Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Kränkande behandling i skolan

Stärner, Johanna LU (2014) LAGF03 20141
Department of Law
Faculty of Law
Abstract (Swedish)
Alla barn- och elever har en lagstadgad rätt att känna sig trygga i skolan, idag är det huvudmannen som har ett ansvar att se till att detta efterlevs. Huvudmannen har en skyldighet att bedriva ett förebyggande arbete så att kränkande behandling av barn och elever inte förekommer. Då det trots allt inträffar har huvudmannen en skyldighet att utreda och åtgärda de situationer då kränkande behandling förekommer. Hur långt detta ansvar sträcker sig och vad som egentligen krävs är däremot en mer komplicerad fråga.
Skollagens 6 kapitel har utformats under påverkan från FN:s barnkonventionen som syftar till att främja barns lika rättigheter oavsett vilken bakgrund man kommer ifrån. Här finns de lagbestämmelser som stadgar huvudmannens... (More)
Alla barn- och elever har en lagstadgad rätt att känna sig trygga i skolan, idag är det huvudmannen som har ett ansvar att se till att detta efterlevs. Huvudmannen har en skyldighet att bedriva ett förebyggande arbete så att kränkande behandling av barn och elever inte förekommer. Då det trots allt inträffar har huvudmannen en skyldighet att utreda och åtgärda de situationer då kränkande behandling förekommer. Hur långt detta ansvar sträcker sig och vad som egentligen krävs är däremot en mer komplicerad fråga.
Skollagens 6 kapitel har utformats under påverkan från FN:s barnkonventionen som syftar till att främja barns lika rättigheter oavsett vilken bakgrund man kommer ifrån. Här finns de lagbestämmelser som stadgar huvudmannens skyldigheter. Trots att ordalydelsen i bestämmelserna är tydlig finns det en stor osäkerhet hos många rektorer och personal i förskola och skola om vad som egentligen krävs av dem, både i form av dokumentation och åtgärder.
När man genomför en utredning av misstänkt kränkande behandling, och föreslår åtgärder, ska det göras en bedömning av vad som är lämpligt i det enskilda fallet. Enligt förarbeten till skollagen kan det räcka med att man utreder situationen genom samtal med de inblandade, medan det i mer omfattande och allvarligare situationer krävs en mer utförlig utredning kring vad som skett och vilka åtgärder som ska vidtas.
I de domstolsavgöranden och beslut från barn- och elevombudsmannen som denna studie tittar på framkommer det att det inte alltid är tillräckligt att vidta åtgärder mot den som utsätts för kränkande behandling, det behövs också vidtas åtgärder mot den som utför det negativa handlandet.
Vad som har ansetts som tillräckliga åtgärder har till följd av den nya skollagen ändrats under det senaste decenniet. Ansvaret för att påtala en eventuell kränkning har förflyttats från den enskilde individen till huvudmannen. Huvudmannen kan sedan ändringen i skollagen inte längre skylla avsaknad av eller en bristande utredning på att individen själv förringat händelserna. Vid misstanke om kränkande behandling måste därför huvudmannen alltid se till att inleda en utredning och vidta lämpliga åtgärder. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Stärner, Johanna LU
supervisor
organization
course
LAGF03 20141
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Förvaltningsrätt, kränkande behandling, skola, ansvar
language
Swedish
id
4449854
date added to LUP
2014-06-17 13:58:13
date last changed
2014-06-17 13:58:13
@misc{4449854,
  abstract     = {{Alla barn- och elever har en lagstadgad rätt att känna sig trygga i skolan, idag är det huvudmannen som har ett ansvar att se till att detta efterlevs. Huvudmannen har en skyldighet att bedriva ett förebyggande arbete så att kränkande behandling av barn och elever inte förekommer. Då det trots allt inträffar har huvudmannen en skyldighet att utreda och åtgärda de situationer då kränkande behandling förekommer. Hur långt detta ansvar sträcker sig och vad som egentligen krävs är däremot en mer komplicerad fråga.
Skollagens 6 kapitel har utformats under påverkan från FN:s barnkonventionen som syftar till att främja barns lika rättigheter oavsett vilken bakgrund man kommer ifrån. Här finns de lagbestämmelser som stadgar huvudmannens skyldigheter. Trots att ordalydelsen i bestämmelserna är tydlig finns det en stor osäkerhet hos många rektorer och personal i förskola och skola om vad som egentligen krävs av dem, både i form av dokumentation och åtgärder.
När man genomför en utredning av misstänkt kränkande behandling, och föreslår åtgärder, ska det göras en bedömning av vad som är lämpligt i det enskilda fallet. Enligt förarbeten till skollagen kan det räcka med att man utreder situationen genom samtal med de inblandade, medan det i mer omfattande och allvarligare situationer krävs en mer utförlig utredning kring vad som skett och vilka åtgärder som ska vidtas.
I de domstolsavgöranden och beslut från barn- och elevombudsmannen som denna studie tittar på framkommer det att det inte alltid är tillräckligt att vidta åtgärder mot den som utsätts för kränkande behandling, det behövs också vidtas åtgärder mot den som utför det negativa handlandet.
Vad som har ansetts som tillräckliga åtgärder har till följd av den nya skollagen ändrats under det senaste decenniet. Ansvaret för att påtala en eventuell kränkning har förflyttats från den enskilde individen till huvudmannen. Huvudmannen kan sedan ändringen i skollagen inte längre skylla avsaknad av eller en bristande utredning på att individen själv förringat händelserna. Vid misstanke om kränkande behandling måste därför huvudmannen alltid se till att inleda en utredning och vidta lämpliga åtgärder.}},
  author       = {{Stärner, Johanna}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Kränkande behandling i skolan}},
  year         = {{2014}},
}