as an uncontrolled effusion of water. An overflow, when water flows over the top of the dam, is not a dam failure in the legal sense and does not contribute strict liability to the owner.

The exceptions for such liability are few and include situations when the world is unrestful, such as in wartime. Worth mentioning is that there is no exception for natural disasters or similar events.

At the present time, there are no regulations for how maintenance is to be made at the dam. Nor are there regulations for construction methods, design or which devices are to be fitted to it. A tool for supporting the companies’ efforts on dam safety was therefore made by Swedenergy. The tool is called RIDAS.

On July 1st 2014, new legislation is coming into effect, aiming to increase the level in dam safety in Sweden. Foremost, the definition of ‘dam’ is altered to cover more types of dams, but the legislation is also making it possible for authorities to put regulations on dam safety and widens their remits of competences. Among other things, a system for classification of dams is to be enacted, similar to the system found in RIDAS.

Businesses owning dam properties consider this aforementioned detailed regulation to be a potential problem, and fear that they may bear both the liability for damages along with regulations preventing them from working with safety issues in a manner they see fitting. The strict liability in itself, however, does not seem to affect their strategic or business decisions in a large manner.

To manage the potential costs after a dam failure, following the strict liability they bear, most dam owners have chosen to procure liability insurances. The maximum insurance amounts available range between a few million Swedish crowns and almost 9 billion Swedish crowns. The number of insurance companies available are, however, low. Except for a special insurance policy, only two companies offer insurance for dam failures.

• author: Jönsson, Jonathan
• supervisor: Eva Lindell-Frantz
• organization: Department of Law
• alternative title: When the dam fails
• course: JURM02 20141
• year: 2014
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: skadeståndsrätt, avtalsrätt, folkrätt, statsrätt, offentlig rätt, miljörätt, dammrätt
• language: Swedish
• id: 4449561
• date added to LUP: 2014-06-12 08:46:06
• date last changed: 2014-06-12 08:46:06